Ottar Vendelkråka

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Ottarshögen, där det sägs att Ottar Vendelkråka ska ligga begraven.

Ottar Vendelkråka var en möjligen historisk sveakung med säte i Uppsala under 500-talets första hälft. Han nämns i det genealogiska diktverket Ynglingatal som dateras till 900-talet. En del forskare har antagit att Ottar är identisk med den i Beowulfkvädet (från ca år 900) nämnde Ohtere av "skilvingarnas ätt". Ohtere hade två söner med namnen Eanmund och Eadgds, vilka har identifierats som sveakungen Adils (den senare), och en farbror Onela (den förra). Adils bekrigade Onela med hjälp av geaterna, ett äldre namn för götarna (men som av vissa forskare även identifierats som jutar eller gutar).

Ottar dog i Vendel, vilket i Snorre Sturlasons diktverk Heimskringla klart identifieras som Jyllands nordligaste del. Enligt en långt senare svensk tradition (tidigast 1600-tal) skulle Ottar vara gravlagd i det uppländska Vendel i Ottarshögen.

Tillnamnet Vendelkråka är diskutabelt eftersom detta oftast applicerats på Egil Vendelkråka och började användas på Ottar först av Snorre. Snorre förklarar dock tillnamnet med att Ottar gjorde uppror mot kung Frode av Danmark där han blev dödad i Vendsyssel. Från Vendsyssel ska man ha skickat en träkråka istället för Ottars kvarlevor.

Ottars existens som historisk person är osäker, då de källor där han beskrivs har markanta sagoinslag i övrigt. Texterna är dessutom tillkomna hundratals år efter de skildrade händelserna och innehåller många personer som inte kan styrkas genom andra källor. Liksom för övriga svearegenter före år 1000 är faktaunderlaget angående Ottar tämligen skralt. Han måste följaktligen betraktas som "sagokung".

Källor

• Claus Krag, Ynglingatal og ynglingesaga. En studie i historiske kilder (Universitetsforlaget, Oslo 1991).
• Hans Gillingstam: Svenskt biografiskt lexikon, band 28, 1994.