Nockebybanan
Från Rilpedia
| Nockebybanan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nockebybanan är en 5,7 km lång spårväg i Gamla Bromma trädgårdsstad i Stockholm mellan Alvik, där den ansluter till Stockholms tunnelbana och Tvärbanan, och Nockeby. Nockebybanan går som en förortsbana på egen banvall utom vid vissa gatukorsningar, där den går i gatuspår. Nockebybanan trafikeras av SL:s spårvagnslinje 12; den vanligaste benämningen lokalt är därför Tolvan. Trafiken utförs på entreprenad av Veolia Transport.
Banan har vänstertrafik på sträckan Alvik–Alléparken för att underlätta passagerarnas byten till/från tunnelbanan till/från centrum, en rest från före 1967. Banan har spårförbindelse med tunnelbanan vid Alvik, men spårvagnarna kan inte gå på tunnelbanan pga. att Nockebybanan har kontaktledning och tunnelbanan har strömskena. Nockebybanan har spårförbindelse med Tvärbanan genom Brommadepån, som är vagnhall för båda banorna. Sträckan mellan Alvik och vagnhallen har både kontaktledning och strömskena och både spårvagnar och tunnelbanetåg kan gå där [1].
Innehåll |
Historik
Sträckan från Alvik till Alléparken var utbyggd 1914. Banan förlängdes sedan successivt till Smedslätten 1923, Ålstens Gård 1924, Höglandstorget 1926 och stod klar till Nockeby 1929. När västra Tunnelbanan togs i bruk 1952 bröts direktförbindelsen med spårvägsnätet i Innerstaden och Nockebybanan blev en matarbana. I samband med övergången till högertrafik bytte man körriktning från vänster- till högertrafik i och med att banan räknades som spårvägstrafik. Undnataget är Alviks station som var byggd för vänstertrafik för Nockebybanan, så därför byggdes ett spårkors norr om Alléparken där man byter mellan höger och vänstertrafik. Eftersom banan räknads som spårväg finns inte några bommar och endast en stoppsignal, vid Alléparken, för att förhindra bilar och fotgängare att ta sig över banan. De måste istället själva upptäcka och väja för spårvägsfordonen, som i gengäld har relativt låg hastighet.
Det var länge tänkt att banan skulle läggas ned och rälsen ersättas av en bussväg. En framgångsrik lokalopinion stoppade detta förslag, och banan har under 1990-talet rustats upp. Planer finns och har funnits på förlängningar, men en förlängning från till exempel Alvik kommer troligen att bli en del av Tvärbanans uppgift. En förlängning från Nockeby mot Drottningholm har diskuterats men är svår och dyr att förverkliga.
Linjer
Från början trafikerades Nockebybanan av vissa turer av innerstadslinjen 2, kallade 2B (B som i Bromma). Hösten 1919 fick linjen ett eget nummer, linje 12. Linjen hade sin ändpunkt i innerstaden vid Tegelbacken tills tunnelbanan kom och den kortades av vid Alvik. Åren 1975-1989 var linjenumret 120.
Vagnar
De vagnar av äldre typ (A30 och B30) som fortfarande används på vissa turer är byggda i mitten av 1940-talet men moderniserade under 1980-talet till dagens utförande. De moderna vagnar som rullar på banan är av typ A32 byggda från och med 1999. Vagnarna körs utan vändslinga, föraren sätter sig i andra änden vid vändning. Vagnarna har därför dörrar på båda sidor. Detta faktum gjorde att Nockebybanan lätt bytte till högertrafik 1967.
Se även
- Spårvägsstäder i Sverige
- Tolvanloppet - ett långlopp som grundades för att visa vilket intresse det fanns för Nockebybanan
Externa länkar
A=Motorvagn B=Manövervagn
- Storstockholms Lokaltrafik (trafikhuvudman)
- Veolia Transport (trafikoperatör)
- Spårvägsmuseet
- Stockholms Spårvägslinjer (privat webbplats)
Källor
|
|||||
