Från Rilpedia

Påskkärring, även påskakärring, är enligt gammal svensk tradition en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen.

I Sverige är det vanligt att barn, både pojkar och flickor, klär ut sig till påskkärringar vid påsk. En påskkärring är traditionellt klädd i klänning, förkläde och huckle. Pojkar kan även klä ut sig till påskgubbar, som ser liknande ut. De går ofta runt och överlämnar små tecknade kort som de själva ritat; i gengäld får de godis eller någon annan mindre gåva. I västra Sverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag ^[1].

Det är osäkert när traditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från åtminstone början av 1800-talet^[2].

Under senare tid har det blivit vanligt att barn får klä ut sig till påskkärring på förskolor.

Det förekommer att påskkärringar har tillbehören kaffepanna, en svart katt och kvast. Flera av dessa attribut har dock inget eller lite att göra med häxor på 1600-talet: Kaffe dracks inte Sverige på 1600-talet och inte heller finns svarta katter omnämnda i rättsprotokoll från den här tiden.

I Jörn i Västerbottens län skänker påskkärringarna godis till de hem de besöker, i motsats till den vanliga traditionen.

I västra Värmland förekommer en kombination av ovanstående; på påskafton öppnar man dörren hos sina bekanta ropande "Glad Påsk" och slänger in egenritade påskkbrev med speciell vikning innehållande godis innan man avviker från platsen (måhända en rest av den hedniska ursprungliga julklappen?).

Källor

1. ↑ Mattias Axelsson Vilken dag ska man gå påskkärring?. Läst 18 oktober 2008.
2. ↑ Mattias Axelsson Hur länge har påskkärringar funnits?. Läst 18 oktober 2008.

Se även

• Halloween

Externa länkar

• Påskkärringar: [1], [2], [3].