Sofielund

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Arena 305 på Lönngatan

Sofielund var tidigare municipalsamhälle men är nu en del av stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö. Idag är Sofielund en mångkulturell stadsdel med människor från alla möjliga länder.

Innehåll

Norra Sofielund

Norra Sofielund
Siffrorna avser delområdet
Folkmängd(2008) 3 590
Area 26 hektar
Invånare per hektar 138
Församling Möllevången-Sofielunds församling
Stadsdel Södra Innerstaden

Norra Sofielund ligger norr om Lönngatan mellan Nobelvägen och Lantmannagatan.

Bebyggelsen består till stor del av hyreshus byggda mellan 1910 och 1938 och har därefter renoverats vid ett par tillfällen. Anmärkningsvärt för Norra Sofielunds fastigheter är att nästan alla byggnader har fyra våningar. Norra Sofielund gränsar till Möllevången med sitt internationella torg och mysiga gator med krogar. I området kan man hitta flera småbutiker, jouraffärer och pizzerior.

Längs Lantmannagatan ligger nya Sofielundsskolan ( F-9 ). Sofia, Klara och Oasens förskolor ligger också i området. Vid Lönngatan hittar man gamla Sofielundsskolan, numera Sofielunds Folkets Hus, och längst i norr ligger Nobeltorget.

Södra Sofielund

Södra Sofielund
Siffrorna avser delområdet
Folkmängd(2008) 4 366
Area 32 hektar
Invånare per hektar 136
Församling Möllevången-Sofielunds församling
Stadsdel Södra Innerstaden

Södra Sofielund ligger söder om Lönngatan mellan Nobelvägen och Lantmannagatan.

Området består av arbetarbostäder från 1920-talet, delvis av pittoresk karaktär, och flerfamiljshus från 1950-talet. De flesta större byggnaderna är ritade av den kände Malmö-arkitekten Axel Carlsson mellan 1952 och 1963. Södra Sofielund gränser till flera område såsom Dalaplan, Södervärn och Augustenborg. Det finns många små livsmedelsbutiker i området. Det finns även restauranger, grundskola och all tänkbar service. I hörnet mellan Ystadvägen och Lantmannagatan ligger Pripps före detta bryggeri, som numera innehåller affärer och en inomhusanläggning för skateboardåkning. Seveds förskola ligger nära Sevedsplan.

Historia

Den mark som skulle få namnet Sofielund ägdes ursprungligen av Skabersjö gods som har anor från 1200-talet. Godsherren och dåvarande landshövdingen Tage Thott blev 1786 ägare till godset. 1792 köpte Hans Bauert en fastighet och döpte den till Sophielund efter sin hustru Sophia Charlotta af Trolle. Bauert byggde dessutom byggnader samt en park söder om gården, där Sevedsplan ligger idag. Han ägde egendomen fram till sin död 1802. Mark från Sofielundsgården såldes vid mitten av 1800-talet till egnahem. Huvudbyggnaden som Bauert köpte stod kvar till 1952 då den revs.

Sofielunds folkets hus vid Lönngatan
Norra Sofielund

Sofielund började bebyggas 1879 som s.k. utomgränsbebyggelse inom dåvarande Västra Skrävlinge kommun i omedelbar anslutning till Malmö stads gräns, ett område som genomskars av den 1874 tillkomna Malmö-Ystads Järnväg. De industrier som fanns i området behövde arbetskraft och därför flyttade många människor dit.

Sofielunds municipalsamhälle bildades 1896 under namnet Sofielundshusen. Enligt folkräkningen samma år bodde 1740 personer i Sofielund, vilket inte är mycket jämfört med idag. Sofielund kallades för Svinaryssland, vilket låter konstigt. Anledningen var dels att folk ofta hade grisar på gården och dels att det ansågs ligga långt bort precis som Ryssland.

Vid början av 1900 planerade man att gatorna skulle breddas. 1903 kom en ny stadsplan som angav att kyrka och saluhall skulle byggas. Det hände inget med planerna förrän 1911 då Västra Skrävlinge kommun inkorporerades med Malmö stad. I samband med detta ändrades en hel del gatu- och kvartersnamn. För uppvärmning och matlagning användes under denna tid ved och koks. Det ersattes 1908 av gas och 1917 fick Sofielund elektricitet.

Först 1930 var nästa stadsplan klar. Industrialiseringen hade tagit fart och stora områden öster om Lantmannagatan blev industrimark. Det byggdes också många funkishus vid Nobeltorget. 1947 var Sofielund nästan helt färdigbyggt enligt stadsplanen och blev en stadsdel i Malmö. Vid 1960-talets slut hotades vissa delar av området av rivning. Då organiserade sig invånarna för att stå emot hotet. I september 1970 bildades föreningen Nya Sofielunds bevarande och i oktober Gamla Sofielunds byalag. Dessa föreningar skapades för att invånarna skulle vara organiserade och komma överens om beslut i området. Bara tre år senare splittrades Nya Sofielunds bevarande och lades ner efter ett stormöte. Medlemmarna kunde inte enas om hur området vid bl a Nobelvägen skulle användas. Vissa ville att parkeringsplatser skulle byggas medan andra önskade att området skulle bebyggas. Man kom inte överens så inget blev av. Gamla Sofielunds Byalag finns fortfarande och arbetar bl.a. med att bevaka vad som händer i området, ordnar träffar, utflykter m.m.

De nuvarande delområdena Norra och Södra Sofielund är ett mångkulturellt område med en ung befolkning. Det finns dubbelt så stor andel invånare i åldern 18-24 år jämfört med Malmö som helhet. Det finns många studerande men även hög arbetslöshet, särskilt i Södra Sofielund som har en högre andel invånare med utländsk bakgrund.

Industriområdet

Sofielunds industriområde
Siffrorna avser delområdet
Folkmängd(2007) 13
Area 36 hektar
Invånare per hektar 0
Församling Möllevången-Sofielunds församling
Stadsdel Södra Innerstaden

Sofielunds industriområde växte fram i början av 1900-talet. På 1930-talet etablerades ett stort och välplanerat industriområde i Sofielund med Norra Grängesbergsgatan som mittpunkt. Här fanns järnväg, mycket utrymme och goda förbindelser åt olika håll längs Ystadvägen och Nobelvägen. Under denna tid var det främst industrier från centrala Malmö som flyttade hit för att få större utrymme. Sofielund ansågs som en rimlig plats, då många arbetare sökt sig hit. De flesta var grovarbetare, murare, snickare och timmermän. Först var det tänkt att området endast skulle vara bostadsområde, men eftersom industrierna behövde flytta ändrades stadsplanerna. Många av industrierna etablerade sig i det stora området i öster som avgränsas av Ystadgatan, Lantmannagatan, Uddeholmsgatan och Kontinentalbanan (järnvägen). Ett fåtal industrier anlades utmed Bragegatan och Nobelvägen i Södra Sofielund. Alla gatunamn är tagna från svenska bruksorter såsom Uddeholm, Västanfors, Grängesberg, Kopparberg, Dannemora och Norberg. Utbyggnaden av industriområdet höll på fram till 1975-1980 men därefter lades vissa industrier ner och andra flyttade.

Det största företaget, Pågen, flyttade från Bergsgatan till Lantmannagatan 1960. Pågen tog över flera kvarter och blev så småningom mycket framgångsrika. Samtidigt lämnade en hel del företag området, däribland Metzéns kemtvätteri (nerlagt), Malmö Kvarnmaskiner (Västra Ingelstad), Wojidkow & Co (nerlagt), Saturnus (Fosie), PLM numera Rexam (Fosie), Malaco (idag i Leaf i Danmark). Textilföretag som CeWo kappor, Textilkonst och Masterhand är idag nerlagda. Stadex AB och Pågen är numera de största företagen i området. Industrier flyttar ut och andra verksamheter flyttar in. Idag är Norra Grängesgatan fylld av invandrarföreningar, klubbar, olika importföretag och även en moské.

Två företag hanterar ämnen som är farliga för människor och miljö. Det är Stadex AB som sysslar med propylenoxid (giftigt och extremt brandfarligt) och Van Den Bergh Foods AB som sysslar med ammoniak (orsakar frätskador). Det har diskuterats att flytta dessa till en lämpligare plats inom Malmö kommun men ännu har inget hänt. Fler och fler föreningar flyttar till området, vilket gör hanteringen av de giftiga ämnena allt farligare.

Exempel på föreningar som flyttat in under senare år är idrottsföreningen Enighet (Malmös största kampsportförening), Studiefrämjandet, Vuxenskolan, Arena 305 (musikförening för ungdomar) och kultur- samt konstföreningar. Det finns många illegala verksamheter i östra industriområdet som håller på med spritförsäljning, spelverksamhet, svarthandel etc. Orsaken till att många kulturföreningar etablerar sig där är billiga hyror och god tillgång till lokaler samt att området ligger på en bra plats mellan Rosengård och Möllevången.

Sofielundsskolan

Gamla Sofielundsskolan: I slutet av 1890-talet hade Sofielund vuxit mycket och elevantalet ökade rejält, vilket gjorde att ett skolbygge var nödvändigt. Skolan som fanns tidigare utnyttjade inhyrda lokaler men de räckte inte länge till. Man hade länge velat bygga en ny skola men aldrig haft den finansiella möjligheten. År 1900 fanns det cirka 600 skolbarn som skulle gå i skola. Medan Sofielund växte bestämde sig kommunen för att tillräckliga skattemedel skulle frigöras. Sofielundsskolan började planeras och ritades 1900 av arkitekten Salomon Sörensen. Man bestämde att det skulle finnas 12 lektionssalar varav två i källaren som slöjdsalar. Skolan invigdes 1902 och var vid denna tid en av landets största utanför stan. Skolverksamheten bedrevs till 1982 då skolbyggnaden började förfalla allt mer. Kommunen ville riva skolan eftersom den inte var i bra skick. Ungdomarna svarade med att protestera och skapa mycket stök och skadegörelse. Det gjorde att musikföreningen Dundret fick byggnaden av politikerna 1988.

1993 fick Dundret välja mellan att flytta till den nya byggnaden Kajplats 305 eller bli vräkta. Politikerna bestämde att huset skulle rivas. Då engagerade sig de boende i Sofielund för att huset skulle stå kvar och det lyckades de med. Huset fick bidrag från EU för att renoveras och skapa nya mötesplatser för kultur och andra verksamheter. 1995 tog Sofielunds Folkets Hus över huset och fyra år därefter var renoveringen klar. I huset finns idag dans, capoeira, boxning, förskola med mera.

Nya Sofielundsskolan: På 1950-talet behövdes bygga en ny skola som var större än den gamla. 1955 var skolan klar. Det var en av de största skolorna i Skåne då den byggdes. Efterhand började många elever på skolan vilket gjorde skolan till en av de största i Norden med omkring 1 500 elever. Av dessa elever hade 80 % utländsk bakgrund. På skolan fanns elever med 55 olika nationaliteter och 45 olika språkgrupper. Skolan hade dagis, förskola och årskurs 1-9.

Det fanns väldigt många elever på skolan och i längden kunde man inte hålla ordning på alla. Det blev ständigt bråk, stök och skadegörelse. Man ville sänka elevantalet men inget hände. 2003 började man planera för att renovera skolan. Antalet elever skulle minska, skolan skulle bli mindre, man skulle ändra skolan lite och köpa in nya saker. Kommunen tyckte det var en bra idé. 2005 kom plötsligt nyheten att skolan skulle läggas ner, vilket gjorde många föräldrar upprörda. Efter hårt arbete av föräldrar och rektor fick skolan stå kvar, men antalet elever minskade och en del flyttades till den nya Möllevångsskolan. Idag går 500 elever på skolan. Det finns 40 nationaliteter och pratas 30 olika språk.

Källor


Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Sofielund"
Personliga verktyg