Från Rilpedia

?Vattenrall
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Tran- och rallfåglar Gruiformes
Familj:	Rallar Rallidae
Släkte:	Rallus
Art:	Vattenrall R. aquaticus
Vetenskapligt namn
§Rallus aquaticus Auktor: Linné, 1758
Vattenrallens utbredningsområde Mörkbrunt: Häckningsområde Mellanbrunt: Häcknings- och övervintringsområde Ljusbrunt: Övervintringsområde
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Vattenrall (Rallus aquaticus) är en fågel som tillhör familjen rallar.

Innehåll 1 Utseende och läte 2 Utbredning och taxonomi 2.1 Underarter 2.2 Taxonomi 3 Biotop och häckning 4 Föda 5 Bildgalleri 6 Referenser 6.1 Noter 6.2 Källor 7 Externa länkar

Utseende och läte

Vattenrallen är cirka 26 centimeter lång, något mindre än rörhönan. Den väger cirka 100 till 190 gram och har ett vingspann på 40 till 45 centimeter. Vattenrallen har kort stjärt och lätt nedåtböjd, rödaktig näbb. Ansikte, hals och bröst är gråblå. Ögonen är rödaktiga. Ryggen är mörkbrun med svarta streck. Sidorna är svartvitmönstrade. Hane och hona har samma teckning. Ungarna är i allmänhet svarta och har ljus näbb. Det mest hörda lätet låter ungefär "kryieh" och påminner om en skrikande gris.

Utbredning och taxonomi

Vattenrallen lever i Nordafrika, i nästan hela Europa (förutom norra Skandinavien) och i Asien. De flesta vattenrallar flyttar söderut och befinner sig i vinterkvarter i september till november. I Europa förekommer det att vissa övervintrar så långt norr ut som i södra Sverige, Norge och Finland. Populationen i Afrika är mestadels stannfåglar.

Underarter

Vattenrallen delas upp i fyra underarter varav en är utdöd:

• R. a. aquaticus - Nominatformen häckar i Europa och i västra och nordvästra Afrika.
• R. a. hibernans (Salomonsen, 1931) - Utdöd. Endemisk för Island.
• R. a. korejewi (Zarudny, 1905) - Häckar från Aralsjön och Balkhashsjön i Centralasien, och söderut till Iran och Kashmir, och österut till västra Kina. Övervintrar så långt söderut som till Indien och södra Kina.
• R. a. indicus (Blyth, 1849) - Häckar i östra Sibirien, Sakhalin, norra Mongoliet, Manchuriet och Japan. Övervintrar så låbgt söderut som till Sydostasien och Borneo.

Den isländska häckningspopulationen var en endemisk underart, R. a. hibernans, vilken dog ut på 1960-talet. Nedgången påbörjades på 1940-talet och den sista säkra häckningsobservationen skedde 1963. Idag observeras ett antal vattenrallar årligen på Island, främst under höst och vinter, vilket förmodligen utgörs av Skandinaviska flyttfåglar.^[1]

Taxonomi

De asiatiska underarten indicus har en något annorlunda morfologi men skiljer sig mycket åt vad gäller läte vilket gör att Rasmussen & Anderton (2005) föreslår att detta taxon ska behandlas som en egen art.^[2]

Biotop och häckning

Den är skygg och föredrar tättbevuxen omgivning gärna med vass. Den lever undanskymt och märks mest på grund av lätet. Häckningstiden sträcker sig från april till augusti. Paren lever monogamt. Båda könen bygger ett flytande skålformat bo av gräs, strån och andra växtdelar och gömmer det väl i tät våtmarksvegetation. Honan lägger sex till elva ägg som är ungefär 35 millimeter och som ruvas av båda föräldrar i tre veckor tills de kläcks. Ungfåglarna är borymmare och blir flygfärdiga efter 20-30 dygn. Vattenrallen lägger oftast två kullar per häckningssässong.

Föda

Vattenrallen livnär sig av små fiskar, kräftdjur, blötdjur, insekter och deras larver.

Bildgalleri

Referenser

Noter

1. ↑ Birding Iceland, Water Rails in Iceland, www3.hi.is/~yannk/index-eng.html, läst 2009-01-30
2. ↑ Rasmussen, Pamela C. and John C. Anderton (2005) Birds of South Asia. The Ripley Guide.

Källor

• Wasserralle i tyskspråkiga Wikipedia september 2005
• Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar

• Sveriges Radio: P2-fågeln - Vattenrall - Läte

• Wikimedia Commons har media som rör Vattenrall
  Bilder & media