Från Rilpedia

Stadsnät kallas de bredbandsnät som är geografiskt begränsade och då ofta till en kommun. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting saknar idag 114 kommuner ett stadsnät. Ägandet av stadsnät ser ut enligt följande: 139 stadsnät är kommunalt ägda, 16 helt privat ägda samt 21 som har ett blandat ägande (offentligt & privat). Ofta är det just de kommunala energibolagen som startat stadsnätssatsningarna. Tanken med stadsnäten är att agerar operatörsneutral infrastruktur, där stadsnätet står för själva uppkopplingen men tjänsterna (som internetuppkoppling, telefoni och IPTV) tillhandahålls av kommersiella aktörer. Stadsnäten utgör idag en stor och viktig del av den nationella infrastrukturen då de byggts upp med fiberkablar i sin struktur.

De olika näten är ofta med i samarbetsorganet SSNF, Svenska stadsnätsföreningen. Det finns två varianter av stadsnät, öppet eller stängt. Stokab och Gothnet är öppna stadsnät. De har som de flesta nät mängder av operatörer, men till skillnad från stängda nät har de också många kommunikationsoperatörer som konkurrerar med varandra. Kommunikationsoperatören i stängda nät är antingen en som stadsnätet hyrt in eller stadsnätet självt.

Stadsnäten innefattar bl.a:

• Affärsverken (Karlskrona)
• C4 Energi (Kristianstad)
• Eskilstuna Stadsnät (Eskilstuna)
• Gavlenet (Gävle)
• GothNet (Göteborg)
• Karlstads Stadsnät (Karlstad)
• LaNet (Landskrona)
• Lunet (Luleå)
• Moras öppna nät (Mora)
• Mälarenergi Stadsnät AB (Västerås)
• Nynäshamns Stadsnät AB (Nynäshamn)
• Pite Stadsnät (Piteå)
• Sandnet (Sandviken)
• ServaNet (Sundsvall)
• SEVAB (Strängnäs)
• SHE (Sala)
• Skekraft.net (Skellefteå)
• Skövdes öppna nät (Skövde)
• Sollentuna Energi (Sollentuna)
• Stokab (Stockholm)
• Sundbybergs Stadsnät (Sundbyberg)
• Svenska Stadsnät AB (Karlshamn, Laholm, Svalöv)
• Telge Nät (Södertälje)
• Tierps öppna nät (Tierp)
• Umenet (Umeå)
• Utsikt (Linköping och Katrineholm)
• Uppsala Stadsnät (Uppsala)
• Wexnet (Växjö)
• Örebro stadsnät (Örebro)
• Öresundskraft AB (Helsingborg)

Stokabs nät skiljer sig tekniskt från de andra på det sättet att de enbart tillhandahåller fiber från en operatör till en fastighet, jämfört med en hel infrastruktur från operatör fram till kund, inklusive all aktiv utrustning såsom switchar/routrar, i de andra fallen. Detta är dock på väg att ändras ^[1][2] då Stockholms stads bostäder ska byggas ut med infrastruktur där slutkunder kan välja operatör själva.

Stadsnät är en internationellt sett rätt ovanlig företeelse som gör att Sveriges bredbandsmarknad i viss mån skiljer sig från resten av världen, på så sätt att konkurrensen är större och därmed priserna lägre, framförallt på LAN-leverantörer.

Fler nät än de listade här existerar som inte normalt kallas stadsnät, ett exempel är nätet i Hammarby Sjöstad som drivs av OpenNet och Via Europa.

Ett annat exempel är Kristianstad där två kommunala bolag oberoende av varandra byggt två olika stadsnät. Det kommunala bostadsbolaget ABK har ett fastighetsnät med över 7000 inkopplade hushåll av det totala beståndet på 9000 hushåll. Nätet drivs av Zitius i samarbete med Open IP och C4-Energi har ett annat nät.

Stadsnätsföreningen och Säker Kundanslutning

Leverantörerna av stadsnät har en gemensam intresseroganisation - stadsnätsföreningen. Denna driver bland annat kvalitetssatsningar som Säker Kundanslutning^[3] vars syfte är att undersöka kvaliteten på olika accessutrustningar för att ge alla slutkunder en sådan säker och kvalitativ anslutning som möjligt.

Referenser

1. ↑ http://www.stokab.com/templates/NewsPage.aspx?id=780
2. ↑ http://www.skaffastokab.nu/
3. ↑ http://www.ssnf.org/upload/01%20SSNf%20material/Projekt/s%C3%A4ker%20kundanslutning%20SKA.pdf

Externa länkar

• Svenska stadsnätsföreningen
• Post- och telestyrelsen, som har publicerat utredningsmaterial om stadsnät