Västra Götalands läns västra valkrets

Från Rilpedia

Version från den 13 april 2009 kl. 08.34 av Daymark (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Västra Götalands läns västra valkrets (1971-1998 Bohusläns valkrets; dessförinnan Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes valkrets) är sedan 1998 namnet på en av de 29 valkretsarna för val till riksdagen och landsting.

Valkretsen, som omfattar det tidigare Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs kommun, består av kommunerna Härryda, Kungälv, Lysekil, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö. De övriga valkretsarna i Västra Götalands län är Västra Götalands läns norra valkrets, Västra Götalands läns östra valkrets, Västra Götalands läns södra valkrets och Göteborgs kommun.

Antalet fasta mandat i valkretsen var tio i valen 1970-1982 och därefter elva åtminstone 1985-1994. I riksdagsvalet 2006 hade valkretsen elva fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var noll i valet 1970, ett i valen 1973-1991 och två i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen två utjämningsmandat.

Innehåll

Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)

1971-1973

1974-1975/76

1976/77-1978/79

1979/80-1981/82

1982/83-1984/85

1985/86-1987/88

1988/89-1990/91

1991/92-1993/94

1994/95-1997/98

1998/99-2001/02

2002/03-2005/06

2006/07-2009/10

Riksdagsledamöter i första kammaren

I första kammaren var Göteborgs och Bohus läns landstingsområde (alltså hela länet utom Göteborgs stad) en egen valkrets under namnet Göteborgs och Bohus läns valkrets. Antalet mandat var till en början sex, men minskades till fem år 1870, höjdes åter till sex 1897 och sänktes på nytt till fem 1934.

Listan är ej komplett.

1867-1911 (successivt förnyade mandat)

1912

1913-1919 (lagtima riksmötet)

Urtima riksmötet 1919-1921

1922-1925

1926-1933

1934-1941

1942-1949

1950-1957

1958-1965

1966-1970

Riksdagsledamöter i andra kammaren

När andra kammaren inrättades var Göteborgs och Bohus län indelat i ett stort antal valkretsar.

Landsbygden bestod av sju valkretsar med vardera ett mandat: från söder till norr Hisings och Askims domsagas valkrets, Sävedals härads valkrets, Inlands domsagas valkrets, Orusts och Tjörns domsagas valkrets, Lane och Stångenäs härads valkrets (1905 namnändrad till Lane och Stångenäs samt Lysekils valkrets; att märka är att Lysekil, som blev stad 1903, i detta val alltså kvarstod i sin landsbygdsvalkrets), Tunge, Sörbygdens och Sotenäs häraders valkrets samt Norrvikens domsagas valkrets. År 1872 slogs Hising, Askim och Sävedal ihop till Hisings, Askims och Sävedals domsagas valkrets, men i valet 1884 delades området på nytt, nu i Askims och Sävedals domsagas valkrets samt Hisings domsagas valkrets. I valet 1908 återgick man till den ursprungliga indelningen i Hisings och Askims domsagas valkrets och Sävedals härads valkrets.

Göteborg bildade hela tiden en separat valkrets, medan de övriga städerna Kungälv, Marstrand, Uddevalla och Strömstad år 1866 sammanfördes till Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes stadsvalkrets. I valet 1887 överfördes Kungälv till Vänersborgs, Åmåls och Kungälvs valkrets medan övriga städer bildade Marstrands, Uddevalla och Strömstads valkrets. I valet 1896 ändrades denna indelning så att Uddevalla och Strömstad bildade egen valkrets medan Marstrand och Kungälv fördes till Marstrands, Kungälvs, Alingsås och Ulricehamns valkrets. I valet 1908 bildade slutligen Uddevalla egen valkrets medan övriga städer tillsammas med Åmål bildade Strömstads, Lysekils, Marstrands, Kungälvs och Åmåls valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och landstingsområdet indelades i Göteborgs och Bohus läns södra valkrets med fem mandat och Göteborgs och Bohus läns norra valkrets med fyra. I andrakammarvalet 1921 bildade hela landstingsområdet slutligen en samlad valkrets. Antalet mandat var nio i valet 1921, åtta i valen 1924-1936 och sju mandat i valen 1940-1968. Det formella namnet var fram till 1968 Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes valkrets och 1969-1970 Göteborgs och Bohus läns landstingskommuns valkrets.

Listan är ej komplett.

1922-1924

1925-1928

1929-1932

1933-1936

1937-1940

1941-1944

1945-1948

1949-1952

1953-1956

1957-1958 (första riksmötet)

1958 (andra riksmötet)-1960

1961-1964

1965-1968

1969-1970

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 33-35
  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 120
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/V%C3%A4stra_G%C3%B6talands_l%C3%A4ns_v%C3%A4stra_valkrets"
Personliga verktyg