Generalstaben
Från Rilpedia
Generalstaben var fram till 1937 benämningen på Sveriges generalstab, den högsta operativa ledningen för Sveriges krigsmakt, vars roll idag motsvaras av Högkvarteret.
Innehåll |
Historik
Benämningen generalstaben förekom redan under Gustav II Adolfs regeringstid. Karl XI lät utarbeta de första uppmarschplanerna för hären och i en förordning från 1695 meddelades föreskrifter för generalstabstjänsten.
Under Karl XII reglerades 1709 och 1717 tjänsterna vid högre kvarter och staber. Under 1700-talet gjordes det litet eller intet på stabstjänstens område till dess Gustav III utfärdade en generaladjutantinstruktion, vars grunder gick tillbaka på Karl XII:s förordningar.
1805 utarbetade G. W. af Tibell ett förslag till reglering av arméns generalstab i i fält, samt organiserandet av en fältmätningskår, som också innefattade ett krigsarkiv som skulle finnas i fred.
1816 stadgade Kunglig Majestät att en generalstab under befäl av en generaladjutant för armén skulle inrättas. Den bestod av generaladjutanter, överadjutanter och stabsadjutanter. Även officerare kvarstående på sina regementsstaber, vilka beordrades att för viss tid förrätta generalstabstjänst ingick.
Med departementsreformen 1840 blev chefen för lantförsvarsdepartementet chef för generalstaben, vilket han var till generalstabsreformen 1873
1811 hade fältmätningskåren förflyttats till ingenjörkåren men blev 1831 självständig med benämningen Topografiska kåren.
Den dåvarande generalstaben ansågs alldeles för löst organiserad. Staben omorganiserades och krigsministern skiljdes från uppdraget att vara generalstabschef och en särskild stabschef utsågs.
1932 var Generalstaben, Huvudstationen, indelad i följande avdelningar :
- Centrala avdelningen
- Kommunikationsavdelningen
- Organisationavdelningen
- Utbildningsavdelningen
- Utrikesavdelningen
- Krigshistoriska avdelningen (förenat med Krigsarkivet)
- Topografiska avdelningen (var ansvarigt för Generalstabens Kartverk)
Generalstaben anvisade också personal till det dåvarande Lantförsvarets kommandoexpedition, arméfördelnings- och militärområdesstaber med flera myndigheter.
Generalstabens personal 1932 bestod av regementsofficerare (överadjutanter) och kaptener (stabsadjutanter). Aspiranter, vilka var officerare som genomgått kurser vid behörig militär högskola, kunde också tjänstgöra vid generalstaben.
Vid 1936 års riksdag genomfördes en försvarsreform, vilken gjorde att generalstaben försvann och ersattes av en försvarsstab och en arméstab. En generalstabskår inrättades.
Generaladjutanter och generalstabschefer 1816-1840
- Magnus Björnstjerna (1815) , 1816 - 1828
- Magnus Brahe 1828 - 1840
Chefer för Generalstaben 1840 - 1873
- Statsrådet och Chefen för Lantförsvarsdepartementet
Chefer för Generalstaben 1873 - 1937
- Hugo Raab, 1873 - 1881
- Axel Ryding, 1882 - 1885
- Axel Rappe, 1885 - 1892 (tillförordnad 1882 - 1885)
- Ernst von der Lancken, 1892 - 1895 (tillförordnad)
- Casten Warberg, 1895 - 1899 (tillförordnad)
- Knut Gillis Bildt, 1899 (tillförordnad)
- Axel Rappe, 1899 - 1905
- Knut Gillis Bildt, 1905 - 1919
- Lars Tingsten, 1919 - 1922
- Carl Gustaf Hammarskjöld, 1922 - 1930
- Bo Boustedt, 1930 - 1933
- Oscar Nygren, 1933 - 1937
Källor
- Band 11 av Svensk uppslagsbok Gauguin - Gustav III, artikeln Generalstab av major E. O. Bratt (signaturen E . O . B)
