Snus
Från Rilpedia
Snus (/ˈsnʉːs/) är en tobaksprodukt innehållande nikotin som används som njutningsmedel.
Dagens våta snus består av en finmalen tobak som behandlats med koksaltslösning och därefter fermenterats i värmerum. Efter denna jäsning behandlas snuset med aromer, smak- och färgämnen[källa behövs] enligt producentens önskemål. I Sverige tillverkas emellertid snus på ett speciellt sätt. Under tillverkningen pastöriseras snuset i en värmeprocess, och fermenteras alltså inte. Vått snus som är avsett för oralt bruk är i det hänseendet inte helt olikt tuggtobak. Det ursprungliga snuset var torrt och användes som luktsnus (kallat snuff), det vill säga intogs genom att man sniffade upp det i näsan.
I munnen tas nikotin upp av kroppen och transporteras runt denna via blodet. Många ser våtsnuset som ett hälsosammare alternativ till tobaksrökning och detta har lett till att en hel del människor har gått över från cigarettrökning till snusning. Snus används nästan enbart i Sverige och Norge samt i Svenskfinland, men marknadsförs på prov i andra länder.
Om snus har skadliga verkningar, och framförallt huruvida snus är mer eller mindre skadlig än tobaksrökning är en fråga som fortfarande debatteras. Statens folkhälsoinstitut tog ställning i frågan efter en forskningsrapport från Karolinska sjukhuset och varnar att snus är cancerframkallande[1] och ökar risken för död i hjärt-kärlsjukdom. Barbro Holm-Ivarsson, expert på tobaksfrågor på Folkhälsoinstitutet, sade till Svenska Dagbladet i samband med en artikel att "snuset är lika beroendeframkallande som heroin"[2]. Snustillverkaren Swedish Match anser att forskningsrapporten är "mer politisk än vetenskaplig" och att den inte visar upp någon ny forskning utan bara sammanställer gammal information.[3]
Innehåll |
Historia
 |
Den här Detta avsnitt saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
Snusets historia kan sägas börja med Christoffer Columbus resa över Atlanten. En munk vid namn Ramon Pane som var med Columbus i Amerika år 1497 såg när indianska präster drog in ett pulver i näsan. Pulvret bestod bland annat av tobak.
Luktsnuset, ett torrt fint pulver av tobaksblad, började användas i Spanien och Frankrike under mitten av 1500-talet. På 1560-talet kom Frankrikes ambassadör i Portugal, Jean Nicot, i kontakt med tobaksplantan, som då enbart odlades för medicinskt bruk. Den franska drottningen Katarina av Medici hade svår migrän och Nicot gav henne rådet att dra upp krossade tobaksblad i näsan. Det sägs att drottningens huvudvärk försvann och luktsnuset fick tack vare detta större popularitet. Nicot blev efter detta så starkt förknippad med tobaksbruket i Europa att Linné uppkallade tobaken, Nicotiana efter Nicot.
Luktsnuset var en drog fram till Franska revolutionen, men förknippades så starkt med överklassen att den snabbt blev impopulär. I lägre samhällsklasser var bruket av tuggtobak långt vanligare.
I Sverige odlades tobak, i större mängder, i ett 70-tal städer i slutet av 1700-talet. I början av 1800-talet introducerades det våta snuset i Sverige som en ersättning för den relativt dyra tuggtobaken. Tobaksodlarna tillverkade först sitt eget snus men snart dök det upp snusfabrikanter som specialiserade sig på att tillverka snus. Märken som Göteborgs Prima Fint, Röda Lacket, Generalsnus och Ljunglöfs Ettan introducerades och lever fortfarande kvar.
Dåtidens gängse snusberedning innebar att snuset skulle fermenteras eller "svettas" i förhöjd temperatur flera månader, ibland upp till ett halvår. Snuset såldes antingen i lösvikt, paketerat eller i dosor. De sistnämnda var i pressad vaxad papp och ovala till formen.
De svenska emigranterna som for till Nordmerika tog med sig läppsnuset till sitt nya hemland. Idag finns snuset att köpa i nästan hela USA och har där miljontals användare. Snusliknande produkter finns även i andra länder som Algeriet, Tunisien och Indien, där det kallas för "Nafha" respektive "Khaini".
Under 1919 såldes 7 000 ton snus i Sverige, vilket är en toppnotering, det var 1,2 kg per svensk. Statistik före 1915 är osäker då det fanns många tillverkare spridda över Sverige. Snusförsäljningen gick ner när man började röka cigarr istället. I samband med andra världskriget ökade cigarettrökningen markant och inte förrän i slutet av 60-talet, då larmrapporterna kom om hur skadlig rökning är, fick snus tillbaka sin popularitet. Dosorna hade nu blivit runda och fått plåtlock, resten var fortfarande i vaxad papp.
1998 återhämtade sig försäljningen och noterades till 5 350 ton, vilket motsvarar 0,6 kg per capita. Idag snusar en miljon svenskar och år 2000 förbrukades 6 200 ton varav 45% var portionssnus.
Snusförsäljningen i Sverige ökade efter att rökförbud på restauranger införts 1 juni 2005.
Tillverkning
Svenskt snus tillverkas av tobak från olika delar av världen och lufttorkas. Förr i tiden odlades mycket tobak i Skåne och i Mälardalen för användning till snus. Därefter användes röktorkad så kallad Kentuckytobak. Den malda tobaken blandas med vatten, salt, natriumkarbonat och aromämnen och bereds genom fermentering. Våtsnus innehåller cirka 50% vatten och är inom EU förbjudet att säljas utom i Sverige. I Sverige förbrukas ungefär 0,8 kg snus per person/år.
Snus lyder under livsmedelslagen och tillverkas under kvalitetskrav enligt livsmedelslagen. Det finns en del mindre tillverkare av snus i Sverige och dessa följer Livsmedelsverkets normer eftersom det är en tvingande lagstiftning.
Snus förvaras och säljs i så kallade snusdosor, som tidigare var av porslin, trä, näver, silver eller guld, men numera är gjorda av pressat papper, plast och ibland plåt. Plast är vanligast i snusdosor för portionssnus och pressat papper är vanligast för lössnus.
Aromämnen
Snus tillverkas i många smaker. Dels i en mängd olika tobaksblandningar, dels med artificiella smakkompositioner med eucalyptus, lakrits och mint. Över 20 tobakssorter från Asien, Afrika, Europa, Nord- och Sydamerika kan ingå i snus. Recepten är i regel hemliga.
Användning
Orsakerna till att det snusas är säkert skiftande. En del snusar säkert för att rökning är olämplig på arbetsplatsen, till exempel vid arbete med brandfarliga ämnen eller i arbeten där man kommer i nära kontakt med andra människor. Idrottsutövare snusar i större utsträckning än röker och det är nog inte bara hälsoaspekten som ligger bakom detta. Det finns en mängd platser och situationer som inte tillåter rökning. En rökare måste ju alltid tända rökverket med öppen eld. Att utsätta sin omgivning för passiv rökning uppfattas sällan som positivt av de drabbade och det finns dessutom samma höga sjukdomsrisker vid passiv rökning som vid aktivt sådan.
Snus ger mer nikotin till kroppen som bl a höjer blodtrycket under ett par minuter.
Applicering
Det vanligaste sättet att bruka snus (att "snusa") är att lägga in en mängd snus under överläppen där den sedan behålls mellan några minuter och några timmar. Det snus som placeras under läppen kallas för en "pris", en "snus" eller en "prilla" även kallad för en"pört" och "mullbänk". För att underlätta användningen av snus tillverkas även så kallad portionssnus, (”picka”) färdigförpackat snus i små påsar av liknande material som tepåsar.
Hur snuset appliceras i munnen skiljer sig från person till person. Gällande lössnus används vanligtvis fingrarna för att pressa ihop lite snus, en så kallad pris eller en prilla, så att den får en fast konsistens, varefter den vanligtvis placeras under överläppen. Få kan konsten att med bara en hand, snabbt och smidigt trycka ihop en snus i själva dosan sedan applicera den under läppen utan att använda andra handen. Detta kallas att ta en bonnsnus.
På 60-talet introducerades en speciellt doseringsspruta för snus. Det var en vanlig engångsplastspruta vars spetsiga ände var avtagen. Genom att dra ut kolven och upprepade gånger trycka öppningen ned mot snusdosans botten fylldes sprutan av hårt pressat snus varefter snuset kunde tryckas upp under läppen. Senare kom andra leverantörer in i bilden med specialtillverkade sprutor i varierande färger.
Kvinnor och snus
23% eller 100 000 av alla snusare i Sverige är kvinnor. Andelen har ökat stadigt sedan mitten av 1990-talet, då snusande även för kvinnor blivit ett alternativ till rökning.
Snus och nedskräpning
En prilla som spottats ut försvinner snabbt om det regnar och den blir till mylla, till skillnad mot cigaretter, som med sitt filter och papper tar hela 5 år för naturen att bryta ner. Däremot innehåller snus ett flertal giftiga ämnen som kan påverka mark och vatten. Plasten som den vattentäta dosan är tillverkad av bildar vid förbränning endast koldioxid och vattenånga. Portionssnusets portionspåsar av cellulosafibrer skräpar dock ner i större mängd.
Hälsorisker
|
|
Den här avsnittet saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
När det gäller rökning finns ett klart och vetenskapligt bevisat samband med cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns betydligt mindre data som tyder på negativa hälsoeffekter när det gäller snus. Många idrottsmän och -kvinnor använder snus istället för att röka, eftersom snus inte påverkar lungkapaciteten negativt. Nikotinet har i och för sig en kärlkrympande effekt och framkallar åderförkalkning. Men i och med att snus inte förbränns, så bildas inte de cancerogena ämnen som bildas vid förbränning med syreunderskott.[källa behövs]
Dock visar en studie från 2004 på 10 000 norrmän att snusare löper 67% högre risk att drabbas av cancer i bukspottskörteln, en cancerform som i Sverige skördar ca 1100 offer årligen[4]. En liknande studie genomfördes i Sverige i slutet av 2005 av Folkhälsoinstitutet.
En omfattande undersökning gjordes på 300.000 byggnadsarbetare mellan åren 1978 och 1992 och där kunde inget samband mellan snusning och cancer i munhålan eller lungorna konstateras, samma studie drar dock slutsatsen att snusare har dubbelt så stor risk för att drabbas av cancer i bukspottskörteln[5] Dock har det påvisats samband mellan idrottskador och snus. Risken att drabbas av idrottsskador ökar enligt vissa studier med upp till 50% hos svenska snusare.
Storsnusare löper 60 procent större risk att drabbas av fetma och förhöjda blodfetter enligt en studie av 16 500 personer i Västerbotten. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health 2006 (Svenska Dagbladet den 24 augusti 2006). Trots att forskarna tog hänsyn till skillnader som kön, ålder, fysisk aktivitet och utbildningsnivå visade studien en kraftigt förhöjd risk för så kallat metabolt syndrom för dem som snusat minst fyra dosor snus per vecka.
Enligt en studie gjord av forskare vid Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset löper snusande män som drabbas av blodpropp i hjärnan högre risk att dö än icke-snusande män.[6]
Nikotinhalt
En prilla som är inne i 50 minuter motsvarar cirka 4 cigaretter i nikotinhalt. Den kan naturligtvis vara inlagd i flera timmar om man så vill. En cigarett som röks aktivt varar bara i tio sekunder till 8 minuter och en tänd cigarett, orörd, blir brunnen till aska på 15 till 20 minuter.
Påverkan på hygienen
Långvarigt snusbruk ger missfärgade tänder samt att tandköttet drar sig undan från tandhalsarna på den plats snuset appliceras. Tandköttet växer inte tillbaka efter att det på detta sätt försvunnit.
EU:s förbud mot snus
I det EU-direktiv som förbjuder snusexport står följande ”för oralt bruk som inte avses att rökas eller tuggas" enligt direktivet, vilket direkt pekar på snuset eftersom det bara ligger stilla under läppen. Tobaksbolaget Swedish Match har dock överklagat och hoppas att få direktivet upphävt. Orsaken till det hela är en tvivelaktig rapport om snusets faror, i vilken svensktillverkat snus inte ingick.
Eftersom tobaksbruket är i stort sett lika i Europa per invånare så menar man på Swedish Match att det vore vettigare om man kunde fasa över rökare till det, enligt deras uppfattning, nästan ofarliga snuset. Detta, menar man, skulle även gynna EU ekonomiskt eftersom antalet patienter skulle sjunka.
Myter om snus
Snus innehåller inte glas och har heller aldrig gjort det. Förr kunde det hända att saltkristaller utkristalliserade sig i snuset, vilket möjligen missuppfattades som glas. Även små sandkorn kan följa med tobaksbladen vid framställningen och missuppfattas som glas. Enligt myten om glas i snus skulle anledningen till att använda glas i snuset ha varit att glaspartiklarna skulle göra rispor i slemhinnorna så att nikotinet togs upp bättre och därmed snabbare leda till ett beroende. Det fanns även ett rykte att de små spån av vax som lossnar från dosans botten skulle vara glasfiberstickor med samma effekt. Då snus innehåller ämnen som fräter på slemhinnorna är glasflisor inte nödvändigt. En annan myt angående snus är att om man skulle lägga prillan på höger sida av överläppen, så skulle vitala synnerver långsamt frätas sönder. Detta är inte sant.
Olika märken
Den största snustillverkaren i Sverige är Swedish Match. British American Tobacco är också en betydande aktör på marknaden, medan Skruf spelar en mindre men ändå synlig roll. På senare tid har också flera internationella tobaksbolag sökt sig till den svenska snusmarknaden. Bland dem märks British American Tobacco och Gallaher. Nedan listas snusmärken enligt tillverkare.
- Swedish Match
- British American Tobacco
- Gallaher
- Skruf
- Philip Morris International
- Gotlandssnus
- Övriga
Referenser
- ↑ http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/cancer/article334940.ab
- ↑ Folkhälsoinstitutet: Snus ger cancer, SVD', 2005-12-05
- ↑ Hård strid om svenska snusare, Aftonbladet, 2005-12-05
- ↑ Statistiska Centralbyrån: Cancerfall i riket efter diagnos, obduktion, ålder och kön. År 1975-1994
- ↑ Dubbelt så stor cancerrisk för snusare, The Lancet 2007-05-05, översatt av Karolinska Institutet
- ↑ Snusares stroke mer dödliga, Dagens nyheter, 23 oktober 2008. Hämtat 30 oktober 2008
Litteratur
- Prismas Stora Uppslagsbok, 1983, ISBN 91-518-1999-7
- Snus, 2003, ISBN 91-89044-91-6
- Sundling, Janne, Svenskt snus : från näsa till mun (2008) Populär historia. (nr. 2).sid. 50-53.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Snus
- Tobacco Control -Pharmacokinetics and pharmacodynamics of moist snuff in humans
- The harm reduction Bulletin Board Tankesmedjan Eudoxa har ett modererat forum för diskussion om snus och skadereduktion
- Mötesplats för personer som ska eller har slutat snusa
