Otterhällan

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Drottning Kristinas Jaktslott på Otterhällan i centrala Göteborg, uppfört av åkaren Lars Bryngelsson år 1731.

Otterhällan, eller Stora Otterhällan, Utrella (1619),^[1] Säfweberg,^[2] även "Berget" i folkmun, är ett berg i centrala Göteborg. Otterhällan användes tidigt för befästningsändamål, och är idag bebyggt med hyreshus. Här ligger också det som kallas Drottning Kristinas Jaktslott.

Namnet Otterhällan är känt sedan 1559 i olika former, och kommer av den västsvenska formen för mårddjuret utter (otter-), vilka tydligen haft sina bon vid bergets fot och kala klipphällar (-hällan). Så sent som 1770 rapporteras att uttrar spisade ål på isen i Stora Hamnkanalen. På Kettil Classons karta från 1644 Geometriska afritning up på Göteborgs stad, för övrigt den äldsta bevarade kartan, framgår det att namnen Stora eller Lilla Otterhällan ännu ej används, utan båda bergen anges som Utterhäll.^[3]

Lilla Otterhällan är belägen söder härom och kallas numera Kungshöjd. Kungsgatans sträckning går mellan Lilla och Stora Otterhällan och kallades under 1700- och 1800-talet för "hästbacken", efter de hästmarknader som ägde rum där. Vid Kungshöjd ligger även Göteborgs bäst bevarade del av den förra stadsmuren, nämligen delar av bastionen Carolus Gustavus Rex^[4] eller Hållgårdsbastionen. Bastionen benämns i dagligt tal Carolus Rex, och är belägen i början av Kungsgatan vid Esperantoplatsen.

Båda Otterhällorna var ursprungligen täckta med ekskog och år 1650 räknades träden till 1 934 stycken "friska eketräd". Eric Cederbourgh skriver år 1739 att; "stadens invånare, hustrur och barn med dess tjenstefolc hade där sitt fullkomliga nöye och tidsfördrif." Ekskogen skövlades när staden behövde virke för fästningsarbeten och fartygsbyggen. Efter skövlingen fick de fattiga borgerskapet tillstånd att bygga sina stugor på bergets sluttningar och på Stora Otterhällans topp byggdes det 1630 en väderkvarn efter holländskt mönster, av Basilius Mikaelsson. De sämsta stugorna låg högst upp på berget och de bättre underhållna längre ned på sluttningarna, vilka ägdes av folk som stod högre upp på samhällsstegen. Vid den stora branden 1804 avbrändes samtliga 150 tomter på Stora Otterhällan.

På toppen av berget anlades 1839 en optisk telegraf, som bestod av rörliga armar uppsatta på höga master och försedda med luckor, vilka kunde flyttas i olika positioner. Via liknande telegrafer vid Stigberget, Nya Varvet, Brännö och Vinga kunde man genom ett kodsystem sända meddelanden mellan varandra. Telegrafen blåste ner på natten den 1 oktober 1863 och återuppbyggdes aldrig, eftersom den elektriska telegrafin då hade utkonkurrerat den optiska.^[5]

"Alphyddan" (senare "gamla skolan") var beteckningen på den första skolan på Otterhällan, vilken uppfördes år 1863 av byggmästaren August Krüger och invigdes den 28 september samma år av domprosten Peter Wieselgren. Tomtbeteckningen var "101 litt. J, stadens II:a rote". Byggnaden var i två plan, med fasad i gult tegel och rymde 200 barn i fyra lärosalar. På grund av närheten till det något senare uppförda stenkolkraftverket, bara några meter från skolan, upphörde snart verksamheten och tomten avröjdes 1892. Skolan ersattes av en ny byggnad på berget, kallad Otterhälleskolan vilken ritades av arkitekten Eugen Thorburn och hade tomtbeteckningen "164-165 i II:a roten". Invigningen skedde i oktober 1910. Otterhälleskolan rymde 748 elever i 18 lärosalar och hade elektrisk belysning.^[6]

I maj 1919 stod Hasselblad film ABs filmateljé färdig, den låg högst upp på bergets krön och var på sin tid en av Sveriges största och modernaste ateljéer. Under åren 1916-1919 spelade man in ett trettiotal filmer, med bland andra Gösta Ekman. Stjärnregissören hette Georg af Klercker.

Den 1 januari 1925 övertog Radiotjänst den privata rundradiostation som på prov drivits uppe på Otterhällan.^[7]

Otterhällans äldsta hus ligger på Skräddaregatan 1, byggt 1783 och ritat av dåvarande stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg.^[8]

Varia

Enligt en sägen – som omnämns så tidigt som 1648 i en oration på latin av gymnasisten Petrus Andrae Prytz – var det på Stora Otterhällan som Gustav II Adolf befann sig, när han avgjorde var den nya staden skulle byggas. En fågel som sökte skydd vid kungens fötter för en förföljande örn, betraktades av kungen som ett gott omen och han pekade ner mot älvdalen och yttrade orden: Här ska staden ligga.^[9]

Se även

• Göteborgs befästningar
• Otterhall, ett höghus som ligger på Stora Badhusgatan vid Otterhällan i Göteborg.

Källor

• En kort beskrifning öfwer...sjö- handels- och stapulstaden Göteborg, Eric Cederbourgh 1739
• Staden Göteborgs historia och beskrifning del II, P.A Granberg 1814-1815
• Göteborgs hjärta del I, Sven Gulin 1977
• Göteborg, STF-landskapsserie 1978
• Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 1997
• Gamla Otterhällepojkar 1947-1992, Gamla Otterhällepojkar 1992
• Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001

Noter

1. ↑ Svenska stadsmonografier - Göteborg, amanuens Otto Thulin & stadsbiblotikarie Paul Harnesk, Förlags AB Religion & Kultur, Meijels Bokindustri, Göteborg 1948 s.38 Förslag till stadsplan 1619, brev till ståthållaren på Älvsborg, Nils Stiernsköld
2. ↑ En kort Beskrifning öfwer Den wid Wästra Hafwet belägna, wäl bekanta och mycket berömliga Siö- Handel- och Stapul Staden Götheborg. Utur åtskillige trowärdige historie-böcker, gamla bref, minnesmärken och andre tilförlåtelige bewis, både med nöye och flit sammanletad, Eric Cederbourg, tryckt hos Joh. Ernst Kallmeyer, Götheborg 1739 (faksimilupplaga, Spamersche Buchdruckerie, Leipzig 1920) s. 171 "Om detta bergs beskrifning kan närmare inhämtas af denna Götheborgs Stads Secreterarens Laurent Böckers bref til Salig Doct. Oluf Rudbeck af den 30. Januari 1692. uti hwilket, han om detta Otterhällsberget som han der kallar Säfweberg, mycket widlöftigt andrager och berättar, hwilket bref Cancellisten här wid Rådhuset Wälborne Herr Gobert de Zilentz, lemnat mig part af. Vid. 3. Cap. 17. §. 17.§. uti min Götheborgska beskrifning."
3. ↑ Berättelser ur Göteborgs äldsta historia 1603-1680, Hugo Fröding 1908 s.138
4. ↑ Göteborgs befästningar och garnision - Göteborgs Jubileumspublikationer VIII, red. Valdemar Ljungberg, Göteborgs Litografiska AB 1924 s.54, "Bild 10. Relationsritning över 1646 års arbeten vid fästningsbyggnaden"
5. ↑ Stora Otterhällan i gamla tider, red. Kjell Hjern 1964.
6. ↑ Stora Otterhällan, Gustaf Bondesson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998 ISBN 91-7029-365-1 s.37-39
7. ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E.Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s.94
8. ↑ Tidningen GT "Om gamla Göteborg", arkitekt Anna-Clara Löfvenberg 2002.
9. ↑ Stora Otterhällan i gamla tider, red. Kjell Hjern 1964.