Blåkulla
Från Rilpedia
Blåkulla är den plats dit häxor enligt folktron flög på kvastar under skärtorsdagen för att festa med Djävulen. Orgierna sägs ha pågått till påskaftonen eller påskdagsmorgonen då "häxorna" for hem igen. Stora eldar tändes för att jaga iväg dem.
Innehåll |
Bakgrund
Ordet Blåkulla anses vara en försvenskning av det tyska Blocksberg, enligt sägnen hemvist för Satan.
Blåkullafärden
Häxan antogs fara till Blåkulla på en kvast, gren eller någon form av vardagligt redskap, eller på t ex ett husdjur. Med hjälp av en nål kunde häxan öppna ett hål i en vägg om så skulle behövas, stort nog att ta sig igenom.
På färden tog hon ibland med ett barn som skulle värvas till Satans tjänst. Berättelser från barn eller vuxna som sade sig på detta sätt blivit bortrövade blev i häxprocesserna det enda beviset - och det enda som behövdes - när häxan skulle fällas.
Under tiden som häxan befann sig på Blåkulla kunde omgivningen inte märka att hon gett sig av, utan hon tycktes fortfarande befinna sig på sin vanliga plats.
Förutom påsken sades Blåkullafärder också äga rum på Valborgsmässoafton.
Kulturella speglingar i Blåkullasägnen
Många aspekter på Blåkullavistelsen bär spår av för-kristna eller hedniska ritualer och mönster. Det sägs i legender att "ingen syssla finns här hos oss, som inte finns där hos dem", på Blåkulla fanns alltså allt som hörde vardagen till. Dessutom utfördes handlingar som utgjorde rena motsatser till det tillåtna. De hedniska förhållanden som då återspeglas var inte de för-kristna nordiska utan exempelvis fruktbarhetsriter i Trakien som ska ha utförts på höjder och företrädesvis av kvinnor.
Det utomkroppsliga resandet som Blåkullafärden skildrar har också gemensamma drag med shamanistiska föreställningar.
Svenska omnämnanden
I Västgötalagen räknas beskyllning om Blåkullafärder upp bland okvädingsord (alltså förolämpningar, vilket var en synnerligen allvarlig anklagelse). Yngre fornnordiska sagor nämner också häxfärder (kallade gandreið) till underjordiska fester.
Blåkullas namn i andra länder
Platsen Blåkulla har olika namn i olika områden,
- Förutom Blåkulla har i Sverige liksom i Danmark också Häklefjäll använts.
- I Tyskland kallas platsen Blocksberg eller Brocken.
- I Danmark och Norge utpekas vanligen Bloksberg.
- På Island utpekas Vala kyrkja.
- I Finland kallas platsen Kyöpelinvuori.
Tro på Blåkulla
Under den sista större häxhysterin i Sverige, i Mockfjärds kapell i Dalarna 1858, vittnade mellan 80-90 personer från de 12 byarna vid Mockfjärden att de hade varit på Blåkulla.
Blåkulla använt om verkliga platser
ön Blå Jungfrun (ibland kallad bara Jungfrun), norr om Öland, är ett ställe som man trodde vara denna festplats. Till saken hör att belägg finns för att sjöfarande har utfört offerhandlingar på ön i förhistorisk tid.
De blå miljonprogramshusen i Hagalund i Solna kallas även för Blåkulla.
Även ett bostadsområde i västra Laholm har namnet Blåkulla.
Högsta toppen på Stora Brattön i Bohuslän heter Blåkulla.
Polishuset i Visby har kallats för Blåkulla.
En del av ett bostadsområde i Helsingborg heter Blåkulla.
