Pesach
Från Rilpedia
Pesach (hebr. פֶּסַח), den judiska påsken, det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Det firas samma dag varje år i den judiska kalendern, nämligen den 15:e Nisan (se Andra Mosebok 12:6).
Det hebreiska ordet pesach betyder "passera förbi" och på engelska brukar termen "passover" användas. Detta syftar på Andra Mosebok 12:23, där Gud meddelar Moses att han kommer döda den förstfödde sonen i varje egyptiskt hem, men passera förbi de dörrar som insmorts med blod från ett lammoffer. Genom blodmarkeringen kunde därmed de judiska gossebarnen överleva.
Detta viktiga bibelcitat är enligt följande:
- Herren ska nämligen gå fram genom landet och döda egyptierna, men när han ser blodet på dörrposterna och övre dörrkarmen, ska han gå förbi det huset och inte tillåta Fördärvaren att gå in och döda den förstfödde.
Pesach inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen, oftast i april, och firas under sju dagar i Israel och i åtta dagar av judarna i diasporan. Anledningen till detta var att man var tvungen att bryta upp hastigt och ge sig iväg från slaveriet i Egypten så man hann inte jäsa brödet, och till minne av detta äter man ojäst bröd.
Under de två första pesach-kvällarna (i Israel endast den första) håller man "seder", en rituell Pesach-måltid, i hemmet. Inledningen till måltiden är utformad som en pedagogisk lektion för barn, under vilken de närvarande intar olika smårätter såsom charoset, en blandning av malda nötter, äpplen och kryddor som symboliserar murbruket som användes för bygget av städer i Egypten, och bittra örter som symboliserar de bittra tårar som var judarnas lott under slaveriet under farao i Egypten (1300-talet f.Kr.). Under sederkvällarna läser man Pesach-berättelsen ur en bok som kallas Haggada ("Berättelse").
Eftersom Jesus påstås ha dött och uppstått påsken år 33 e.Kr. firar även kristendomen denna helg, men alltså av andra skäl än inom judendomen. Den kristna påsken sammanfaller dock i regel inte med den judiska eftersom den kristna påsken sedan kyrkomötet i Nicaea år 325 följer den julianska kalendern (ortodoxa kyrkan) eller gregorianska kalendern (övriga kristna kyrkor).
