Borås kommun

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 22.34 av Niklarvi (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Befolknings- och arealfakta från SCB 31/12 2007. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Borås kommun
Borås kommunvapen
Län	Västra Götalands län
Landskap	Västergötland
Domsaga	Borås domsaga
Centralort	Borås

Folkmängd • Totalt	13:e av 290 100 985 invånare
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal	121:a av 290 972,98 km² 915,22 km² 57,76 km²
Befolkningstäthet • Totalt	46:e av 290 109,5 invånare/km²
Kommunkod	1490
Webbplats	www.boras.se

Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län i landskapet Västergötland. Centralort är Borås. Området utgör de centrala delarna av Sjuhäradsbygden, och är starkt förknippat med textilindustrin.

Kommunen använder även namnet Borås stad sedan 2003, i de fall där så är juridiskt möjligt.

Administrativ historik

När 1862 års kommunalförordningar trätt i kraft den 1 januari 1863 bestod området för den nuvarande kommunen av 17 landskommuner samt Borås stad. Av dessa inkorporerades Torpa helt i Borås stad 1920.

Därefter skulle det dröja fram till kommunreformen 1952 innan någon mer omfattande förändring ägde rum. Landskommunerna sammanslogs i nya s.k. storkommuner. Dessa var Fristad, Lysjö, Länghem, Sandhult och Toarp. Däremot förblev Brämhult, Kinnarumma och Seglora samt Borås stad oförändrade.

Sammanläggningarna inom ramen för nästa kommunreform blev en mer långdragen process. Den inleddes 1961 när Kinnarumma och Seglora förenades till Viskafors landskommun. 1967 bildades Dalsjöfors landskommun av Toarp samt Dannike församling ur upplösta Länghem.

1971 bildades så Borås kommun när staden förenades med Brämhult. Samma år upplöstes Lysjö, och Ljushults församling tillfördes Dalsjöfors. Först 1974 kunde Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors samt även Bollebygds kommun förenas med Borås kommun.

Bollebygd bröts 1995 åter ut för att bilda en ny kommun inom 1952 års gränser.

Kommunens namn

Borås är en av de 13 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.^[1]

Kommunvapnet

Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i staden Borås privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.

Geografi

Borås stad ligger i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare.

Kommundelar

Kommundel Centrum, 14 500 invånare

City
Lugnet
Norrmalm
Bergdalen
Salängen
Villastaden

Kommundel Norrby, 11 000 invånare

Norrby, beläget öster om Byttorp, väster om centrum
Parkstaden
Byttorp
Tullen
Hestra
Ekås
Ramnaslätt
Viared
Lundaskog

Kommundel Göta, 9900 invånare

Göta
Regementet, Det område som tidigare var I15
Druvefors
Kristineberg
Dammsvedjan
Hedvigsborg

Kommundel Sjöbo, 8 200 invånare

Kommundel Trandared, 10 700 invånare

Trandared
Hulta
Bergsäter
Brotorp

Kommundel Brämhult, 10.600 invånare

Hässleholmen
Boda
Svensgärde
Sörmarken
Kyllared
Brämhult
Hyberg

Kommundel Fristad, 9788 invånare

Kommundel Sandhult, 8000 invånare

Kommundel Viskafors, 6300 invånare

Kommundel Dalsjöfors, 10471 invånare

Administrativ indelning

Borås stad är indelad i ett antal kommundelar: Brämhult, Centrum, Dalsjöfors, Fristad, Göta, Norrby, Sandhult, Sjöbo, Trandared och Viskafors.

Tätorter

Övriga orter

Näs Lyckebo

Infrastruktur

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås och är en av Sveriges få "riktiga" stadsmotorvägar då vissa byggnader ligger precis intill. Trafikplatserna i ordning väst-öst är: Nabbamotet, Viaredsmotet, Tullamotet, Brodalsmotet, Annelundsmotet (en av västsveriges mest trafikerade platser), Hultamotet, Brämhultsmotet, Kyllaredsmotet, Dalsjöforsmotet och Rångedalamotet. De tre senaste är nybyggda. Riksväg 27 mot Växjö börjar här. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo.

Järnvägstrafik bedrivs på Kust till kustbanan.

Ute vid Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997. Flygplatsen är en ersättning för det gamla flygfältet som låg ca 500 m norr om den befintliga flygplatsen. Detta har nu blivit industrimark. På flygplatsen finns en asfaltsbana som är belyst för att kunna användas när det är mörkt samt ett grässtråk. På flygplatsen är det främst tre klubbar som bedriver flygning. Borås flygklubb har motorflygplan, Borås Segelflygklubb är landets näst största segelflygklubb samt Borås Ultralätt Flygklubb som flyger med ultralätta flygplan. På flygfältet finns dessutom ytterligare några flygplan som ägs av privatpersoner och lokala företag. Flygplatsen används även av Borås näringsliv och räddningstjänst såsom ambulans- och polishelikopter. Vattenfall AB har ofta helikoptrar som utför linjeinspektioner av kraftledningar.

Gymnasieutbildning

I Borås finns ett stort utbud av gymnasieutbildingar och de flesta som går i gymnasiet i Sjuhärad går i Borås.

Politik

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de senaste valen till kommunfullmäktige i Borås. Fullmäktige har 73 mandat, varför det krävs minst 37 för att uppnå majoritet.

Valår

m

c

kd

fp

väg

sd

mp

s

v

Grafisk presentation

2002

14

4

6

2

29

6

14

4

6

2

29

6

2006

19

4

5

6

3

1

3

26

6

19

4

5

6

3

26

6

väg=Vägvalet. Källa: Valmyndigheten.

Internationellt

Borås stad har fyra vänorter:

Man har också ett samarbete med Modena i Italien.

Externa länkar

Referenser

↑ |SFS 2007:229

[0] |SFS 2007:229

[1]