Stockholms garnison

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Stockholms garnison är ett samlingsnamn för de militära förbanden inom Stockholmsområdet.

Innehåll

Historik

Överkommendanten i Stockholm

Fram till och med 1700-talet fanns det ej någon befälhavare över garnisonen, utan varje regements/förbandschef förde befäl över sin enhet. Den 20 oktober 1790 inrättade Gustav III:s regering en särskild befattning - ”Kungl Maj:ts tjänstgörande Generaladjutant”. Generaladjutanten fick även en funktion som högsta befälhavare över förbanden inom garnisonen. Generaladjutanten utnämndes genom Konungen bland övriga generaladjutanter och tjänstgjorde till en början en vecka och med tiden för längre tidsperioder.

Generaladjutantskapet kom att delas i två befattningar år 1808

  • Tjänstgörande generaladjutanten för expedition
  • Befälhavande generaladjutanten i Stockholm (biträdes av över- och stabsadjutanter)

Genom Befälhavande generaladjutanten i Stockholm kom Överkommendantskapet att utvecklas och kom att benämnas från 1818 som Överkommendant och befälhavande överadjutanten för kommendant för Stockholms garnison, denna organisation bestod oförändrad fram till 1926, då äldste sekundchef eller regementschef inom garnisonen utnämndes till kommendant. Och adjutantsbefattningen sköttes i fortsättningen av en kommenderad officer. Överkommendant och befälhavande överadjutanten för kommendant för Stockholms garnison kom den 1 oktober 1938 att ersättas av Överkommendantskapet. Överkommendantskapet bestod av fyra officerare överkommendanten, tillförordnade kommendant, adjutant och expeditionsunderofficer. Kommendantskapet kom dock att återinföras 1942. Idag innehas rollen som Överkommendant av Försvarsmaktens insatsledare och rollen som kommendant av chefen för Livgardet[1]

1917

1917 ingick följande enheter[2]:

Är dessutom förläggningsort för ett stort antal staber, militära inspektioner m.m. och för "Stockholms station af kungliga flottan".

1946

1946 ingick följande enheter: [3]

1971

1991

Järfälla

Barkarby

Se även Stockholm-Barkarby flygplats.

1938 uppfördes Svea flygflottilj (F 8) med lokalisering till Barkarby, ett område som använts som flygplats redan under 1920-talet. Flottiljens område var bland de första som uppfördes för flygvapnet. 1973 avvecklades F 8 och kvar var Arméingenjörkadettskolan (AingKadS ) samt Arméns tekniska skola (ATS). ATS blev det sista förbandet på området, då det 1984 omlokaliserades till Östersunds garnison. 1987 såldes området till Järfälla kommun.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
F 8 Svea flygflottilj 1938–1962 Omorganiserades till flygkår i samband med försvarsbeslutet 1958
F 8 Svea flygkår 1962–1974 Avvecklades i samband med Försvarsbeslutet 1972
AingKadS Arméingenjörkadettskolan 1979–1983 Omlokaliserades 1979 från Rissne, Sundbyberg.
Uppgick 1983 i ATS
ATS Arméns Tekniska Skola 1979–1984 Omlokaliserades 1979 från Rissne, Sundbyberg
Omlokaliserades 1984 till Östersunds garnison.

Solna

Rosersberg

Se även Rosersbergs slott.

Vid Rosersberg var till en början Infanteriets skjutskola (InfSS) förlagd. Slottet i sig uppfördes mellan åren 1634-1638 av riksskattemästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Uthöver slottet disponerade InfSS ett 20-tal byggnader, vilka uppfördes 1884. Idag används delar av området av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (fd. Statens räddningsverk)

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
InfSS Infanteriets skjutskola 1855–1961 Omlokaliserades 1961 till Linköpings garnison.
IOS Infanterietsofficersskolan 1944–1961 Omlokaliserades 1961 till Kvarns
KOS Kavalleriofficersskolan 1944–1961 Omlokaliserades 1961 till Kvarns

Karlbergs slott

Se även Karlbergs slott.

Efter att Gustav III bildade Kungliga Krigsakademin har slottet sedan 1792 varit plats för utbildning av officerare. Vilket gör den till världens näst äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad, efter Theresianiska militärakademien i Wiener Neustadt. Omårdet omfatts idag av ett 30-tal byggnader som disponeras av Militärhögskolan Karlberg.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Krigsakademin 1792–1866
KS Krigsskolan 1866–1983
KS/AKHS Krigsskolan med Arméns krigshögskola 1983–1999
MHS K Militärhögskolan Karlberg 1999–
InfKS Infanteriets kadettskola 1942–1949
GIS Gymnastik- och idrottskolan 1936–1960
GIS Arméns gymnastik- och idrottskola 1960–1994
AIC Arméns idrottscentrum 1994–1997
FMIÖS Försvarsmaktens idrotts- och överlevnadscentrum 1997–1998
FMLIC Försvarsmaktens ledarskaps- och idrottscentrum 1999–2000
FMIF Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet 2000–
FsjvHS Försvarets sjukvårdshögskola 1986–1994

Frösundavik

Se även Frösunda, Solna.

1922 uppfördes ett etablissemang för ingenjörtrupperna i Frösundavik. Etablissemanget uppfördes efter 1914 års härordnings byggnadsprogram och efter Fortifikationens typritningar från 1901. Totalt uppfördes ett 50-tal byggnader på kasernområdet samt på det angränsade övnings- och förrådsområdet utmed Brunnsviken. Då S 1 genom mälarkarusellen omlokaliserades till Södertälje 1970 ersattes den militära närvaron med Försvarets materielverk, vilka fanns på området fram tom 1985. Därefter såldes området till Solna kommun. Idag återfinns bla SAS huvudkontor på området samt att det finns två stycken statliga byggnadsminnen: Frösundavik - en herrgårsbyggnad uppförd 1809 i empirestil samt Annelund – Per Henriks Lings bostad.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Ing 1 Svea ingenjörkår 1922–1957 Utökar förläggning 1957 till Lilla Frösunda, Solna.
Ing 1 Svea ingenjörregemente 1957–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs, Södertälje.
IngOAS Ingenjörstruppernas officersaspirantskola 1927–1945 Omorganiserad 1945 till IngKS.
IngKS Ingenjörstrupperna kadettskola 1945–1962 Omorganiserad 1962 till IngKAS.
IngKAS Ingenjörstruppernas kadett- och aspirantskola 1962–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs, Södertälje.
IngS Ingenjörstruppskolan 1948–1952 Omlokaliserades 1948 från Ing 2, Eksjö.
Omorganiserad 1952 till Arméns fältarbetsskola.
FältarbS Arméns fältarbetsskola 1952–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs, Södertälje.
FMV Försvarets materielverk 1970–1985

Lilla Frösunda

Redan innan kasernetablissimanget uppfördes vid Lilla Frösunda användes området av Fälttelegrafkåren (föregångare till S 1) för ballongövningar. Området kom att bebyggas med början år 1940 med små en- och tvåvåningsbyggnader, utplacerade efter de olika terrängförhållandena på området. Anledningen till en- och tvåvåningsbyggnader när man i regel tidigare uppfört ståtliga tre- och fyra våningsbyggander var för att det skulle likna civil bebyggelse från luften och på så sätt försvåra luftangrepp. Totalt uppfördes ett 40-tal byggnader inom området. Förbanden som låg inom området drogs 1958 in i den sk mälarkarusellen, genom att S 1 omlokaliserades till Uppsala garnison och Ing 1 vilka låg granne med S 1 övertog och utökade sitt området. 1970 var det Ing 1:s tur att flytta genom den sk. Mälarkarusellen, då till Södertälje. Kvar blev endast Signaltruppskolan och som ersättning till Solna för det förlorade förbandet tillkom Tygförvaltarskolan och Försvarets sjukvårdshögskola. Tygförvaltarskolan försvann från området 1977 medan Försvarets sjukvårdshögskola och Signaltruppskolan blev kvar fram tom 1986-87. Då Försvarets sjukvårdshögskola omlokaliserades till Karlbergs slott och Signaltruppskolan till Enköping. 1988 såldes området till Solna kommun.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
S 1 Fälttelegtafkåren 1909–1937 Namnbyte 1937 till Signalregementet i Stockholm
S 1 Signalregementet i Stockholm 1937–1957 Omlokaliserades 1957 till Uppsala garnison
Ing 1 Svea ingenjörregemente 1957–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs, Södertälje
SignS Signaltruppskolan 1942–1987 Omlokaliserades 1987 till Enköping
IngKAS Ingenjörstruppernas kadett- och aspirantskola 1969–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs, Södertälje
TygS Tygförvaltningsskolan 1970–1977 Omlokaliserades 1970 från Rissne, Sundbyberg.
FsvHS Försvarets sjukvårdshögskola 1970–1987 Omlokaliserades till Karlbergs slott, Solna.

Bagartorp

Se även Bagartorp.

1944 uppfördes ett området i Bagartorp, Solna. Totalt uppfördes ett 20-tal byggbyggnader. De sista militäraförbanden flyttade ifrån området 1970 i samband med den sk Mälarkarusellen. 1992 överfördes området till Kungl Byggnadsstyrlensen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Arméns intendenturförråd i Stockholm 1942–1946
Int 1 Första intendenturkompaniet 1944–1946 Avvecklades 1946
InfKAS Infanteriets kadettskola 1946–1961 Omlokaliserades 1962 till Hallands regemente, Halmstad.
AingKS Arméingenjörkadettskolan 1953–1958 Omlokaliserades 1952 från Linköpings garnison
Omlokaliserades 1958 till Rissne, Sundbyberg.
Arméns musikunderofficersutbildning 1961–1970
AIOS Artilleri och ingenjörsofficersskolan 1964–1970 Omlokaliserades 1970 till Fredrikshovs slott.
Värnpliktskontoret 1964–1966

Sörentorp

Se även Sörentorp.

Under 1940-talet beslutades att Svea Livgarde skulle flyttas ut från Linnégatan. Dess nya område blev Sörentorp i Solna. Byggnationen av området påbörjades 1947 och frångick den standard som satts 1940. Kasernerna som uppfördes är planlösta enligt blocksystemet, vilket var något man sluta att tillämpa i slutet 1800-talet. Totalt uppfördes ett 60-tal byggnader vilka ligger utspridda i ett skogsområde för att likna ett villaområde och försvåra ett luftangrepp. I samband med mälarkarusellen omlokaliserades Svea livgarde till Kungsängen 1970. Samma år övertog Polisskolan området.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1946–1970 1970 omlokaliserat till Kungsängen.

Stockholm

Fredrikshovs slott

Se även Fredrikshovs slott.

Efter att varit kungligt slott fram tom 1783, fängelse och tyghus mellan åren 1793 och 1802. Från och med 1802 flyttade Svea Livgarde in i slottet och var verksamma där fram tom 1888, då deras nya kaserner på Linnégatan stod färdiga. Efter att Svea Livgarde flyttade ut har slottet huserats av olika militära skolor och de sista upphörde att verka 1992.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea Livgarde 1802–1888 Omlokaliserades 1888 till Linnégatan, Stockholm.
T 3 Norrlands trängbataljon 1893–1898 Upprättades 1893 ur Svea trängbataljon.
Omlokaliserades 1898 till Sollefteå.
Intendenturskolan 1913
IntS Intendenturförvaltningsskolan 1943–1970 Omlokaliserades 1970 till Frösunda, Solna.
AIRS Artilleri- och ingenjörsregementesofficersskolan 1943–1970 Omorganiserades 1970 till AIHS.
AIHS Artilleri- och ingenjörshögskolan 1970–1992 Uppgick i ArtC.
AIOS Artilleri- och ingenjörsofficersskolan 1970–1992 Omlokaliserades 1970 från Bagartorp, Solna.
Uppgick 1992 i ArtC.

Marieberg

Se även Marieberg.

I Marieberg låg det under 1700-talet en porslinfabrik och senare ammunitionsfabrik med tillhörande laboratoriebyggnad. Högre läroverket för artilleriofficerare bildades här 1815 av Carl von Cardell. Den militära fanns här tom 1954, då Arméns radarskola (RadarS) omlokaliserades till Göteborg (se Försvarsmakten i Göteborg). Under 1960-talet revs de ca 50-tal byggnader som tidigare återfanns på området. Och här idag ersatts av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets höghus.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Högre läroverket för artilleriofficerare 1815–1816
Raketcorpsen 1833–1876
Skjutskola för infanteriet 1855–1874
Artilleri- och ingenjörshögskolan 1884–1926
Trängbataljonen 1885–1887
Ing 1 Fälttelegrafkåren 1908–1937 Omlokaliserades 1937 till Lilla Frösunda, Solna
SignS Arméns signalskola 1945–1958 Omlokaliserades 1958 till Uppsala garnison.
RadarS Arméns radarskola 1947–1954 Omlokaliserades 1947 från Norrtälje
Omlokaliserades 1954 till Göta luftvärnsregemente (Lv 6) i Göteborg.

År 1887 påbörjades byggnation av ytterligare ett kasernetablissemang i Marieberg. Detta skulle tillföras Trängbataljonen som kom att delas i två stycken bataljoner (Svea- och Göta trängbataljon). Kasernera var kalkputsade och ljust avfärgad detta för att framhäva den rikt utsmyckade fasaden artikuleration. Kasernen var i hopsatt av fem stycken huskroppar med mittparti och flyglar i trevåningar och däremellan två tvåvåningspartier. Kasernens planlösning var enligt sidokorridorsystem, vilket kom att bli en standard för kaserner långt in på 1900-talet. Även denna kasern revs under 1960-talet.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Trängbataljonen 1887–1891 Uppdelad 1891 i Svea- och Göta trängbataljon.
T 1 Svea trängbataljon 1891–1902
T 1 Första Svea trängkår 1902–1904
T 1 Svea trängkår 1904–1907 Omlokaliserades 1907 till Örebro
Ing 3 Fälttelegrafkåren 1908–1937 Namn- och beteckningsbyte 1937 till Signalregementet i Stockholm, S 1
SignS Arméns signalskola 1945–1958 Omlokaliserades 1958 till Uppsala garnison.
Arméns radarskola 1947–1954 Omlokaliserades 1947 från Norrtälje
Omlokaliserades 1954 till Göta luftvärnsregemente i Göteborg.

Hantverkargatan

Se även Garnisonssjukhuset i Stockholm.

1817 påbörjades byggnation av garnisonsjukhuset, ett arbete som slutfördes 1834. Byggnaden är av nyklassicistisk artkitektur och är i tre våningar. Planlösningen består av en mittkorridor med 35 sjuksalar för 600 personer. Under 1970-talet byggdes det till kontor för Landstinget.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Garnisonssjukhuset 1834–1969


Valhallavägen

Se även Valhallavägen, Stockholm.

1877 påbörjades byggnationen av ett etablissemang på Valhallavägen 117, som kom att skapa en standard för de flesta militära etablissemang ända in på 1920-talet. Anläggningen på Valhallavägen är den första i sig som bildar en sluten kringbyggd gård. 1992 överfördes anläggningen till Kungl. Byggnadsstyrelsen.


Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
A 1 Svea artilleriregemente 1876–1949 Omlokaliserades 1949 till Rissne, Sundbyberg
AIOS Artilleri- och ingenjörsofficersskolan 1951–1964 Omlokaliserades 1964 till Bagartorp, Solna.
MHS Militärhögskolan 1961–1997
FHS Försvarshögskolan 1997–

Linnégatan 87-89

Se även Linnégatan, Stockholm.

År 1888 byggdes ett etablissemang som skulle ge Svea Livgarde nytt hem, efter att varit provisorisk förlagda till Fredrikshovs slott sedan 1802. Etablissemanget fick samma typ av mönster som den tidigare anläggningen vid Valhallavägen 1877 hade fått. Dvs. byggnaderna bildar ett kvadratiskt uterum med kaserngården mitt i. 1890 byggdes en identiskt etablissemang till Göta Livgarde. Dom två livgardena åtskildes av ett gemensamt badhus. 1906 byggdes kaserndelarna på med en våning. Totalt omfattade området ett 20-tal byggnader.


Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1888–1949 Omlokaliserades 1949 till Sörentorp, Solna
I 2 Göta livgarde 1890–1939 Avvecklades 1939
A 11 Stockholms luftvärnsregemente 1941–1942 Beteckningsbyte 1942 till Lv 3
Lv 3 Stockholms luftvärnsregemente 1942–1952 Omlokaliserades 1952 till Norrtälje

Lidingövägen 24

Se även Lidingövägen.

På Lidingövägen byggdes 1970 en ny stabsbyggnad till Försvarsmakten. Byggnaden har ett platt tak och nästan ett kvadratiskt block i fasadtegel. Två stora innergårdar finns, detta för att kunna ge dagsljus till denna stora byggnad. 1992 överfördes bygganden till Kungl. Byggnadsstyrelsen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
FortF Fortifikationsförvaltningen 1971–1980
FCF Försvarets civilförvaltning 1971–1978
Fst Försvarsstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Östermlamsgatan 87
Uppgick 1994 i Högkvarteret
Ast Arméstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Östermlamsgatan 87
Uppgick 1994 i Högkvarteret
MS Marinstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Banérgatan (Trekronor)
Uppgick 1994 i Högkvarteret
FS Flygstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Banérgatan (Trekronor)
Uppgick 1994 i Högkvarteret
HKV Högkvarteret 1994– Bildades 1994 av de tidigare staberna.

Lidingövägen 28

1897 uppfördes ett nytt etablissemang till K 1, anläggningen uppfördes efter 1892-års härordnings byggnadsprogram och omfattade totalt ett 20-tal byggnader. Idag återstår endast sex stycken byggnader.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
K 1 Livgardet till häst 1897–1928 Sammanslogs med Livregementes dragoner K 2 och bildade Livregementet till häst
Kavalleriets underofficersskola 1919–1921
K 1 Livregementet till häst 1928–1949 Avvecklades 1949
K 1 Livgardesskvadronen 1949–1975 Upprättades 1949 som beridet garnisonsförband
K 1 Livgardets dragoner 1975–1984 1975 omorganiseras till regemente
Införlivades 1985 i Svea livgarde
LGD Svea livgardes dragoner 1984–1994 Fd. Livgardets dragoner (K 1)
K 1 Livgardets dragoner 1994–2000 1994 åter självständigt förband.
Avvecklat 2000
LG Livgardet 2000– Ingår idag i Livgardet som Dragonbataljonen

Östermlamsgatan 87

Se även Östermalmsgatan.

Etablissemanget på Östermlamsgatan påbörjades att byggas 1910 och stod klart 1926. Byggnaden har i folkmun kallats för Militstabsbygganden (MSB) efter och efter 1981 för Gamla militärstabsbyggnande (GMSB) och sedan för Grå huset. Bygganden inrymde från början Krigshögskolan och senare Försvarshögskolan. Arkitekturen på bygganden är av barock med genomgående kolonner och säteritak och får den mer att likna dåtidens bankpalts än en militär stabsbyggnad. 1992 överfördes byggnaden till Kungl. Byggnadsstyrlensen och har idag ej längre någon militäranvändning.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
KHS Krigshögskolan 1913–1961
AIOS Artilleri- och ingenjörsofficersskolan 1926–1951 Omlokaliserades 1951 till Valhallavägen 117.
FHS Försvarshögskolan 1951–2000
Gst Generalstaben 1926–1937 Uppdelad 1937 i Försvars-, armé-, marin- och flygstaben.
Fst Försvarsstaben 1937–1981 Omlokaliserad 1981 till Lidingövägen 24
Ast Arméstaben 1937–1981 Omlokaliserad 1981 till Lidingövägen 24
IV. förd IV. arméfördelningsstaben 1937–1942

Banergatan 62-64

Se även Banérgatan.

Etablissemanget på Banérgatan påbörjades att byggas 1943 och stod klart 1948 och kom att kallas Tre Vapen. Etablissemanget består av sammanhållna byggnadskroppar som i sig är förenade med varandra genom arkader. De fyra till sju våningar höga husten är murade i rött fasadtegel. Entrén från Banérgatan är byggd i ett valv med som återspeglar en stark monumentalitet. Intill Tre vapen ligger Krigsarkivet byggnad vilken är sammansbyggd med Tre vapen. Även denna har en fasad i rött fasadtegel. 1992 överfördes byggnaderna till Kungl. Byggnadsstyrelsen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
FS Flygstaben 1943–1981 Omlokaliserades 1981 till Lidingövägen, Stockholm
Flygförvaltningen 1943–1968
MS Marinstaben 1943–1981 Omlokaliserades 1981 till Lidingövägen, Stockholm
Marinförvaltningen 1943–1968
KAF Armésförvaltningen 1944–1954
KAF Armésförvaltningen 1964–1968
KATF Arméstygförvaltningen 1954–1964
KAIF Arméintendenturförvaltningen 1954–1964
FMV Försvarets materielverk 1968–
KrA Krigsarkivet 1947–

Sundbyberg

Rissne

Se även Rissne.

Etablissemanget i Rissne påbörjades att byggas 1946 för att ge rum åt Svea artilleriregemente (A 1), vilka flyttade in på området 1949. Etablissemanget uppfördes efter 1940-års militära byggnadasutrednings typritningar och omfattade ett 70-tal byggnader. Till en början fanns endast A 1 på området. Men i och med flytten av A 1 till Linköping, kom ett flertal militära skolor att flytta in på området. Det sista förbandet lämnade området 1979 och 1984 såldes området till Sundbybergs kommun. Och idag är området bebyggt med flerfamiljhus.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
A 1 Svea artilleriregemente 1949–1963 Omlokaliserades 1963 till Linköping garnison
AingKS Arméingenjörkadettskolan 1958–1979 Uppgick 1979 i ATS
ATS Arméns Tekniska Skola 1960–1979 Omlokaliserades 1979 till Barkarby.
Medicinalfackskolan 1964–1970
TygS Tygförvaltningsskolan 1960–1970 Omlokaliserades 1970 till Frösunda.

Upplands bro

Kungsängen

Se även Granhammars slott.

1970 var det dags igen för en flytt av Svea livgarde, denna gång som en del av den sk. Mälarkarusellen. Ett nytt område i Kungsängen togs i anspråk för att anlägga ett nytt etablissemang. Den tidigre planen från 1940-talet, där man byggde nya militära etablissemangen så dom skulle föreställa civil bebyggelse från luften, som i Sörentorp och i Lilla Frösunda gällde inte längre. Utan etablissemanget byggdes efter 1901-års härordnings etablissement, där byggnaderna låg symmetriskt ordnade så att de bildade gårdsrum. Totalt uppfördes ett 30-tal byggnader inom kasernområdet, inom området återfinns även Granhammars slott från 1750-talet.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1970–2000 Omorganiserades tillsammans med K 1 till LG.
LG Livgardet 2000–
Swedint Försvarets internationella centrum 2004– Omlokaliserades 2004 från Almnäs, Södertälje.

Botkyrka

Tullinge

Se även F 18 Tullinge.

Försvarsbeslutet 1942 förordade att en sjunde jaktflottilj skulle upprättas. Chefen för Flygvapnet föreslog då att man skulle använda krigsflygfält 40, beläget intill Rikstens gård, 5 km, från Tullinge järnvägsstation. Flygvapnet förvärvade marken av en släkting till Flygbaronen Carl Cederström.

Byggnationen av flottiljen kom att påbörjas 1946 och totalt uppfördes ett 70-tal byggnader. AB Skånska Cement stod för de avsevärda markarbeten som krävdes, bland annat behövdes hela Mörtsjön fyllas igen. Etablissemanget uppfördes efter 1940-års militära byggnadsutrednings typritningar, något som återspeglas på de flesta flottiljer uppförda under denna tid, dock är ”stadsplanen” för dom annorlunda ut pga olika terrängförhållanden.

De första åren hade man tre grässtråk för start och landning. När De Havilland DH 100 Vampire (J 28) kom i tjänst blev två av dessa stråk asfalterade. Den längsta banan, i riktning 06/24, blev 2 378 meter. Den andra, i riktning 15/33, var 1 803 meter. Båda var 45 meter breda.

Flottiljen avvecklades i samband med försvarsbeslutet 1982 och 1997 såldes området till Vasallen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
F 18 Södertörns flygflottilj 1946–1973
F 18 Flygvapnets Södertörnsskolor 1973–1986

Referenser

Noter

  1. ↑ Stockholms garnisons organisationhistorik Avläst 16 april.
  2. ↑ Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1904–26 (om NF), om förhållandena 1917
  3. ↑ Elvin, A. red., Bonniers konversationslexikon, utg. 2 (1937-50) bd 12, sp 1308 (1946), Alb. Bonnier , om förhållandena 1946

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns förband, skolor och staber. Luleå: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. ISBN 91-972209-0-6. 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från Kastaler, Kastell och Kaserner. Stockholm: Probus bokförlag. ISBN 91-87184-75-3. 


Försvarsmakten vapen bra.svg Denna artikel med anknytning till Sveriges försvarsmakt är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Stockholms_garnison"
Personliga verktyg