Vendels församling
Från Rilpedia
| Vendels församling | |
| Län | Uppsala län |
|---|---|
| Kommun | Tierps kommun |
| Stift | Uppsala stift |
| Kontrakt | Örbyhus kontrakt |
| Folkmängd | 2 299 |
| Församlingskod | 036003 |
| Pastoratskod | 011008 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. | |
Vendels församling är en territoriell församling inom Svenska kyrkan i Örbyhus kontrakt av Uppsala stift. Församlingen ingår i Örbyhus pastorat.
Innehåll |
Allmänt
Församlingen ligger i Tierps kommun i Uppsala län. Förr i tiden, när församlingen var en socken, tillhörde den Örbyhus härad i Tiundaland.
Vendels församling ligger invid Vendelån och Vendelsjön. Vendels kyrka ligger ca 40 km norr om Uppsala. Församlingen omfattar hälften, den sydvästra delen, av tätorten Örbyhus. Det är den del som ligger "söder" om den bäck som går strax norr om järnvägen.
Församlingen har öppen slättbygd samt dito dalbygd. Denna typ av bygd övergår i brytningsbygd och skogsbygd mot nordväst och öster.
En rik historia
Man har funnit omkring 1 200 fornlämningar. Av dessa är 50 borttagna. Från bronsåldern härrör spridda rösegravar och skärvstenshögar. Från järnåldern härrör en större mängd spridda högar och 47 gravfält. Till större delen är dessa från yngre järnåldern. Omkring 240 gravar ligger inom spridda gravfält på det gamla kyrkogodset. Gravarna här härrör från perioden mellan folkvandringstiden och vikingatiden. Gravarna är därmed samtida med den bebyggelse som har anträffats i grannskapet. Det finns två runstenar.
Församlingens mest kända fornlämningar är Ottarshögen och båtgravfältet vid Vendels kyrka. Ottarshögen är en stor gravhög, omgiven av mindre gravar och stensättningar. Högen ligger invid landsvägen vid Husby.
Arkeologi
Arkeologiska undersökningar har gjorts vid ett stort antal tillfällen. Dessa har inriktat sig på den bebyggelse som funnits vid Vendels kyrka. Den är från järnåldern och från historisk tid.
Man har även påträffat rester av järnåldersbebyggelse. Dessa rester är belägna inom kyrkogården utanför den medeltida bogårdsmuren. Denna bebyggelse består av bland annat en 32 m lång hall. Den är placerad i nordsydlig riktning på en upphöjd terrass. Bredvid denna hall fanns ett antal ekonomibyggnader av varierande slag. Den här bebyggelsen har legat inom det gamla kyrkogodset. Detta gäller även flera bebyggelseområden.
Intill brandgravfälten ligger det också en hel del bebyggelseenheter. Dessa har varit av lägre status. De har förmodligen varit bostäder för hövdingens män. Bebyggelsen har påbörjats under 400-talet. Den har fortsatt ända in i medeltiden. På medeltiden har den tydligen ersatts av en huvudgård. Huvudgården har i sin tur flyttats till Örbyhus slott i samband med att Vendels kyrka byggdes på 1200-talet.
Det har vidare hittats rester av ett tingshus från 1600-talet. Dessutom har man hittat en unik klockgjutningsugn från 1500-talet.
Vendeltiden och båtgravarna
De järnåldersfynd som gjorts i Vendels församling har gett namn åt vendeltiden, vilken inföll 550-800 e.Kr.
Till vendeltiden har man daterat båtgravarna, vilka ligger strax sydöst om Vendels kyrka. Båtgravplatsen upptäcktes 1881 i samband med en kyrkogårdsutvidgning.
Hjalmar Stolpe ledde utgrävningarna under 1880-talet. Då hittades elva gravar. Dessa utgrävdes och man fann att flera av dem hade plundrats. 1893 grävde man ut tre gravar till, bland dem den rika grav som har beteckningen XII (12).
Strax invid båtgravfältet flöt Allerbäcken. Bäcken hade förbindelse med Fyrisån via Vendelsjön och Vendelån. Genom denna vattenled kunde man nå Gamla Uppsala och Mälaren.
Båtgravfältet i Vendel är det mest betydande i Mellansverige. Detta har sin förklaring i att fynden har hög konstnärlig nivå. Gravläggningen har ägt rum i klinkbyggda båtar av sju till nio meters längd. I dessa placerades den döde på en bädd omgiven av sina vapen.
I grav XII består gravsättningen av två tveeggade svärd samt ett eneggat. Vidare fanns där svärd samt två sköldar, hjälm, spjut samt pilar. Bland övriga gravgåvor fanns en glasbägare samt spelbrickor. Vidare två betsel och verktyg. Utanför båten anträffades offrade hästar och hundar. Metallföremålen har en praktfull ornamentik. Den föreställer djur och andra figurer i pressblecksteknik och i karvsnitt.
Vid Hovgårdsberg strax norr om kyrkan finns ett brandgravfält.
Ortnamnet
Namnet skrevs 1291 Vendil. Ordet är besläktat med verbet vinda. Det förmodas vara ett äldre namn på Vendelsjön och därvid syftande på sjöns krökta form. Via bygdenamn har enligt denna teori namnet överförts på socknen. Enligt en annan teori syftar vinda på en bäck som ligger norr om kyrkan.
Litteratur
- Arne, T.J.; Vendel före vendeltiden, Fornvännen, 1932.
- Arrhenius, B.; Bebyggelsestrukturen i det förhistoriska Vendel och järnålderns mångmannagårdar, Centrala platser, centrala frågor, 1998.
- Lamm, J.P. & Nordström, H.-Å. (utg.); Vendel Period Studies, 1983.
- Rahmqvist, Sigurs; Sätesgård och gods, Upplands forminnesförenings tidskrift 53, 1996.
- Stolpe, H. & Arne, T.J.; Graffältet vid Vendel, 1912.
Se även
- Vendels kyrka
- Vendel
- Vendeltiden
- Vandalerna
- Ottar Vendelkråka
- Ottarshögen
- Örbyhus slott
- Örbyhus
- Örbyhus härad
- Tiundaland
Externa länkar
- Stigluckan - Församlingens Nättidning
- Vendels hembygdsförening
- Vendelguiderna
- Örbyhus station
- Wendel - Knypplan station
|
|||||||
