Tonga
Från Rilpedia
| Pule'anga Tonga Kingdom of Tonga |
|||||
|
|||||
| Valspråk: Ko e Otua mo Tonga ko hoku tofi'a (Gud och Tonga är mitt arv) |
|||||
| Nationalsång: Ko e fasi ʻo e tuʻi ʻo e ʻOtu Tonga | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Nuku'alofa 10° 00' S, 175° 00' E
|
||||
| Största stad | Nuku'alofa | ||||
| Officiella språk | engelska, tonganska | ||||
| Statsskick Kung Premiärminister |
konstitutionell monarki George Tupou V Feleti Sevele |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Storbritannien 4 juni 1970 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
748 km² (171:a) 4% |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
114 689 (178:e) 156,6 inv/km² (48:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $163 milj (179:e) |
||||
| Valuta | pa'anga (TOP) |
||||
| Tidszon | UTC+13 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
ej namngiven plats 1 033 m ö.h. km² km |
||||
| Nationaldag | 4 juni | ||||
| Landskod | TO | ||||
| Landsnummer | 676 | ||||
Tonga är en självständig stat belägen i södra Stilla havet. Landet består av 169 öar, varav 36 är bebodda.
Tonga är utöver Tuvalu den enda monarkin bland önationerna i Stilla havet.
Innehåll |
Historia
Tongaöarna har bebotts av polynesier sedan Lapitakulturen på 2000-talet f.Kr.
Runt 950 e.Kr. grundades början till det tonganska imperiet då 'Aho'eitu tillträdde som den förste Tu'i Tonga ("härskare över Tonga"). Imperiet hade sin bas på Tongatapu och senare utsåg man i Mu'a till huvudstad. Imperiet utvidgades under 1200-talet. Under 1500-talet utbröt en rad inbördeskrig och under 1700-talet drabbades imperiet av ytterligare interna strider.
Under denna tid kom även de första européerna till Tonga. Den 28 april 1616 upptäckte de nederländska upptäcktsresandena Willem Corneliszoon Schouten och Jacob Le Maire Niuasöarna och nederländaren Abel Tasman upptäckte den 21 januari 1643 Tongatapuön och Ha'apaiöarna. Britten James Cook återupptäckte öarna den 2 oktober 1773 och namngav dem då Friendly Islands. Den 5 maj 1781 upptäckte så spanjoren Francisco Antonio Maurelle slutligen även Vava'uöarna.[1]
1845 bildades en polynesisk monarki som fick namnet Vänskapsöarna under George Tupou I som då tog titeln Tu'i Kanokupolu.
Den 9 december 1865 avled den siste Tu'i Tonga och den 4 november 1875 grundades det nya kungariket Tonga under George Tupou I, vars ättlingar är Tongas monarker än idag.
1886 deklarerades Tonga vara neutralt territorium under stormakternas expansion i området men genom Berlinfördraget 1899 gavs Tonga status som brittiskt protektorat, dock utan att bli en koloni. Den 19 maj 1900 blev Tonga formellt ett protektorat och del av Brittiska Västra Stillahavsterritoriet.
1952 lämnade Tonga protektoratet och blev den 5 juni 1970 åter en självständig monarki och därmed den enda monarkin i Stilla havet. Samma år anslöt sig landet till det brittiska Commonwealth of Nations (Samväldet) och 1999 blev Tonga medlem av Förenta nationerna.
Den 10 september 2006 dog kung Taufa'ahau Tupou IV på Mercy Hospital i Auckland och hans son övertog tronen som George Tupou V. Den 16 november utbröt upplopp i huvudstaden Nuku'alofa.
Den 29 juli 2008 avskaffade kung George Tupou V den absoluta monarkin och lämnade ifrån sig merparten av sina befogenheter till premiärministern.
Geografi
Tonga ligger söder om ekvatorn vid datumgränsen och cirka 650 kilometer öster om Fiji och cirka 500 km väster om Niue. Huvudöns geografiska koordinater är 21°10′02″ S 175°11′47″ V
Tonga har en sammanlagd areal om cirka 748 km² och består av 169 större öar, varav cirka 36 är bebodda, fördelade på 4 ögrupper:
- Tongatapu, huvudgruppen, cirka 347 km²
- Vava'u, norr om huvudön, cirka 121 km² med cirka 60 större öar
- Ha'apai, norr om huvudön, cirka 118 km² med cirka 40 större öar
- Niuas, längst i norr, cirka 71 km² med 3 större öar
- samt Minervareven, längst söderut, cirka 600 km sydväst om Tongatapu.
De flesta öarna är av vulkaniskt ursprung medan några är stora korallöar. Den högsta höjden är ett namnlöst berg på ca 1.033 m.ö.h. och ligger på Kao. Tillsammans bildar ögrupperna en ca 800 kilometer lång linje från nord till syd. De geologiskt aktiva vulkanöarna ligger i en ungefärlig nordsydlig linje i den s.k. Pacifiska eldringen väster om de mer befolkade öarna. En ny ö skapades i Ha'paigruppen under ett vulkanutbrott på 1990-talet. År 2006 drabbades landet även av en jordbävning som mätte 8,0 på Richterskalan där epicentrum låg ungefär 155 km söder om ön Neiafu och nordöst om huvudön.
Befolkningen uppgår till cirka 102 000 invånare[2] varav cirka 23 000 bor i huvudstaden Nuku'alofa på Tongatapu.
Landets huvudflygplats Faleolo (Fua'amotu International Airport, flygplatskod "TBU") ligger på Tongatapus sydöstra del och har kapacitet för internationellt flyg.
Klimat och miljö
Tonga har ett subtropiskt klimat, dvs varmt och fuktigt men mildras av passadvindarna. Regnperioden varar från oktober till april och då även cykloner är vanliga. Den bästa restiden är mellan maj till oktober.
Bland Tongas miljöproblem finns alltför stor avverkning av skog för att ge plats åt mer odlingsbar mark, att korallreven skadas av korall- och snäcksamlare och att havssköldpaddor jagas i alltför stor omfattning.
Administrativ indelning
Tonga är uppdelad i 3 län Tongatapu, Vava'u och Ha'apai. Tongatapudistrikt är uppdelad i 3 divisioner med Eua, Niuas och Tongatapu. Alla län är sedan underdelade i distrikt.
Parlamentet "Fale Alea" har sitt säte i huvudstaden Nuku'alofa på Tongatapu.
Ekonomi
Tonga har en liten, öppen ekonomi med en liten export av jordbruksprodukter, såsom squash, kokosnötter, bananer och vaniljstång. Landet är beroende av import av mat, framför allt från Nya Zeeland. Turismen står för en stor del av landets inkomster, men man är även beroende av ekonomiskt stöd från utlandet.
Tongas infrastruktur och samhällsservice är ganska väl utvecklade och inga invånare är riktigt fattiga.
All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja.
Naturtillgångar i landet är främst fisk och bördig jord (ca 24% av landets yta är odlingsbar mark).
Demografi
Nästan två tredjedelar av landets 112 422 invånare bor på dess huvudö, Tongatapu, och även om många flyttat till den enda storstaden Nuku'alofa, där europeiska och tonganska levnadssätt blandats, är bylivet och släktskap fortfarande viktigt i landet. Livet på Tonga är kraftigt influerat av polynesiska traditioner och speciellt av den kristna tron, exempelvis är alla kommersiella aktiviteter stängda under hela söndagen, och konstitutionen förklarar att sabbaten för evigt ska hedras. Majoriteten av tonganerna är metodister,[3] med en romersk-katolsk minoritet. Enligt mormonernas egna statistik tillhör 32% av befolkningen deras kyrka, och landet är därför enligt mormonerna den mormontätaste staten i världen.[4][5]
Tonganer är etniskt sätt polynesier, och de representerar mer än 98% av befolkningen. Resterande är av blandad europeisk etnicitet, och från övriga Stilla havs-länder. Det finns även några hundra kineser i landet.
Utbildning mellan 6 och 14 år är obligatorisk och gratis i statens skolor. Missionsskolor står för omkring 8% av grundutbildningen, och 90% av den högre utbildningen. Statsskolor utgör resterande. Högre utbildning inkluderar lärar- och medicinutbildning, ett litet privat universitet, en företagarskola för kvinnor och ett antal privata jordbrukarskolor. Majoriteten av den högre utbildningen bedrivs dock utomlands.
Tonganska är tillsammans med engelska officiellt språk i landet. Tonganska är ett austronesiskt språk som är nära besläktat med andra polynesiska språk såsom hawaiianska och samoanska.
Befolkningens medelålder var 2002 19,8 år, och medellivslängden var 2003 68,9 år.
Politik
 |
Denna artikel innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. Rätta gärna felaktigheter. Se diskussionssidan för mer information. Klargör alltid på diskussionssidan varför du använt mallen. |
Tonga är en konstitutionell monarki. Att respektera monarken ingår i den tonganska kulturen, och det är emot den och landets etikett att kritisera kungahuset.[källa behövs] Det finns en demokratiseringsrörelse i landet, som fokuserar på reformer och för att vanligt folk ska bli bättre representerade i parlamentet. Att störta monarken ingår dock inte i rörelsens mål, då monarken är populär hos befolkningen. Fram till nyligen uppmärksammades Tongas statsskick knappt av omvärlden, men numera har både Nya Zeeland och Australien yttrat oro om vissa av Tongas regerings ageranden.
Tongas utbildningssystem är gratis och obligatoriskt för alla barn upp till 14 års ålder, efter denna ålder tas lägre avgifter för vidare utbildning. Tonga har en läs- och skrivkunnighet på 98%. Sjukvård är även den gratis, och marken på Tonga är skyddad av konstitutionen och får därför inte säljas till utlänningar (även om den får hyras ut).
Monarker i modern tid
- Kung George Tupou I (1875-1893)
- Kung George Tupou II (1893-1918)
- Drottning Salote Tupou III (1918-1965)
- Kung Taufa'ahau Tupou IV (1965-2006)
- Kung George Tupou V (2006-idag)
Kultur
Tongaöarna har varit befolkade i omkring 3000 år, och invånarnas kultur har säkerligen förändrats rejält under denna långa tidsperiod. Innan européerna anlände under sent 1500- och tidigt 1600-tal var tonganerna i nära kontakt med sina närmsta grannar, Fiji och Samoa. Under 1800-talet, då västerländska handelsmän och missionärer började anlända, förändrades Tongas kultur dramatiskt. Vissa gamla vanor och övertygelser förkastades och andra togs i bruk. Vissa anpassningar som gjordes under denna tid ifrågasätts idag, då den västerländska civilisationen utvecklats.
Dagens tonganer har ofta starka band med andra länder, och många tonganer har emigrerat till Australien, Nya Zeeland och USA för att söka arbete och en högre levnadsstandard. Det finns en stor andel tonganer i de amerikanska städerna San Mateo, East Palo Alto, Oakland, Los Angeles, Salt Lake City, Honolulu och Euless. Stora mängder tonganer finns även i Auckland på Nya Zeeland och Sydney i Australien. Den tonganska diasporan har nära band med släktingar på Tonga, och en relativt stor del av Tongas inkomster kommer från pengaöverföringar från tonganer som är bosatta utomlands till ofta äldre släktingar som valt att stanna på Tonga.
Kulturellt medvetna tonganer har lärt sig att snabbt växla mellan den tonganska kulturen, som kallas "anga fakatonga", och "anga fakapãlangi", den västerländska kulturen.
Sport
Rugby är Tongas nationalsport och landslaget har spelat relativt bra internationellt. Tonga har varit med i fyra världsmästerskap sedan 1987, och det som hittills slutat bäst är 2007 års mästerskap, där Tonga vann sina två första matcher, men sedan slogs ut efter två förluster, bland annat mot den blivande mästaren Sydafrika, som de var nära att slå.
Boxaren Paea Wolfgram vann en silvermedalj i supertungviktdivisionen vid Olympiska sommarspelen 1996 i Atlanta. Han är den första och hittills (2007) enda stillahavsidrottare att vinna medalj i OS.
Referenser
- ↑ http://www.worldstatesmen.org/Tonga.html
- ↑ http://www.xist.org/cntry/tonga.aspx 1
- ↑ Ernst, Manfred. Winds of Change. Suva: PCC, 1994, p. 146
- ↑ O'Hehir, Andrew. "The Mormons are coming." Salon, Sept. 20, 2007[1]
- ↑ Cumorah Project International LDS Database
Externa länkar
- Tongas turistbyrå
- Tongas regering
- Karta över Tonga
- Wikimedia Commons har media som rör Tonga
|
||||||||
|
|||||||
