Från Rilpedia

Johan Jacob (Janne) Ekman, född 25 oktober 1815 i Göteborg, död 14 januari 1908 i Göteborg, var en svensk grosshandlare och politiker. Han var bror till Gustaf Ekman och Carl Edvard Ekman.

Efter att ha genomgått en kurs vid Göteborgs handelsinstitut kom Ekman 1831 in på faderns kontor, blev 1837 bolagsman i firman Ekman & Co. och övertog 1843 ledningen av firman, som vid denna tid omfattade Sveriges största järnexport. Han kvarstod i firman till 1891, då han överlämnade den i yngre händer.

Ekman var samtidigt en framsträdande person i det kommunala livet i Göteborgs stad. Han var ledamot i Göteborgs handelsinstituts styrelse (ordförande), i Handelssocietetens, sedermera Handelsföreningens styrelse (en tid vice ordförande), i Wallinska fattigfriskolans styrelse (ordförande), en skola som stiftats av hans farfars lärare, vidare i direktionen för stadens hamn- och älvstyrelse, i direktionen för segelfartens förbättrande på Vänern och i Göteborgs allmänna folkskolestyrelse samt bidrog till folkskoleväsendets utveckling. Sedan 1866 var han i 25 år vice ordförande i Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap.

Vid den nya kommunalrepresentationens införande invaldes Ekman i Göteborgs stadsfullmäktige, vilka vid sitt första sammanträde (1863) valde honom till sin vice ordförande; 1869 blev han denna korporations ordförande, en post, som han innehade till slutet av 1887. Likaledes blev Ekman vid inrättandet av Göteborgs kyrkofullmäktige dess ordförande.

Ekman deltog även i det politiska livet på riksnivå. Han var vid riksdagen 1856-58 medlem av borgarståndet. I den rörelse till förmån för det De Geerska förslaget om förändring av riksdagen som pågick 1864-65, tog Ekman del och var ordförande för de deputationer från skilda håll i landet, som före frågans avgörande infann sig hos De Geer för att uttrycka sympatier för förslaget.

Efter reformens genomförande invaldes Ekman 1866 av Älvsborgs läns landsting (Älvsborgs läns valkrets) till första kammaren och satt där även 1874-1882, vald av Göteborgs stadsfullmäktige (Göteborgs stads valkrets). 1867 valdes han till ledamot av konstitutionsutskottet och 1868 av bankoutskottet, vars ordförande han var 1876-1882. 1874 erbjöds Ekman (enligt Nordisk familjebok) att inträda som finansminister efter Carl Waerns avgång, men av oklara anledningar tackade han nej till erbjudandet.

Någon utpräglad partitillhörighet intog Ekman ej under sina riksdagsår, men tillhörde närmast brodern Carl Edvard Ekmans grupp. Han var medlem av 1869 års myntkommitté och 1872 års nordiska myntkommission. Under en följd av år var Ekman ordförande i de stora enskilda järnvägsbolag, som berörde Göteborg (Bergslagsbanan, Göteborg-Borås och Göteborg-Hallands järnvägsbolag). Ekman var hedersledamot av Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1900; han blev ledamot 1863) och ledamot av Lantbruksakademien (1884).

Johan Jacob (Janne) Ekman tillhörde Göteborgssläkten Ekman (släkt)

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Johan Jakob Ekman, 1904–1926 ^(Not).