Tallit
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård. |
Tallit (hebr. טלית), även tallét (sefardiska) och tallis (jiddisch), är en bönesjal med tzitzit (skådefransar) i de fyra hörnen som bärs av judiska män (och bland huvudsakligen icke-ortodoxa judar även bland kvinnor) under bön synagogan — dock inte under kvällsgudstjänster med undantag av jom kippur. Det existerar förutom den större bönesjalsvarianten, tallit gadol, en mindre som är tänkt att bäras som en tröja vilken kallas tallit katan. Syftet är att tzitzit skall hänga utanför kläderna så att bäraren uppmärksammar dem och följer halacha
Att ta på sig en tallit innebär att man bokstavligt och bildligt ikläder sig Torah och de 613, mitzvot (buden). Det finns två sätt att utöva budet att bruka tallit. Dels kan den bäras som tallit gadol (stor sjal) under morgonbönen, över axlar eller huvud, eller som tallit katan (liten sjal) likt en liten poncho som bärs hela dagen under de vanliga kläderna, vilket är brukligt bland ortodoxa män.
Enligt sefardisk tradition är det vanligt att pojkar börja bära tallit i samband med bar mitzvah. Ashkenasisk sed är att männen bär tallit efter de ingått äktenskap. Kvinnor är befriade från att utföra ”skall”-bud med tidsbegränsningar. Tallit bärs endast dagtid. Vissa riktningar inom judendomen bär endast män Tallit. ”Kvinnor anses ha en högre andlig medvetenhet så att de inte vid alla tider behöver påminnas om buden”* Numera är det mer vanligt bland icke-ortodoxa församlingar att kvinnor bär tallit. Tofsarna, tzitzit som är knutna i de fyra hörnen av sjalen ska med sina trådar och knutar påminna om de 613 mitzvot, (365 du skall icke och 248 du skall). Ursprungligen, på den tiden man svepte sig i tygstycken för att skyla kroppen, gällde budet att alla fyrkantiga klädesplagg skulle vara försedda med tzitzit.
Traditionen att ha en blå tråd i fransen, techelet, dog ut i exilen då man inte hade tillgång till det skaldjur, chilazon, som krävdes för att få den blå färgen. Den blå färgen anses symbolisera Israel (jämför Israels flagga) Bruket har i vår tid återkommit då forskare och rabbiner tror sig ha återfunnit det djur som användes vid framställningen av Techelet. Andra anser att chilazon inte kommer att finnas förrän Messias kommer och är därmed emot bruket av techelet.
Källor
Religionslexikonet. Forum, 2006 Groth, Bente, Judendomen. Kultur, historia, tradition. Natur och Kultur, 2002 Jansson, E-M Religionshistoria. Ritualer. Mytologi. Ikonografi. Nya Doxa, 1996
http://www.mosaiske.dk/kortom.asp?pageid=boen 2007 10 13
http://www.chabad.org/library/article_cdo/aid/537949/jewish/What-is-the-Tzitzit-and-Tallit.htm 2007 10 13
