George Tupou I
Från Rilpedia
George Tupou I, född 4 december 1797 i Niu'ui på Lifuka, död 18 februari 1893 i Nuku'alofa på Tongatapu. George Tupou I var den förste kungen i det nygrundade kungadömet Tonga från 4 november 1875 fram till sin död. Han var den siste ättlingen i Tu'i Kanokupolu-dynastin och grundade Tupoudynastin som är den nuvarande monarkdynastin i Tonga.
Bigrafi
George Tupou I föddes som Maeakafa Nginigini Ofolanga troligen i den lilla byn Niu'ui eller möjligen i Koluoa på Tongatapu. Han var förste son till Tupouto'a (den 17:de Tu'i Kanokupolu) och dennes hustru Taufa Ho'amofaleono. Inre stridigheter i resterna av det Tonganska imperiet ledde till att familjen av säkerhetsskäl flyttade till Ha'apaiöarna kring tiden för hans födelse. Som spädbarn drabbades han av en allvarlig sjukdom som han överlevde varefter han även kallades för Tāufaʻāhau.
Hans far var Tongas monark under en kort tid men ansågs av för låg rang bland övriga i monarkdynastierna. 1820 fick Tāufaʻāhau titeln "Tu'i Ha'apai" (Kung over Ha'apai) av sin far som därmed överlämnade makten och även konflikterna med övriga dynastier.
Det forna Tonganska imperiet var nu splittrad i en rad små och oberoende områden och Laufilitonga (den 39:e Tu'i Tonga) försökte öka makten och utmanade Tāufaʻāhau över makten på Ha'apaiöarna. 1826 stod det avgörande slaget, Slaget vid Velata, vid Tongoleleka nära Pangai där han besegrade Laufilitonga bland annat med hjälp av Tu'uhetoka familjen från Ha'afeva.
Tāufaʻāhaus ambitioner växte och i augusti 1831 konverterar han till metodism för att försäkra sig stöd från de europeiska missionärerna ([1]). Han kallade sig därefter Sia'osi Taufa'ahau (Sia'osi är den tonganska versionen av George) och utser även den metodistiske missionären Shirley Waldemar Baker till premiärminister (2).
1833 utnämns Sia'osi Taufa'ahau även till "Tu'i Vava'u" (Kung över Vava'u) då han ärver titeln från sin svärfar. Under tiden påbörjar han även en modernisering av Tonga. 1835 förbjuder han livegenskap inom sina domäner och den 16 maj 1838 publicerades Vava'ukoden, Tongas första samling skrivna lagar. Vava'ukoden proklameras offentligt den 20 november 1839 i Neiafu. Denna samling ändrade mycket av det tidigare patriarktiska styrelsesystemet vilket försäkrade honom även folkets stöd.
Den 19 november 1845 ärver Sia'osi Taufa'ahau även titeln "Tu'i Kanokupolu" efter sin farbror, titeln erkänns av övriga dynastier den 2 december och den 4 december utnämns han så till Siaosi Taufa'ahau Tupou Maeakafa, kung av den nya monarkin.
1851 utser han Nuku'alofa till nationens huvudstad och i augusti 1852 besegrar han sina sista motståndare vid Pea på Tongatapu (3) och Tonga är återförenad.
Den 4 juni 1862 inrättar Sia'osi Taufa'ahau Tongas första parlament och samma år avskaffas livegenskap i hela Tonga. 1865 utnämns han till den 40:e "Tu'i Tonga" (Kung över hela Tonga).
Den 4 november 1875 grundade George Tupou I så Pule 'Anga Fakatui'i'o Tonga (kungadömet Tonga) och samma år får nationen sin första konstitution.
Efter sin död 1893 begravdes han på den nya kungliga kyrkogården Mala'ekula och efterföljdes av sin son George Tupou II.
