Stampen
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om stadsdelen Stampen, för andra betydelser se Stampen (olika betydelser)
Stampen, stadsdel och primärområde 117 i Göteborg, Stadsdelsnämnden Centrum, med 4 650 invånare (2005 12 31) och 18 312 arbetstillfällen (2004 12 31). Stampens stadsdelsgräns är historiskt sett naturlig, såsom ett vattenomflutet område med vallgraven i väster, Fattighusån i söder, Mölndalsån i öster och vassen mot Göta älv i norr.
Stadsdelen har tät kvartersbebyggelse med kontor och bostäder kring de tungt trafikerade Odinsgatan-Friggagatan.
Centralt i stadsdelen ligger Stampens kyrkogård med sin stenportal där skriften ovanför ingången lyder, "Tänk på döden", Mariakyrkan och Fattighuset. Kyrkogården är begravningsplats åt bland andra Johan Albrecht Pripp, William Chalmers och Pehr Dubb.
Genom området rinner Mölndalsån, med Stampen väster- och Norra Gårda öster om ån.
Norra Gårda är under kraftig omvandling från industri- och lagerområde till att bli en del av centrum. Nya kontorskomplex och lägenheter för 3 000 boende planeras för stadsdelen. Spårvägssällskapet Ringliniens och Göteborgs spårvägars spårvagnshallar ligger också i stadsdelen.
Oscarsdal, heter området nordost om Stampens kyrkogård, som började bebyggas 1913.[1] År 2006 uppfördes här ett område med lägenheter.
Innehåll |
Historia
Den 7 oktober 1641 invigdes den kanal från Mölndalsån till Vallgraven som kom att kallas Fattighusån. Där dessa två vattendrag möts anlades 1627 ett tegelbruk. Utefter Stora landsvägen (dagens Stampgatan) uppstod en bebyggelse av enkla trähus, där staten arrenderade ut mark till små landerier och plantager.
Namnet Stampen kommer av den oljestamp som kvarnbyggaren och stadsbyggmästaren Jacob Feigel 1715 anlade, detta området kom att kallas för Stampen. Efterhand kom namnet att gälla hela trakten runt Fattighuset, där även brännvinsbränneri, barnhus, spinnhus, Mariakyrkan (färdigbyggd 1815) och Äldre begravningsplatsen fanns. OLjestampen låg vid ett litet vattendrag, som förde överskottsvatten från den grävda kanalen, senare kallad Fattighusån, till Gullbergsvass. Trakten kring oljestampen kom att kallas Stampen, första gången 1727. Sedan oljestampen kommit till, fick det lilla vattendraget också ett namn, Stampån. Stampån lades igen år 1854. Den var belägen mellan nuvarande Stampgatan 22 och Stampgatan 24.[2][3]
David Amija och Hans Coopman 1704 anlade en klädesstamp (ett stampverk) på platsen för Dispensären. Denna byggnad såldes 1725 av H. von Gerdes dödsbo till staden för att användas som fattighus, köpesumman var 600 daler silvermynt. Det forna klädesstamphuset finns inte kvar, och Dispensärcentralen som först användes som fattighus, uppfördes efter ritningar av Bengt Wilhelm Carlberg 1767, och 1929 flyttade Göteborgs Dispensär in i det gamla trähuset. År 1973 flyttade Dispensären sin verksamhet till Landala, och i samband med att Domkyrkoförsamlingen tog över huset ändrades namnet till Mariagården.
Tegelbergs värdshus, senare Langes, låg på Stampenområdet under slutet av 1700-talet.[4]
Förstaden Stampen fick sitt officiella namn 1923, och hade beteckningen 16:e rote innan dess, namnet Stampgatan fastställdes dock redan 1883 (innan dess Nye Wägen 1641 - Steenwägen och Jordwägen 1682 - Fattighusgatan 1831 - Fattighuswägen 1834).
Barnhuset vid Stampgatan har anor sedan mitten av 1700-talet, men det nuvarande huset på Prippska tomten är från 1857. Även bryggeri- och brännvinsverksamheten startade i mitten av 1700-talet, och 1828 startade J.A. Pripp bryggeriet Pripps som fram till 1976 satte sin prägel på stadsdelen. Under början av 1900-talet anlades en av Göteborgs spårvägars vagnhallar vid korsningen Stampgatan - Alströmergatan. Den revs på 1980-talet i samband med att spårvägens nya hall stod klar i Gårda. Efter att under flera år varit en rivningstomt finns idag bostäder där. Från 1930-talet och många år framåt, huserade Anna Lindströms Småbrödsbageri inne på gården på Alströmergatan 3B. Många var de brödutbärare och utkörare som utgick därifrån.
Wallqvist¹ skriver efter en besiktning av stadsdelen 1889; "Stampen upptages till stor del av industrietablissement och offentliga byggnader. De trähus, som ännu finnas, äro dåliga och grunden fuktig. Stenhusens antal ökas emellertid årligen och förbättringen fortskrider."
Den nya bebyggelsen följde till viss del 1866 års stadsplan där gatorna strålade ut från Odinsplatsen. Från 1890 till 1910 uppfördes 4-5 vånings stenhus och 1930-1940 byggdes även några kvarter med 5-7 vånings stenhus. Landshövdingehusen fanns aldrig här.
Stadsdelen fick två skolor; Östra Real (idag Samskolan) och Odinsskolan (idag ABF Vuxenskola). 1925 invigdes Posthuset vid Drottningtorget, och i mitten av 1930-talet flyttade Göteborgs-Posten till sitt nya hus vid Polhemsplatsen.
Ända in på 1930-talet fanns vissa trähus från 1700-talet kvar, och ännu på 1960-talet fanns stora delar av stenhusbebyggelsen från 1800-talets senare hälft kvar, men allt utom Fattighuset och Fattighuskyrkan revs. På 1970-talet revs också stenhusen längs Äldre begravningsplatsen.
Eckmanska bryggeriet
Det första bryggeriet på Stampen var det Eckmanska, startat 1752-58 av stadsbokhållaren Lorentz Eckman. Det var på auktion 1749 som Eckman ropade in "Plats No 2" utanför Drottningporten, ett område på 25 600 kvadratmeter, beskrivet som "mot landsvägen eller söder 70 alnar, emot tobakslandet eller väster 112 alnar, emot norr 102 alnar, sedan tillbaka mot öster eller en rät linje över den bukt som kanalen formerar till ändan av bron vid landsvägen 114 alnar". Eckman avled 1775 och verksamheten fortsattes av hans änka till 1786, då den såldes till gördelmakare Jöran Bremberg. År 1828 arrenderades det Brembergska bryggeriet till Johan Albrecht Pripp , vilket blev starten på Pripps Bryggeri[5][6]
Källor
- Göteborg, Sven Schånberg 1981
- Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988
- Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990
- Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 1997
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander 1982
- Göteborg till fots, Göran Berger 1995
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001
Noter
- ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 414
- ↑ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 971-972
- ↑ Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923 s. 40
- ↑ Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet - Första samlingen, Fr. Åkerblom, D F Bonniers Boktryckeri, Göteborg 1899 s.63
- ↑ Bryggare och bryggerier i Göteborg före 1810, [Bilaga till Bryggerinäringen i Göteborg del I], Stig Dymling, Göteborg 1961 s. 37-39
- ↑ Bryggerinäringen i Göteborg 1661-1810: del I, Artur Attman 1961 s. 209
Länkar
¹Wallqvist, Hjalmar; Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg. Stockholm 1891.
