Videsparv
Från Rilpedia
| ?Videsparv Status i Sverige: Livskraftig |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte: | Emberiza |
| Art: | Videsparv E. rustica |
|
|
|
| §Emberiza rustica Auktor: Pallas |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Videsparv (Emberiza rustica) är en tätting som tillhör ordningen fältsparvar. Den häckar på den sibiriska taigan i ett bälte från Skandinavien och österut.
Innehåll |
Utseende och läte
Videsparven blir upp till 15 centimeter och har ett vingspann på mellan 21-25 centimeter. Den är en liten, kraftig fågel med kort stjärt. Oavsett kön eller ålder är videsparven kraftigt streckad i rödbrunt på sidorna av buken. En gammal hane har på våren vit strupe, ett rostrött bröstband, svart hjässa och kinder. Han har också ett vitt streck vilket börjar vid ögat och slutar på hjässan. Honan är blekare med ett gulvitt ögonbrynsstreck, ungfåglarna är honfärgade under hösten.
Sången är behaglig och snabb och är olik andra arter i samma familj. Den sjunger rörigt med ljusa toner och sången påminner om järnsparvens och steglitsens fast med en "knorr" på slutet. En sångstrof kan bokstaveras tuliti-ti pli pli tuliti plip-ipli. Locklätet är likt taltrastens och utgörs av ett zikk.
Utbredning och biotop
Videsparven häckar på taiga i ett bälte från norra Skandinavien österut till Berings sund. Under 1900-talet har den spridit sig västerut. Man beräknar att det finns 220 000-370 000 häckande par i nordöstra Europa.
Den är flyttfågel och en extrem långflyttare. Under vintern förekommer den i Centralasien såväl som i östra Kina, Korea och Japan.
Utbredning i Sverige och Finland
I Sverige häckar den från Dalarna, Västmanland och Uppland och norrut, främst i de östra delarna, men även sparsamt i det västra delarna av Norrland.[1] Dock ses den sällan runt den skandinaviska fjällkedjan. I Finland förekommer den i hela landet förutom i de norra och mest sydvästliga delarna.
Den är en av ett fåtal svenska häckfågelarter som flyttar österut för att övervintra. Höststräcket sker i slutet av augusti och under hela september. Den kommer sedan tillbaka som tidigast i början av april men merparten av videsparvarna anländer i maj.
Biotop
Den trivs i fuktig blandskog, sumpig granskog samt i björkskogar i anslutning till myrar och åar.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Häckning
Fåglarna börjar sin häckning strax efter ankomsten till sina häckningsområden. Boet placeras på marken, ofta vid en tuva eller dolt i en buske vid sumpskogar. Det består av grova växtdelar som fräken, mossa och grässtrån, och fodras med djurhår. Kullen består av 4-5 ägg och ruvas av både hanen och honan i 12-13 dygn. Videsparven matar sina ungar med insekter. Ungarna stannar cirka 14 dagar i boet innan de blir flygfärdiga. Detta kan, Skandinavien, ske från mitten av juni.
Föda
Adulta fåglar äter bland annat frön och säd.
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Referenser
- ↑ Wahlberg,T.: Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige, Rabén & Sjögren, Stockholm 1993, första upplagan, sid. 470. ISBN 91-29-61772-3.
- Sofnet.org - Videsparv Läst 6 december 2007.
