Palau
Från Rilpedia
Beluu er a Belau | |||||
|
|||||
Valspråk: Rainbow's End | |||||
Nationalsång: Belau loba klisiich er a kelulul | |||||
Huvudstad | Melekeok |
||||
Största stad | Koror | ||||
Officiella språk | engelska, palauanska | ||||
Statsskick President Regeringschef |
republik Johnson Toribiong Johnson Toribiong |
||||
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från USA 1 oktober 1994 |
||||
Yta • Totalt • Vatten |
458 km² (179:e) försumbart |
||||
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
20 579 (190:e) 44,3 inv/km² (128:e) |
||||
BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $132 milj (180:e) $6500 |
||||
Valuta | USA-dollar (USD ) |
||||
Tidszon | UTC+9 | ||||
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Ngerchelchuus 242 m ö.h. Ngardok 4,93 km² km |
||||
Nationaldag | 9 juli (Konstitutionsdagen) | ||||
Landskod | PW, PLW | ||||
Landsnummer | 680 | ||||
Palau, officiellt Republiken Palau (palauanska: Beluu er a Belau), stat i Mikronesien, västra Stilla havet cirka 800 km öster om Filippinerna och 3 200 km söder om Tokyo. Under efterkrigstiden förvaltades Palau som amerikanskt FN-mandat. Palau blev autonom republik 1981 och självständigt 1994 och är idag en av världens yngsta och minsta nationer. Palaus huvudstad är Melekeok.
Innehåll |
Historia
Palauöarna upptäcktes 1543 av spanjoren Ruy Lopez de Villalobos och hamnade senare under spansk överhöghet. Kejsardömet Tyskland köpte ögruppen 1899 som då blev del i Tyska Nya Guinea och under första världskriget ockuperades området i oktober 1914 av Japan. 1920 erhöll Japan förvaltningsmandat över området efter Versaillesfreden 1919. I april 1922 omstrukturerades det japanska förvaltningsmandatet till Nan'yo Cho (Japanska Stillahavsmandatet).
Under andra världskriget användes ögruppen som militärbas av Japan tills USA erövrade området 1944. 1947 utsågs Palau tillsammans med hela Karolineröarna till "US Trust Territory of the Pacific Islands" av Förenta nationerna och förvaltades av USA.
I maj 1979 bildades den autonoma federationen Mikronesien med lokalt självstyre men den 1 januari 1981 lämnade hela Palau federationen för att bli en självständig stat i fri association med USA. Den 1 oktober 1994 blev landet helt självständigt.
Geografi
Palau består av fem öområden med över 300 öar. Huvudstad är Melekeok sedan den 7 oktober 2006, då huvudstaden flyttades från Koror, belägen 20 kilometer sydväst om denna. Huvudöns geografiska koordinaterna är 07°21′56″ N 134°32′34″ Ö
- Palauöarna, huvudgruppen som ligger inom ett korallrev med övriga större öar
- Angaurön, ca 8 km2, sydväst om huvudön
- Kayangelatollen, ca 1,4 km2, norr om huvudön
- Rocköarna, ca 47 km2, väster om huvudön
- Sydvästöarna, ca 4 km2, sydväst om huvudön
Klimat och miljö
Klimatet på Palau är varmt och fuktigt. Regntiden varar från maj till november. Under regntiden förekommer tyfoner.
Landets miljöproblem är otillräcklig sophantering samt att illegala fiskemetoder och överfiskning förstör de marina ekosystemen och korallreven.
Administrativ indelning
Palau är indelat i sexton delstater: Aimeliik, Airai, Angaur, Hatohobei, Kayangel, Koror, Melekeok, Ngaraard, Ngarchelong, Ngardmau, Ngatpang, Ngchesar, Ngeremlengui, Ngiwal, Peleliu, Sonsoral.
Parlamentet "Olbiil era Kelulau" har sitt säte i Koror.
Ekonomi
Naturtillgångar är skog, mineral (speciellt guld), marina produkter. 21% av landets yta är odlingsbar mark.
De huvudsakliga inkomstkällorna är turism, jordbruk och fiske. Staten är den största arbetsgivaren, och dess ekonomi är beroende av ekonomiskt stöd från USA. I gengäld låter man USA ha militärbaser i landet.
Demografi
- Etniska grupper: palauaner 70%, asiater 28%, andra 2%.
- Religiös tillhörighet: katoliker 41,6 %, protestanter 23,3 %, anhängare av den inhemska religionen modekngei 8,8%, övriga 26,3%.
- Officiella språk: hela nationen - palauanska och engelska, samt lokalt delstaten Sonsoral - sonsoralesiska och engelska, delstaten Hatohobei - tobiska och engelska, delstaten Angaur - angauresiska, engelska och japanska.
Presidenter
- Haruo Remeliik, 1981-85
- Thomas Remengesau, 1985
- Alfonso Oiterong, 1985
- Lazarus Salii, 1985-88
- Thomas Remengesau, 1988-89
- Ngiratkel Etpison, 1989-93
- Kuniwo Nakamura, 1993-2001
- Tommy Remengesau, 2001-
Externa länkar
|