Steglits
Från Rilpedia
| ?Steglits | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Finkar Fringillidae |
| Släkte: | Carduelis |
| Art: | Steglits C. carduelis |
|
|
|
| §Carduelis carduelis Auktor: Linné, 1758 |
|
 Utbredning av steglitsens båda undererter
Carduelis carduelis carduelis: 1 sommar, 2 året runt Carduelis carduelis caniceps: 3 sommar, 4 året runt |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Steglits (Carduelis carduelis) är en liten färggrann fågel som tillhör familjen finkar.
Innehåll |
Utseende och läte
Steglitsen känns känns igen på sin brokiga fjäderdräkt. Den är brunaktig på ovansidan. Pannan och strupen är röda. Vingarna är svarta, med ett brett, intensivt gult band. Undersidan är vit med brunaktig anstrykning och förhållandevis stora bruna fläckar. Näbben är hoptryckt från sidan, har en skarp rygg och saknar hak bakom spetsen. Stjärten är kluven. Kroppslängden är 14–15 centimeter, vingspannet är 21–26 centimeter och vikten 14–18 gram.
Locklätet är består av ett typiskt, upprepande "tick tickeli tickelitt". Sången liknar grönsiskans; är snabb med kvittrande omväxlande toner med inslag av locklätet. Dess namn efterliknar lockropet och härstammar troligen från tyskan.
Utbredning och taxonomi
Steglitsen är utbredd i nästan hela Europa, inklusive brittiska öarna. Den är särskilt vanlig i medelhavsområdet. Steglitsen häckar även i västra Asien, Kaukasus, västra Himalaya och Nordafrika, Den förekommer i Sverige framför allt i de södra och mellersta delarna. En del av det svenska beståndet flyttar i oktober-november till Väst- och Sydeuropa och återkommer i mars–april, medan andra stannar och övervintrar.
Steglitsen delas upp i två underarter:
- Carduelis carduelis carduelis – nominatformen som har det största utbredningsområdet som sträcker sig från Västeuropa och nordvästra Afrika och österut.
- Carduelis carduelis caniceps – Den mindre östliga populationen
Steglitsen hålls som burfågel i södra Europa.
Häckning
Steglitsen är en vanlig häckfågel i öppna, trädrika landskap, trädgårdar och fruktodlingar. Den häckar två gånger om året, första gången i maj. Boet är skålformat och har tjocka väggar av fina stjälkar, strån, rötter, mossa och kvistar. Det brukar byggas högt i trädkronan, oftast i ett lövträd men ibland i ett barrträd. Honan bygger boet, men hanen kan bistå med att samla byggmaterial. Honan lägger fem till sex vitaktiga ägg med fina röda fläckar, som hon ruvar i 12 till 13 dagar. Ungfåglarna utfodras sedan av båda föräldrarna med frön och även insekter. Steglitsen blir könsmogen efter ett år och kan leva upp till 10 år.
I fångenskap kan den korsas med kanariefågeln.
Beteende
Steglitsen lever mest av diverse frön, med särskild förkärlek för frö från tistlar och kardborrar. Den är en skicklig klättrare som ofta klättrar i tistlar där den samlar frön.
Källor
- Nordens fåglar av Roland Staav och Thord Fransson, andra upplagan, Stockholm 1991. ISBN 91-1-913142-9
- Fågelliv i Europa av Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough, översättning och bearbetning av Juhani Vuorinen, Stockholm 1987. ISBN 91-34-50909-7
- Tyska Wikipedias artikel Stieglitz 8 november 2005
- Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 25, sidan 671, artikeln sisksläktet
Externa länkar
- Sveriges Radio: P2-fågeln - Steglits - Läte
- Sveriges ornitologiska förening
- Artportalen: Dagens fågel - senaste observationerna - bilder
- Dansk ornitologisk forening
- Chants de chardonnerets à écouter
- Chants de chardonnerets
- Wikimedia Commons har media som rör Steglits
