Robert Themptander
Från Rilpedia
.jpg) |
|
| Ämbetsperiod(er): | |
| 16 maj 1884– 6 februari 1888 |
|
| Företrädare: | Carl Johan Thyselius |
| Efterträdare: | Gillis Bildt |
| Födelsedatum: | 14 februari 1844 |
| Födelseplats: | Stockholm |
| Dödsdatum: | 30 januari 1897 |
| Dödsplats: | Stockholm |
| Maka: | Frida Dahlberg |
| Politiskt parti: | Obunden liberal |
| Ministärer: | Regeringen Themptander |
Oscar Robert Themptander, född 14 februari 1844 i Stockholm, död 30 januari 1897 i Stockholm, var en svensk politiker och ämbetsman; han var bland annat riksdagsman, finansminister (1881–1886), statsminister (1884–1888) och landshövding i Stockholms län (1888–1896).
Han gifte sig 1874 med Frida Dahlberg, de fick tre barn.
Biografi
Robert Themptander föddes i Stockholm, som son till löjtnant Nils Themptander och Adolphina Laurent. Efter juridiska studier i Uppsala och en framgångsrik karriär i ämbetsverken blev han 1879 ledamot av andra kammaren, där han från början låg nära regeringslojala Centern men efter hand närmade sig Lantmannapartiet.
I Posses regering blev han (1880) konsultativt statsråd och (1881) finansminister, vilket han var i tre år innan han nyss fyllda 40 år blev statsminister. Under sin tid som finansminister inrättades Domänstyrelsen och Postsparbanken. Han är den yngsta personen som innehaft posten som Sveriges statsminister (Louis De Geer d.ä. var dock något yngre då han utsågs till justitiestatsminister 1858).
Genom goda kontakter i olika parlamentariska läger lyckades han bryta det dödläge som försvarsfrågan råkat in i och säkerställa 1885 års försvarsbeslut. Sämre lyckades han i sin strävan att bevara frihandelssystemet som Louis De Geer och finansminister Johan August Gripenstedt infört och som satte fart på Sveriges modernisering. I takt med att världsmarknadens livsmedelspriser sjönk på grund av ökad import från framför allt Nordamerika, ökade kraven på höga tullar för att skydda svenska intressen.
Themptander tvingades så småningom avgå, dock inte genom valförlust i valet 1887, då hans motstånd mot de nya tullvänliga opinionsvindarna innebar mer valdebatt än tidigare. Riksdagskandidater tvingades avge besked om vilka åsikter de hade, om de var frihandelsvänner eller tullvänner. Detta ansågs av många som vulgärt. Riksdagsledamöter hade tidigare valts på grundval av sitt höga personliga anseende och förtroende. Frihandlarna vann i Stockholm och tog hem 22 mandat. Men det visade sig att en ledamot (”Ångköks-Olle”) inte betalt skatt och därmed ogiltigförklarades hela listan. Frihandelsvänliga riksdagsledamöter ersattes med tullvänner och andra kammaren fick därmed en protektionistisk majoritet.
Themptander försökte få kung Oscar II att utlysa nyval, men han nekade. Då avgick Themptander. Han var 1888–1896 landshövding i Stockholms län och därefter chef för Trafik AB Grängesberg-Oxelösund.
Robert Themptander avled den 30 januari 1897 i Stockholm.
Litteratur
- T. Nevéus, Ett betryggande försvar (1965)
Se även
| Företrädare: Arvid Posse |
Sveriges finansminister 1881–1886 |
Efterträdare: Claës Gustaf Adolf Tamm |
| Företrädare: Carl Johan Thyselius |
Sveriges statsminister 1884–1888 |
Efterträdare: Gillis Bildt |
| Företrädare: Vilhelm Stråle af Ekna |
Landshövding i Stockholms län 1888–1896 |
Efterträdare: Lennart Groll |
|
|||||||
