Från Rilpedia

Sven Ludvig Lovén född 6 januari 1809 i Stockholm, död 3 september 1895, Stockholm. Far till läkaren Sigurd Lovén. Kusin till professorn i medicin Nils Henrik Lovén samt till folklivsforskaren, prästen m.m. Nils Lovén.

Biografi

Forskaren Sven Lovén

Efter avlagd studentexamen i Uppsala, promoverades Sven Lovén 1829 till magister och utnämndes året därpå till docent i zoologi vid Lunds universitet. Hans zoologiska intresse kretsade vid tiden kring ryggradsdjur och särskilt fåglar. Avhandlingen ”Om fåglarnes geografiska utbredning” vittnar om detta.

Åren 1830-1831 företog Lovén en resa till Berlin för att närmare studera djurens organisationsförhållanden. Under sin vistelse i Berlin inspirerades han av sina lärare Christian Gottfried Ehrenberg och Karl Asmund Rudolphi och började istället inrikta sin forskning på de ryggradslösa havsdjuren.

Lovéns forskning på de ryggradslösa havsdjuren kom att föra honom på otaliga resor. Sina första vetenskapliga färder gjorde han i början av 1830-talet utmed den svenska västkusten. Därefter följde 1836-1837 resor till Finnmarken i Nordnorge och Spetsbergen. Hans resa räknas som den första vetenskapliga forskningsfärden dit från Sverige. Kommande storheter som Otto Torell, Adolf Erik Nordenskiöld och Alfred Gabriel Nathorst skulle senare följa i hans farvatten. På spetsbergen fann Lovén bl.a. sambandet mellan den nu levande arktiska faunan och den som fanns under istiden i Skandinavien.

Lovéns tidigaste vetenskapliga arbeten utmynnade i bl.a två värdefulla uppsatser, ”Svenska trilobiter” (1844 och 1845) samt i ett systematiskt verk över Skandinaviens havsmollusker ”Index molluscorum” (1846). Internationellt är Lovén mest känd för sina arbeten över blötdjurens embryonalutveckling och deras gemensamma larvstadium, den s.k. ”trochophora larven” (ibland även kallad Lovéns larv). Redan 1835 hade Lovén upptäckt ett vid tiden okänt kräftdjur som han namngav ”Evadne nordmanni”.

1840 invaldes Lovén som ledamot i Vetenskapsakademien. Året därpå, 1841, utnämndes han till rikets första professor och intendent vid Naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning, en tjänst han kom att inneha fram till 1892.

Mellan åren 1870-1892 kom Lovén att ägna större delen av sitt vetenskapliga arbete åt tagghudingar, främst sjöborrar. För ändamålet grundar Lovén Kristinebergs Marina Forskningsstation i Fiskebäckskil 1877. En mängd vetenskapliga skrifter publicerades och två av dessa, ”Etudes sur les echinoidées” (1874) och ”On Pourtalesia, a genus of Echinoidea” (1883), intog en framstående plats inom dåtidens zoologiska litteratur om dessa djurgrupper.

I januari 2008 sammanfördes de två marina forsknings- och utbildningsstationerna Tjärnö marinbiologiska laboratorium och Kristinebergs marina forskningsstation till en gemensam organisation och ett gemensamt namn: Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, ett namn som torde vara mycket gångbart utomlands. Lovéncentret lyder under Göteborgs universitet.

Musikern Sven Lovén

Under sin tid i Lund ägnade sig Lovén, utöver sin forskning, mycket åt musik och i synnerhet vokalmusik. I sitt laboratorium samlade han ett fåtal studenter för stämsång i mindre grupper. Under Lovéns forskningsresa till Berlin avtog sjungandet. Vid Lovéns hemkomst 1831 hade Akademiska Föreningen (AF) hunnit grundas. (En av AF:s fem grundare var för övrigt Svens egen kusin, Nils Henrik Lovén, professor i teoretisk medicin och i rättsmedicin.) AF hade bl.a. ambitionen att bredda den sociala verksamheten, vilket gav Lovén möjligheten att utöka sångarnumerären till en hel kör. Tillskyndande studenter, såsom Otto Lindblad m.fl. anslöt sig och den 20 november 1831 höll Lunds Studentsångförening sin första konsert. Datumet betraktas som körens födelse.

År 1868 väljs Lovén in som ledamot i Musikaliska Akademien.