Böna

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Purpurböna)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Böna är en mycket magsmart person som oftast förekommer i utkanterna av orten dingle... dom flesta bönorna finns på lågum en bit in i skogen.
Snijboonplanten Phaseolus vulgaris.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Fabales
Familj: Ärtväxter
Fabaceae
Släkte: Bönsläktet
Phaseolus
Art: Böna
P. vulgaris
Vetenskapligt namn
§Phaseolus vulgaris
Auktor: Carl von Linné
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Böna (Phaseolus vulgaris) är en art i familjen ärtväxter. Den är ursprungligen från Amerika och började troligen odlas oberoende av varandra i både Mesoamerika och Anderna. Bönan odlas nu över hela världen. Även bladen används ibland som föda.

Innehåll

Beskrivning

Bönan förekommer i två grundtyper, busklika och slingrande. Dessutom finns en rad solika sortgrupper med olika utseende och användning. Alla sorter har gröna eller purpurfärgade blad som är delade i tre ovala småblad, 6-15 cm långa och 3-11 cm breda. De har cirka 1 cm långa vita, rosa eller purpurfärgade blommor. Bönskidorna är 8-20 cm långa och gröna, gula, svarta eller purpurfärgade. Varje bönskida innehåller 4-6 bönor. Själva bönorna är cirka 1,5 cm långa och förekommer i många olika färger och färgkombinationer.

Varieteter och sortgrupper

Bönor delas in i buskbönor (var. nanus) eller störbönor (var. vulgaris) beroende på växtsättet. Buskbönor, som också kallas krypbönor eller låga bönor är som namnen anger låga och klättrar inte. Störbönorna eller stångbönorna är klättrande sorter. Dessa båda växtsätt förekommer i alla sortgrupper.

  • Brytbönor (P. vulgaris Brytböna-Gruppen) - innehåller typer som haricots verts, purpurböna, störbrytböna, störpurpurböna och är sorter med smala, trinda eller platta, gröna eller purpurfärgade baljor, som används omogna och hela efter kokning.
Kidneybönor
  • Kokbönor (P. vulgaris Kokböna-Gruppen) - innehåller mest sorter vars mogna torkade bönor kokas före användning. Gruppen innehåller sorter med olika färg på fröskalen, som ofta används för att gruppera sorter. Några är brun böna, flageoletböna, röd kidneyböna, spritböna, spräcklig böna, svart böna och vit böna. Kidneybönor är röda till mörkröda, njurformade bönor.
  • Skärbönor (P. vulgaris Skärböna-Gruppen) - innehåller sorter med breda, platta, gröna baljor, som används omogna och skurna i bitar efter kokning.
  • Vaxbönor (P. vulgaris Vaxböna-Gruppen) - är egentligen samma som brytbönor, men som har gula eller vita baljor.

Kidneybönor

Hälsoeffekter och skadlighet

I nyligen utgivna (-07) forskarartiklar av United States Department of Agriculture (USDA), påvisas kindneybönans hälsoeffekter inom antioxidationskapacitet och mäter detta i ORAC (Oxygen Radical Absorbance Capacity) Enligt dessa studier är kidneybönor ett av de bästa matkällorna för antioxidanter, vilket gör dem extra intressanta. Med en antioxidationskapacitet på 13.259 ORAC-poäng för ½ cup, ca 1 dl. I studien används dock torkade, otillagade och därmed oätliga kidneybönor. Enligt vissa studier försämrar kokning av en grönsak antioxidationskapaciteten med 70%. Således kan man uppskatta att kokning och viktökning (vatten), betydligt försämrar dessa ORAC-siffror.

Toxicitet

Kidneybönor som inte tillagas eller tillagas dåligt är toxiska (speciell variant av lectin- Phytohaemagglutinin) och orsakar kraftiga magbesvär. Besvären kan yttra sig som magont och kraftigt illamående. Även tarmens slemhinna påverkas, och förändras av otillagade kidneybönor. Bönorna tillagas genom att man lägger dom i blöt 6-7 timmar innan kokning. Blötlagda bönor skall stormkokas i minst 10 minuter för att man ska undivka att få i sig det toxiska kindneybön-lectinet. Giftighetsgraden mäts i hemagglutinerande enhet (hau). Otillagade bönor kan innehålla 70.000 hau, dåligt tillagade kan innehålla 400.000 hau (kokning på svag värme ökar giftets potens) medan fullt tillagade bönor endast innehåller ett par hundra hau. Kidnebönor väl tillagade innehåller liksom flera andra sorters bönor, en hel del protein, vitaminer, mineraler och dessutom en del antioxidanter.

Näringsvärde och tillagning

Giftighet

Bönor måste kokas i åtminstone 10 minuter innan de kan ätas, eftersom de innehåller ett giftigt ämne - phytohaemagglutinin - som annars kan skapa magbesvär. Detta ämne finns i många av sorterna framför allt i röda kidneybönor. När man kokar torkade bönor är det viktigt att se till att de under åtminstone 10 minuter kokas i relativt hög temperatur, eftersom den låga koktemperatur som dessa vanligen kokas i ej är tillräcklig för att bryta ner detta ämne.

Torkade bönor

Som många andra arter av släktet bönor har även bönan en hög halt av stärkelse, protein och kostfiber. Bönan är en utmärkt källa för järn, kalium, selen, molybden, tiamin, vitamin B6 och folsyra.

Torkade bönor som förvaras svalt och torrt har nästan obegränsad hållbarhet. Dock så minskar näringsvärdet och smaken med tiden, och koktiden blir allt längre. Torkade bönor tillagas nästan alltid genom kokning, ofta efter många timmars blötläggning. Det är visserligen inte nödvändigt att blötlägga dem, men koktiden minskar och det är lättare att få jämnt kokta bönor om de först blötläggs. Dessutom löses en del svårsmälta sockerarter ut i blötläggningsvattnet, och om detta kastas så blir rätten mer lättsmält. Det finns flera blötläggningsmetoder. Dels kan man först koka bönorna i 3 minuter, och sedan låta dem ligga i kokvattnet i 2-4 timmar, varefter de kan kokas i nytt vatten.

Bönan tar längre tid att koka än många andra torkade matvaror. Koktiden varierar från en till fyra timmar. Salt, socker och syrliga matvaror, som till exempel tomater, ökar koktiden, och bör därför inte tillsättas förrän efter bönorna är färdigkokta.

Personliga verktyg