Albert Einstein

Från Rilpedia

Version från den 27 maj 2009 kl. 14.54 av 213.66.26.22 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Uppslagsordet Einstein leder hit. För andra betydelser, se Einstein (olika betydelser).
Albert Einstein
Albert Einstein, 1921.
Albert Einstein, 1921.
Född: 14 mars 1879
Ulm, Württemberg, Tyskland
Död: 18 april 1955
Princeton, New Jersey, USA,
Bosatt i: Tyskland
Italien
Schweiz
USA
Medborgarskap: Tysk (1879–96, 1914–33)
Schweizisk (1901–55)
Amerikan (1940-1955)
Forskningsområde: Fysik
Institutioner: Schweiziska patentverket
University of Zurich
Karlsuniversitetet i Prag
Prussian Academy of Sciences
Kaiser Wilhelm-institutet
Universitetet i Leiden
Institute for Advanced Study
Alma mater: ETH Zürich
Akademisk handledare: Alfred Kleiner
Känd för: Allmänna relativitetsteorin
Speciella relativitetsteorin
Brownsk rörelse
Fotoelektrisk effekt
E=mc²
EPR-paradoxen
Nämnvärda priser: Nobel prize medal.svg Nobelpriset i fysik (1921)
Copleymedaljen (1925)
Max Planck-medaljen (1929)

Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i New Jersey i USA, var en judisk-tysk teoretisk fysiker. Han är kanske främst förknippad med den speciella och den allmänna relativitetsteorin, som var banbrytande inom modern fysik. Han erhöll nobelpriset i fysik år 1921.

Einstein är en av 1900-talets mest framträdande gestalter. Han har kommit att personifiera vetenskaplig genialitet. Under sin livstid förvärvade han såväl schweiziskt som amerikanskt medborgarskap.

Innehåll

Biografi

Bakgrund

Albert var son till Hermann och Pauline Einstein som var icke-religiösa judar och tillhörde medelklassen. Fadern var försäljare och drev senare en elektroteknisk fabrik. Familjen bosatte sig 1880 i München där Albert gick i skolan. Som barn sägs han ha haft det svårt med matematiken, men detta motbevisas av hans betyg, som var utmärkta. Däremot uttalade han sig ofta i vuxen ålder om att han inte trivdes i skolan på grund av dess pedagogik. Albert var, enligt oklara källor, släkt på avstånd med musikvetaren Alfred Einstein.

För att slippa försvarstjänsten flyttade Einstein 1894 till Milano. Efter två år i Aarau där han tog studenten började han 1896 studera vid ETH (Eidgenössische Technische Hochschule) i Zürich. Han hade då avsagt sig sitt tyska medborgarskap, men fick schweiziskt medborgarskap först 1901. Albert lämnade sin högskola år 1900 som lärare i matematik och fysik. 1902 började han efter två år som gymnasielärare arbeta på patentverket i Bern i Schweiz, där han var verksam till 1909 då han blev biträdande professor vid universitetet i Zürich. Einstein gifte sig 1903 med Mileva Maric. De fick en dotter, Lieserl (1902–?), och två söner, Hans Albert (1904–1973) och Eduard (1910–1965). Den sistnämnde visade sig lida av schizofreni.

Efter en kort period som professor i Prag 1911 blev han professor vid ETH. 1914 blev han professor vid Humboldt-Universität zu Berlin. När Adolf Hitler kom till makten 1933 lämnade Einstein Berlin och knöts till Institute for Advanced Study i Princeton. 1940 fick han amerikanskt medborgarskap, men behöll samtidigt sitt schweiziska.

Vetenskaplig gärning

Vid sin tid på patentverket i Bern utarbetade Einstein fyra artiklar som publicerades i samma nummer, (nr 17, 1905) av fysiktidskriften Annalen der Physik.

Den första var ett arbete om den brownska rörelsen, som i praktiken bevisade atomernas (och molekylernas) existens. Den andra var om fotoelektriska effekten, för vilken han senare, år 1921, fick Nobelpriset i fysik. Det tredje av dem var den speciella relativitetsteorin, för vilken han är mest känd. Den fjärde artikeln, om ekvivalensen mellan massa och energi, innehöll den berömda formeln E = mc2 där E utgör energin, m massan och c är ljushastigheten.

1906 publicerade Einstein också en berömd artikel om specifik värme för fasta kroppar. Detta var den första tillämpningen någonsin av kvantteorin på fasta kroppar.

Under åren 19071915 utvecklade Einstein den allmänna relativitetsteorin, vilken kunde förklara vissa planetrörelser som inte Isaac Newtons klassiska mekanik kunde förklara.

En intressant konsekvens av den allmänna relativitetsteorin var att ljus påverkas av gravitation vilket bekräftades vid en solförmörkelse 1919. Man kunde då mäta att stjärnor i närheten av solens rand, som då kunde observeras, skenbart ändrat sin position. Att ljuset kröks av gravitationen är enligt den allmänna relativitetsteorin en konsekvens av att rummets geometri påverkas av materians massa – det krökta universumet.

Från att ha varit en pionjär inom kvantfysiken började Einstein från mitten av 1920-talet kritisera kvantmekaniken. Hans diskussioner med Niels Bohr är berömda. När Einstein misslyckades med att visa att kvantmekaniken är felaktig försökte han visa att den var ofullständig. Även detta misslyckades. Ett känt citat som rör hans motstånd mot kvantmekaniken är ”Gud kastar inte tärning”. Bohr svarade: ”Du ska inte tala om för Gud vad han ska göra”. När Alain Aspect på 1980-talet lyckades bekräfta EPR-paradoxen experimentellt visade det sig att Einstein hade fel.

Trots sina många vetenskapliga framgångar kunde Einstein i slutet av sin levnad bara konstatera att det var ”sorgligt att leva i en tid då det är lättare att klyva en atomkärna än att spränga en fördom”.

Albert Einstein tillhör den lilla skara som har fått ett grundämne uppkallat efter sig: einsteinium med atomnummer 99.

En av Einsteins sista teorier, som han inte själv hann bevisa, var att gaspartiklar går samman i större monoatomer, så kallat Bose–Einstein-kondensat, då de utsätts för extremt låga temperaturer i närheten av absoluta nollpunkten. På Universitetet i Leiden har man hittat originalmanuskript om hans tes angående detta.[1]

Icke-vetenskapligt engagemang

Den kapitalistiska ekonomins samhälleliga kaos är enligt min uppfattning det verkliga upphovet till den ondska vi ser omkring oss idag.

— Albert Einstein[2]

Einsteins politiska engagemang började under första världskriget. Han blev medlem i föreningen ”Bund Neues Vaterland” (senare kallad ”Deutsche Liga für Menschenrechte”) som arbetade för en snabb fred utan territoriella anspråk. Målet var också att skapa en internationell organisation som skulle undvika framtida krig.

1918 tillhörde han de första i partiet Deutsche Demokratische Partei. Han var medlem av en kommission i Nationernas förbund.

1920-talet fick den växande antisemitismen honom att engagera sig för sionismen. Han tog samtidigt avstånd från nationalism och tycks ha förespråkat att judar och araber skulle leva i fredlig samexistens i samma land.

Internationellt känd blev Einsteins korrespondens med till exempel Sigmund Freud och Heinrich Mann. Där visade han en pacifistisk grundinställning.

Einsteins pacifistiska inställning och hans brist på respekt för auktoriteter väckte också starka antipatier från vissa håll, inte minst i USA dit han hade emigrerat i december 1932. På FBI:s webbplats finns ett öppet arkiv med en mängd tidigare hemligstämplad brevväxling om Einstein, brev från bekymrade sheriffer, militärer och vanliga medborgare och svar från FBI - ibland från J. Edgar Hoover personligen.

I ett långt brev som inleder arkivet skriver The Woman Patriot Organization i Washington DC om Einsteins revolutionära sympatier och betecknar honom som farligare än Leo Trotskij. Brevet avsändes dagen innan Einstein lämnade Tyskland; vid den tiden föreföll det som en kortare föreläsningsturné och ingen - utom kanske Einstein själv - insåg att hans avresa var början på emigrationen. Ett utdrag:

Einstein, 1921
"The admissions of Albert Einstein concerning his "illegal" and "revolutionary" objectives and affiliations are ,matters of public record, but appear hitherto to have been unnoticed by consular officers or immigration inspectors who have granted visas and entry to Einstein for several former transitory visits to the United States.

(---) But while Einstein's religious and "relativity" theories have no more bearing upon his inadmissibility to the United States than they have upon practical science, it should not be overlooked that this alien, more extensively and more potently than any other revolutionist on earth, promotes "confusion and disorder", doubt and disbelief, and advises, advocates and teaches individual resistances to all accepted authorities except Einstein, whether it be a question of peace or war, government or religion, authorities or anthrolgy! (ska troligen vara "anthropology")

Therefore the relativity of this myth-anarch's "shattering" influence and activitites that tend to promote confusion and disregard of all authorities except Einstein in matters of "science and religion" is well worth noting in connection with his affiliations with Anarchist and Communist groups, and his admittedly illegal efforts to arouse individuial "resistance"on the part of all "peoples" against the most essential laws and principles of all organized government."

Som synes räknas Einstein här som en samhällsupplösare av rang, och det handlade inte om enstaka figurer i någon marginal - redan namnen på de medlemmar som undertecknade skrivelsen och dess karaktär, visar att det är människor i Washingtons "upper society". Skalar man bort den yviga retoriken tycks det vara just Einsteins stöd, med pengar och ord, till pacifism och civil olydnad som upprört mest. Det är också intressant att man gör exakt samma misstag som vid samma tid i Sovjetunionen, nämligen att tolka relativitetsteorin som en (kultur)relativistisk filosofi där alla tankar ses som lika mycket värda.

Brevet från kvinnoklubben bevarades på FBI:s kontor, och när en ledande underrättelseman, generalmajor Sherman Miles, som snart skulle bli chef för arméns underrättelsetjänst, 1940 hörde av sig till Hoover och frågade om Einsteins kommunistsympatier, skickade Hoover honom en kopia av brevet med tillägget att man inte ansåg sig kunna "vara säker på värdet av denna information" (även detta bevarat i samma pdf-fil).

På uppmaning av Leo Szilard med flera, i augusti 1939, undertecknade Einstein Einstein-Szilárdbrevet till president Roosevelt där man informerade om att kärnklyvning troligen kunde utnyttjas i nya mycket kraftiga vapen. Möjlighet fanns att Hitler redan hade startat forskning här, varför det borde vara angeläget för USA att öka sina kunskaper inom området. Även tillgång till uran var betydelsefullt. Roosevelt vidarebefordrade brevet till sina tjänstemän, men först i slutet av 1941 nådde det personer som insåg dess betydelse, se Manhattanprojektet.

1949 publicerade Einstein artikeln ”Why Socialism?” i tidskriften Monthly Review. Ett kort utdrag: ”This crippling of individuals I consider the worst evil of capitalism. Our whole educational system suffers from this evil. An exaggerated competitive attitude is inculcated into the student, who is trained to worship acquisitive success as a preparation for his future career. I am convinced there is only one way to eliminate these grave evils, namely through the establishment of a socialist economy, accompanied by an educational system which would be oriented toward social goals.”

På svenska: ”Denna stympning av individer anser jag vara kapitalismens stora ondska. Hela vårt utbildningssystem lider av denna ondska. En överdriven attityd av konkurrens ympas in i studenten, och han upplärs att dyrka framgång som en förberedelse för sin framtida karriär. Jag är övertygad om att det finns enbart en väg att utrota denna fruktansvärda ondska, det är genom att upprätta en socialistisk ekonomi som åtföljs av ett utbildningssystem som är orienterat mot sociala vinningar.”

1952 blev han erbjuden att bli president i Israel. Han tackade dock nej med motiveringen ”equations are more important to me because politics is for the present, but an equation is something for eternity", på svenska ungefär "Ekvationer är viktigare för mig än politik. Politik är för nuet men ekvationer är för evigt".

Einstein i Sverige

Einstein håller sin föreläsning i Göteborg 1923. På bilden syns kung Gustaf V, Gustaf Ekman och Svante Arrhenius.

Albert Einstein bjöds in till Göteborg av fysikern och kemisten Svante Arrhenius, som satt i nobelkommittén, att föreläsa under det 17:e Skandinaviska Naturforskarmötet, som sammanföll med Göteborgs jubileumsutställning 1923. Han kom till Göteborg under en världsturné som startat i Berlin, och som tagit honom till Nederländerna, England, USA, Frankrike, Palestina, Spanien och Japan. Han skulle hållit föreläsningen den 9 juli i kongresshallen på Liseberg men dök inte upp. Först två dagar senare den 11:e hölls föreläsningen för en fullsatt publik. Eftersom Einstein inte kunde ta emot Nobelpriset i fysik för 1921 som delades ut först 1922 sågs denna föreläsning som hans Nobel-föreläsning. Men istället för att hålla en föreläsning om den fotoelektriska effekten föreläste han om relativitetsteorin, förmodligen på allmän begäran. Under sitt besök i Göteborg bodde han i det så kallade Chalmerska huset på Södra Hamngatan 11 hos Gustaf Ekman, som var god vän till Arrhenius.[3]

Einstein invaldes 1928 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Hedersbetygelser

Referenser

Noter

  1. Universitet Leiden - Einstein archive
  2. "Why Socialism", Monthly Review, New York, May 1949
  3. Brodin, Louis: Göteborgsutställningen 1923: Hågkomster och framtidsspår, Warne förlag, 2006. ISBN 91-85597-02-3. 

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk