Från Rilpedia

Gustaf Ekman, född 29 maj 1804 i Göteborg, död 3 maj 1876 i Färnebo församling i Värmlands län, var en svensk metallurg, bruksdisponent och politiker.

Gustaf Ekman föddes i Göteborg, som son till grosshandlaren och kommerserådet Gustaf Henrik Ekman, delägare i handelsfirman Ekman & Co. Hans yngre bröder var Johan Jacob Ekman (född 1815) och Carl Edvard Ekman (född 1826). Deras kusin var affärsmannen och filantropen Johan Oskar Ekman (född 1812). Gustaf studerade vid Uppsala universitet från 1821 till 1825, då han avgick med hovrättsexamen och bergsexamen. Auskulant i Bergskollegium. Praktik vid Motala verkstad och Göta kanal. Studier 1826-1827 vid Bergsskolan i Falun. Från nyåret 1827 anställd som elev vid Jernkontoret. Företog 1828-1829 en studieresa till Norge, England, Belgien, Tyskland och Österrike. Mellan 1830 och 1836 tjänstgjorde han som översmidesmästare i Jernkontoret, först som vikarierande och från 1833 som extraordinarie. 1831 tilldelades han Jernkontorets stora guldmedalj. Från 1836 övertog han ledningen av Lesjöfors Bruk, som 1813 köpts av Ekman & Co.

"Ekmans vällugn" (även kallad "gasvällugn" och "koltornsvällugn"), uppfunnen av honom 1843, hade fördelen att kunna eldas med inhemskt bränsle och ändå uppnå samma höga temperaturer (gulvarmt järn) som engelska järnverk gjorde med stenkol. Därmed blev det möjligt att fullt ut införa lancashiresmidet och valsverksdrift i Sverige och svenskt järn kunde åter konkurrera med det engelska. Ugnen blev mycket populär i Sverige och Norge. Omställningen krävde dock stora investeringar och många mindre järnverk fick slå igen. Sättet att generera gas ur ved användes också för gengasdrift av bilar under andra världskriget. Ekman brydde sig aldrig att ta ut patent på uppfinningen, eftersom han ville främja järnhanteringen i hela landet.

År 1847 blev Gustaf Ekman ledamot av Vetenskapsakademien och 1856 fullmäktig i Jernkontoret. Han inrättade folkskolor i Lesjöfors, Långbanshyttan och Persberg, ordnade föredrag och pensionskassa för sina arbetare och som riksdagsman i första kammaren 1867 poängterade han vikten av undervisning i naturvetenskap. 1868 tilldelades han Jernkontorets belöningsjetong i guld. Han dog 1876 i Långbanshyttan. Han är begravd på Rämmens kyrkogård. En minnessten finns vid herrgården i Lesjöfors.

Gustaf Ekman tillhörde Göteborgssläkten Ekman (släkt)

Länkar och litteratur

• P. von Möller, Lefnadsteckningar öfver Kungl. svenska Vetenskapsakademiens efter år 1854 aflidne ledamöter, band 2