Nydala, Malmö
Från Rilpedia
| Nydala Siffrorna avser delområdet |
|
|---|---|
| Folkmängd(2008) | 5 496 |
| Area | 41 hektar |
| Invånare per hektar | 134 |
| Församling | Fosie församling |
| Stadsdel | Fosie |
Nydala är ett bostadsområde i stadsdelen Fosie, Malmö.
Nydala ligger mellan Munkhättegatan och Eriksfältsgatan, kring Nydalaparken. Området består av flerfamiljshus i varierande höjd, byggda på 1960-talet.
I området ligger Nydalaskolan (F-6) och Nydala, Eriksfälts och Helenetorps förskolor. Vid Eriksfältsgatan ligger stadsdelen Fosies medborgarkontor.
Innehåll |
Beskrivning
Området Nydala är uppbyggt som en grannskapsenhet och är grupperad kring en central grönyta. Bebyggelsen består huvudsakligen av hus med tre till 4 våningar med vissa högre hus på åtta våningar. De högre husen ligger närmast Nydalaparken. Nydala ligger i Malmös södra del och gränserna utgörs i norr och öster av Eriksfältsvägen, i söder om Professorsgatan och i väster av Munkhättegatan och Nydalastigen. Nydalatorget har även en skola, Nydalskolan, och ett torg med en videobutik, ett konditori, en pizzeria, ett coop konsum och en klädes- och grönsakshandel som vid Möllevångstorget, fast i mindre format. Torget har även en pizzeria och vissa mindre affärer utspritt i Nydala. Torget präglas av en cykelväg som löper över platsen och fortsätter ner under Eriksfältsgatan. Platsen är för övrigt belagd med ett rutmönster av gatsten i olika färger. Nydala omfattar 2 836 bostäder varav 87 är småhus. Området jämförs med andra tätbebyggda områden. Lägenheternas storlekar är främst två- och trerummare. Drygt hälften av lägenheterna är hyresrätter medan resten är bostadsrätter.
Historik före 1955
I början av 1960-talet var Nydala en del av Fosies jordburksmark. Stadsdelen Fosie utgjorde innan en del av byn Hindbys ägor innan det blev en del av Malmö stad 1931. Vid den här tiden fanns det två gårdar, Nydala och Helenetorp, som köptes upp av Malmö stad för att bebyggas med fler bostadshus. Liksom de flesta bostadsområden som uppstod under 1900-talet fick Nydala sitt namn efter en gård på platsen. Ägaren, slaktmästaren Lars Jönssons änka, Emma, flyttade 1908 från Emmydal i Mellersta Förstaden till en ny egendom som därav fick namnet Nydala.
Utbyggnadshistoria
Malmö stad köpte in området 1956 och två år senare utformades en stadsplan för Nydala. Den omfattade även det intilliggande Hermodsdal, men trots en gemensam plan skiljdes de bägge områdena åt som självförsörjande enheter i fråga om service och handel. Nydala skulle omfatta flerbostadsbebyggelse med fyra- och åttavånings hus grupperade kring ett centralt grönområde. Områdets bebyggelse skulle innehålla många gårdar, vilket även skapade parkeringsgårdar och även lekgårdar. Nydalaparken skulle genom en cykel- och gångväg förbindas med grönområden i de närliggande områdena Hermodsdal och Almhög. Söder om Nydalaparken planerades en skola. I stadsplanen för Nydala ingick även Munkhättegatan och Eriksfält som skulle vara sammanbyggda med småhus.
Nydalaskolan
Mitt i Nydalaområdet ligger Nydalaskolan. Skolan omfattar fem byggnader med en och två våningar, alla med olika funktioner. Skolan ritades 1963 av Bror Thornberg och 1993 genomgick skolan en omfattande ombyggnad, vilket genomfördes av BM Matsson arkitektkontor.
Husen präglas av gult fasadtegel, gröna tak och fönstersnickerier. Skolans gård är till stor del av asfalt eftersom tanken är att barnen på skolan ska utnyttja den intilliggande Nydalaparken och dess bollplan. Dock finns det mindre lekanläggningar på skolan och en skulpterad gås som representerar lekfullheten hos barn.
Fritidshem
Nydalas fritidsgård och ett daghem ligger i Nydalaparkens östra del. Två röda tegelbyggnader skapar genom en vinklande arkitektur en rumsbildning. Fritidsgården har en omväxlande arkitektur med varierande våningshöjder. Den egentligen gemensamma gården är delad genom att daghemmet omgärdas av staket och buskar, vilket gör den till en mer avskild enhet. Daghemmets område sträcker sig med sina lekredskap en bit in i Nydalaparken.
Källor
- Boken ”Bostadsmiljöer i Malmö, Inventering Del 2 1955-1965”
- Boken ”Storstadens Arkitektur och Kulturmiljö”
