Stampens kyrkogård
Från Rilpedia
Stampens kyrkogård, ursprungligen Gamla- eller Allmänna begravningsplatsen,[1] är en kyrkogård i stadsdelen Stampen i centrala Göteborg.
I maj 1797 bestämdes att en ny kyrkogård för de svenska och tyska församlingarna skulle placeras på fattighusängen i nära anslutning till den gamla fattighuskyrkogården, även kallad S:t Johanni kyrkogård från 1767. Denna kyrkogård inlemmades dock med Stampens. På andra sidan Fattighusån fanns ännu en kyrkogård, den så kallade Garnisonskyrkogården, som inte har har inte använts sedan 1834 då en del av offren för den stora koleraepidemien jordades där.
Det var stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg som fick uppdraget att planlägga den nya kyrkogården, och i oktober 1797 presenterade han sitt förslag. Kyrkogården skulle enligt planen ha måtten 180x60 meter och ligga cirka 18 meter norr om fattighuskyrkogården. Den skulle på samtliga sidor omges av en hög mur, och tre portar skulle leda in från landsvägen. Portarna var ritade i nyantik stil med triangulära gavelfält, krönta av kors. På gavelfälten fanns stenplattor med inskriften "memento mori" — tänk på döden. Innanför muren skulle gården på tre sidor omslutas av en hög häck, där det var insatta symmetriskt placerade nischer med vilobänkar. Planen skulle indelas i åtta fält, avdelade genom långa alléer.
Dock först 1804 hade de olika beslutande instanserna lyckats bli eniga om principen att begrava folk utanför staden och att godkänna den carlbergska planen. Nya kyrkogården, som invigdes 11 maj 1804,[2] upptog endast en del av det planerade området. I stället för mur och häckar hade den endast ett provisoriskt stängsel. Delar av Göteborgs domkyrkas domkyrkomur samt tre järngrindar ropades in på auktion och användes till en ny inhägnad för kyrkogården på Stampen.
År 1814 inhägnades kyrkogården med en mur av holländsk gulsten, 1817 planterades där alléer, 1818 uppfördes det lilla bisättningskapellet i kyrkogårdens mitt och först omkring 1820 kan den nya kyrkogården sägas ha varit färdig. Minnesvårdar över landshövdingen, greve Axel von Rosen och doktor Pehr Dubb uppfördes 10 september 1852.[3]
De flesta gravar härleder till 1800-talet, då man från och med 26 februari 1886 inte upplät nya gravar på Stampen efter det att Nya begravningsplatsen invigdes 1860.[4] Först på 1960-talet öppnades ett urngravskvarter och i oktober 1980 togs en minneslund i bruk. I den finns som minnesvård ett verk i järnsmide ocj konstglas av Erik Höglund. Stampens kyrkogård är begravningsplats för bland andra: William Chalmers, Harry Hjörne, Johan Albrecht Pripp, Olof Fåhræus, Johan Anders Wadman, Peter Wieselgren, Robert Dickson (1782-1858), William Gibson, Dick Helander, Olof Peter Andersson och Olof Wijk d.ä.
Innehåll |
Källor
- Om och kring kvarteret Brunnbäck på Stampen, Ingemar Hasselgréen & Abel Magnusson, Oscar Isacsons Tryckeri, Göteborg 1968
- Möten med kända och okända på Göteborgs kyrkogårdar, Kjell Wigers, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2004 ISBN 91-7029-567-0 s. 81-90
- Kyrkogårdarna i Göteborg, red. Karl-Olof Berg, Ann-Christin Johansson, Lena Emanuelson, Svenska kyrkan i Göteborg : kyrkoförvaltningen, Göteborg 2008 s. 10
Noter
- ↑ Göteborg - beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 s. 204
- ↑ Göteborgs kalender för 1857, redaktör Sven Adolf Hedlund & Anton Berg, tryckt hos Hedlund & Lindskog, Göteborg 1857 s. 69
- ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg : Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898
- ↑ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s. 124
