Europeiska unionens institutioner

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Europaflaggan

Europeiska unionens institutioner omfattar fem olika organ. Deras uppgifter och funktion regleras i Europeiska unionens fördrag, och beskrivs i följande ordning: Europaparlamentet, Europeiska unionens råd (rådet), Europeiska kommissionen, EG-domstolen och Europeiska revisionsrätten.^[1]

Av dessa fem institutioner är tre så kallade politiska institutioner och två icke-politiska institutioner. De tre politiska institutionerna är Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen, och består alla tre av politiker som är valda direkt av folket eller av de nationella regeringarna.

De två icke-politiska institutionerna är EG-domstolen och Europeiska revisionsrätten, som båda två består av tjänstemän. Utöver dessa fem formella institutioner finns det ytterligare ett par organ inom EU, först och främst Europeiska rådet och Europeiska centralbanken, som genom Lissabonfördraget blir formella institutioner.

Politiska institutioner

Bryssel är säte för de politiska institutionerna.

Det finns tre politiska institutioner som besitter den verkställande och lagstiftande makten inom unionen. Europeiska unionens råd (rådet) representerar de nationella regeringarna, Europaparlamentet representerar medborgarna och kommissionen representerar de europeiska intressena.^[2] En grundläggande princip är att rådet, parlamentet eller något annat organ begär lagstiftning inom ett visst politikområde från kommissionen. Kommissionen tar därefter fram ett utkast, som presenteras för parlamentet och rådet. I de flesta fall måste båda dessa institutioner ge sitt godkännande för att förslaget inte ska falla. Detta beror dock på vilket typ av lagstiftningsförfarande som tillämpas. När väl ett förslag är godkänt och undertecknat av båda kamrarna blir det till lag.^[3] Det är kommissionens plikt att verkställa besluten och att se till så att unionens dagliga arbete flyter på.^[2]

Parlamentet

Huvudartikel: Europaparlamentet

Europaparlamentet delar den lagstiftande makten och budgetkontrollen med rådet. Parlamentets ordförande (talman) är Hans-Gert Pöttering (EPP), som valdes av parlamentets ledamöter under 2007.^[3]

Parlamentets 785 ledamöter väljs var femte år genom allmän rösträtt och sitter efter politisk tillhörighet. De representerar nästan 500 miljoner medborgare (världens näst största valmanskår) och utgör det enda direktvalda organet inom unionen. Trots att det utgör en av unionens två lagstiftande kamrar, har det svagare makt än rådet inom ett par områden, och har inte lagstiftningsinitiativrätt. Parlamentet har dock vissa maktbefogenheter över kommissionen som rådet inte har. Det har sagts att dess demokratiska karaktär och växande befogenheter har gjort det till en av de mäktigaste lagstiftande församlingar i världen.^[4][3][5]

Rådet

Huvudartikel: Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd i Bryssel.

Europeiska unionens råd (informellt känt som ministerrådet eller enbart rådet) är ett organ som besitter både lagstiftande och verkställande makt och är således det främsta beslutande organet inom unionen. Dess ordförandeskap roterar mellan Europeiska unionens medlemsstater var sjätte månad, men numera samarbetar ordförandeländerna i grupper om tre. Rådet är separerat från Europeiska rådet, som består av medlemsstaternas stats- och regeringschefer.^[6]

Rådet består av tjugosju nationella ministrar (en per medlemsstat). Beroende på vilken fråga som ska diskuteras möts dock rådet i olika konstellationer. Om till exempel jordbruksfrågor ska diskuteras, möts jordbruksministrarna från respektive land. De representerar sina regeringar och är ansvariga inför de nationella politiska systemen. Omröstningar sker antingen genom enhällighet eller genom majoritet baserad på befolkningstorleken. I dessa olika former delar de den lagstiftande makten samt kontrollen över budgeten med parlamentet, och leder också samarbetet inom den andra och tredje pelaren: den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken respektive det polisiära och straffrättsliga samarbetet.^[6]

Kommissionen

Huvudartikel: Europeiska kommissionen

Kommissionen i Bryssel.

Europeiska kommissionen är unionens verkställande arm. Den är ett organ bestående av en utsedd ledamot från varje medlemsstat, för närvarande tjugosju, men är avsedd att handla oberoende av nationella intressen. Organet är ansvarigt för utkasten till alla Europeiska unionens lagar och har monopol på lagstiftningsinitiativ inom den första pelaren (Europeiska gemenskapen). Kommissionen har också hand om unionen dagliga arbete och har som plikt att upprätthålla unionens lagar och fördrag (kommissionen är också känd som "fördragens väktare").^[2]

Kommissionen leds av en ordförande som utses av rådet (i praktiken Europeiska rådet) och som godkäns av parlamentet. Resterande kommissionärer föreslås av medlemsstaterna, i samverkan med kommissionens ordförande, och därefter måste hela kommissionen godkännas av Europaparlamentet innan den kan påbörja sitt arbete. Den nuvarande ordföranden är José Manuel Barroso (EPP) och hans kommission valdes i 2004 och har mandat till 2009.^[2]

Icke-politiska institutioner

Domstolen

Huvudartikel: EG-domstolen

EG-domstolen (även känd som EU-domstolen) är den högsta domstolen inom unionen gällande EU-rätt och består av 27 domare (en per land) med en ordförande som väljs bland dem. Dess roll är att försäkra att EU-rätten tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater och att avgöra tvister mellan institutioner eller medlemsstater. Den har blivit en mäktig institution eftersom EU-rätten numera står över de nationella lagarna. Under 2001 fastslog domstolen att delar av den tyska konstitutionen var olaglig enligt fördragen och därför var tvungen att ändras. Detta i samband med förbudet mot kvinnor att delta i militära slag.^[7][8]

EG-domstolen assisteras av en lägre domstol kallad förstainstansrätten och en personaldomstol med syfte att avlasta huvuddomstolen.^[8]

Revisionsrätten

Huvudartikel: Europeiska revisionsrätten

Rätten ligger i Luxemburg.

Den femte institutionen är Europeiska revisionsrätten, som trots sitt namn saknar juridiska befogenheter så som EG-domstolen. Istället har den till uppgift att se till så att skattebetalarnas pengar i EU:s budget har blivit använda på ett korrekt sätt. Revisionsrätten tillhandahåller en revisionsrapport för varje verksamhetsår till rådet och parlamentet. Parlamentet använder denna till att bestämma om det ska godkänna kommissionens hantering av budgeten. Revisionsrätten ger också synpunkter och förslag på finansiell lagstiftning och anti-korruptionsåtgärder.^[9]

Revisionsrätten är den enda institutionen som inte nämns i de ursprungliga fördragen, eftersom den bildades först 1975. Den etablerades som en självständig institution på grund av den känsliga frågan om bedrägeri inom unionen (på samma sätt som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) är självständig). Revisionsrätten består av en ledamot från varje medlemsstat som utses av rådet var sjätte år. Vart tredje år väljs en av dem till rättens ordförande.^[9]

Se även

• Europeiska unionen
• Europeiska unionens fördrag
• Europeiska unionens tre pelare

Källor

1. ↑ ”Consolidated versions of the treaty on European Union and of the treaty establishing the European Community” (PDF). Eur-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/en/oj/2006/ce321/ce32120061229en00010331.pdf. Läst 2007-06-12. 
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3} ”Institutions: The European Commission”. Europa (webbportal). http://europa.eu/institutions/inst/comm/index_en.htm. Läst 2007-06-25. 
3. ↑ ^{3,0 3,1 3,2} ”Parliament's powers and procedures”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/parliament/public/staticDisplay.do?language=EN&id=46. Läst 2007-06-12. 
4. ↑ ”Parliament - an overview. Welcome”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/parliament/public.do?language=en. Läst 2007-06-12. 
5. ↑ ”Professor Farrell: "The EP is now one of the most powerful legislatures in the world"”. Europaparlamentet. 2007-06-18. http://www.europarl.europa.eu/news/expert/infopress_page/008-7838-162-06-24-901-20070615IPR07837-11-06-2007-2007-false/default_en.htm. Läst 2007-07-05. 
6. ↑ ^{6,0 6,1} ”Institutions: The Council of the European Union”. Europa (webbportal). http://europa.eu/institutions/inst/council/index_en.htm. Läst 2007-06-25. 
7. ↑ ”Germany votes for women in combat”. BBC News. 2000-10-27. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/994676.stm. Läst 2007-07-13. 
8. ↑ ^{8,0 8,1} ”Institutions: Court of Justice”. Europa (webbportal). http://europa.eu/institutions/inst/justice/index_en.htm. Läst 2007-06-25. 
9. ↑ ^{9,0 9,1} ”Institutions: Court of Auditors”. Europa (webbportal). http://europa.eu/institutions/inst/auditors/index_en.htm. Läst 2007-06-25. 

Externa länkar

• EU-upplysningen: EU:s institutioner

EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.