Järnsparv
Från Rilpedia
| ?Järnsparv Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Livskraftig |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Järnsparvar Prunellidae |
| Släkte: | Prunella |
| Art: | Järnsparv P. modularis |
|
|
|
| §Prunella modularis Auktor: Linné, 1758 |
|
 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Järnsparv (Prunella modularis) är en liten tätting i familjen järnsparvar. Järnsparven häckar i tempererade områden i Europa och Asien upp till trädgränsen.
Innehåll |
Utseende och läte
Järnsparven är knappt 15 centimeter lång och väger cirka 20 gram. En gammal fågel har samma dräktmönster som en gråsparv. Huvudet och bröstet är blygrått, kroppen är i helhet mörk och enfärgad med djupt mörkbrun, svartstreckad rygg, tunn mörk näbb och rödbruna ben. Könen är mycket lika men hanen har i genomsnitt lite mer blygrått på huvud och hals än honan. Ungfåglarna är mer distinkt tecknade och kraftigt streckade även på halsen och bröstet.
Locklätet är ett tunt, högt "tih", sången består av ett snabbt, enkelt, lågmält, upp- och nedstigande klirrande. Den högsta kända åldern är 9 år.
Utbredning och taxonomi
Järnsparven häckar i princip i hela Europa förutom på Island och i de sydligaste delarna av kontinenten. Den förekommer också i västra Asien från Ural till norra Iran. De nordliga populationerna är flyttfåglar som övervintrar längre söderut medan den sydligare populationerna är stannfåglar.
Arten introducerades till Nya Zeeland mellan 1867 och 1882 och häckar numera i hela landet inklusive på Chathamöarna, Antipodesöarna, Aucklandöarna och Campbellöarna.[1]
Taxonomi
Den delas vanligtvis in i åtta underarter
Förekomst i Sverige
I Sverige förekommer järnsparven allmänt i hela landet undantagsvis i fjälltrakterna. Den lever här främst i granskog. Den svenska populationen flyttar i september-oktober till västra och sydvästra Europa och återkommer i början av april. Vissa fåglar kan övervintra i södra Sverige.
Biotop
Den lever vid skogsbryn, trädgårdar, parker och buskage.
Häckning
Järnsparven blir könsmogen efter ett år. Boet byggs av honan och placeras lågt över marken gömt i täta snår. Det består av en skål av strån, som täcks med mossa. Sedan inreds det med hår och fjädrar. Två häckningar per år förkommer, i april och i juni. Den första kullen går ofta förlorad. De tydligt färgade äggen är ett lätt byte för andra djur i den fortfarande sparsamma växtligheten i april. Kullen består av tre till sex grönblå ägg som ruvas i 13 till 14 dagar, främst av honan. Ungarna utfodras sedan av båda föräldrar i 11 till 14 dagar.
Eftersom polyandri bland honorna är vanlig pickar hanen under parningstid honan flera gånger på bakdelen före parningen. Genom pickningen utlöses en reflex hos honan, som stöter ut sperma från en eventuell rival. På så sätt försöker hannen säkerställa att endast han är fader till kullen.
Beteende
Födan består på sommaren av små skalbaggar, larver och puppor, samt även spindlar och daggmaskar. På vintern äter den små frön.
Referenser
Noter
- ↑ Barrie Heather& Hugh Robertson (2005) The Field Guide to the Birds of New Zealand (revised edition), Viking
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Heckenbraunelle
- Roland Staav & Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9
- Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough (1987) Fågelliv i Europa, översättning och bearbetning av Juhani Vuorinen, Stockholm, ISBN 91-34-50909-7
