Skärtorsdagen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Jesus tvättade lärjungarnas fötter på skärtorsdagen.

Skärtorsdagen är en högtidsdag som infaller torsdagen före påsk (2009 innebär detta 9/4), dagen före långfredagen. Denna dag firar kristenheten att Jesus instiftade nattvarden. Bakgrunden var att Jesus den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Vissa exegeter menar att han då förklarade symboliken hos ett av bröden och en av bägarna (de som judarna menade tillhörde den stundande Elia), som hans kropp respektive hans blod.

Namnet kommer av "skära" som förr betydde "rena", vilket syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före deras sista måltid, se fottvagning.

Under Skärtorsdagens mässa sjunges Lovsången Gloria den enda gången under Fastan. Efter att klockorna har ringt samman till mässan förblir de tysta till Gudstjänsten under Påsknatten/Påskdagen.

Altaret kläds på kvällen i regel av efter avslutad mässa; ljus, blommor, vaser, dukar - allt bärs bort. Den gudstjänstfirande församlingen kan be Psaltaren 22, "De delade mina kläder mellan sig". Altaret står bart och utblottat som Kristus denna natt.

Skärtorsdag är helgdag i Norge och Danmark.

Utomkristna bruk

Skärtorsdagen är enligt folktron framför allt den dag då häxorna begav sig till Blåkulla på lämpligt redskap. Detta förorsakade allehanda försiktighetsåtgärder i form av gömda kvastar och spisrakor, stängda skorstensspjäll och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden. En och annan påskeld kunde därtill råka bli för tidigt tänd.

Nya asatroende använder istället denna asen Tors dag till att förbereda vårblotet. För vissa får det skära då syfta på den bleka ansiktsfärg Tor ådragit sig under vinterhalvåret. Dagens "häxor" associerar även färden med rening, i så motto att den eld som erbjuds i Blåkulla kan befria dem från den klåda, som vissa kvalster med "skärtor" likljudande benämning orsakar.

Skärtorsdagen folkseder innehåller utklädningsupptåg för barn, en sed som har uppstått under 1900-talet i Stockholms villaförorter och som kan förekomma på olika dagar under påskhelgen i olika delar av landet. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas att få godis i utbyte. Ibland kan seden också innehålla penninginsamling till välgörande ändamål.

Se även

Personliga verktyg