Martin Luther

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Mårten luther)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Martin Luther (olika betydelser).
Martin Luther porträtterad 1529 av Lucas Cranach d.ä.
Martin Luther
Martin Luthers namnteckning

Martin Luther var en tysk, kristen reformator, född 10 november 1483 i Eisleben, som ligger i den nuvarande delstaten Sachsen-Anhalt i dagens Tyskland, död 18 februari 1546 på samma ort. Han var son till Hans Luder (eller Ludher, senare Luther) och Magrethe Lindemann.

Martin Luther började studera juridik i Erfurt år 1501 och blev påverkad av humanismen och Ockhams kunskapsteori. Sommaren år 1506 överraskades han av ett åskväder och skräcken fick honom att lova att han skulle gå i kloster. Klostret han inträdde i var ett augustinerkloster i Erfurt. 1507 prästvigdes han. Luther fortsatte studierna i klostret och doktorerade i teologi år 1512. Samma år fick han en professur i bibeltolkning vid universitetet i Wittenberg.

Under tiden som professor drabbades han av svåra anfäktelser. Den avgörande frågan för honom var: "Hur ska jag finna en nådig Gud?". Den gängse uppfattningen var vid denna tid att det ankom på människan att rätt förbereda sig för att ta emot Guds nåd. Ovissheten om hans egna ansträngningar räckte plågade Luther. Någon gång mellan 1513 och 1518 skedde ett genombrott och Luther fick svar på sina frågor. Uttrycket Guds rättfärdighet (Rom 1:17) skulle inte förstås juridiskt (människans förhållande till Guds lagar) utan, i linje med det hebreiska sättet att tänka, som ett uttryck för hur Gud gör rättfärdighet genom Jesus Kristus. Guds rättfärdighet blev detsamma som Guds barmhärtighet. Denna upptäckt blev en befrielse för Luther då fokus flyttades från hans egna ansträngningar till vad Gud har gjort genom Jesus. Luther drog slutsatsen att Gud rättfärdiggör människan enbart av nåd för Jesu skull.

Från och med år 1514 verkade Luther även som församlingspräst i Wittenberg och kom därmed i kontakt med avlatsförsäljaren Johann Tetzel och hans teologi. För Luther innebar avlatshandeln att människor förleddes till att förlita sig på något annat än evangelium. Luther önskade en disputation i frågan, och enligt traditionen anslog han 95 teser om avlaten på slottskyrkans port 31 oktober 1517. Teserna fick en annan verkan än Luther tänkt. De trycktes och spreds snabbt över hela riket. Kurian, som befann sig i ekonomiska trångmål och behövde de pengar avlatsförsäljningen inbringade, reagerade häftigt. 1518 inleddes en kättarprocess resulterade i att påven bannlyste Luther tre år senare. Året före den slutliga bannlysningen hade Luther fått en bulla från påven med hot om bannlysning. Trots detta fortsatte han skriva och utgav flera böcker - bullan brände han offentligt.

Luther kallades till Worms för att ställas till svars inför riksdag och kejsare. När han vägrade ta avstånd från sin lära resulterade det i att han blev förklarad fredlös och hans skrifter förbjöds. Landsfursten Fredrik den vise av Sachsen gav Luther en fristad på sitt slott Wartburg där han stannade under tio månader och bland annat översatte Nya testamentet till tyska.

Förutom protesterna mot avlatshandeln gjorde Luther många för sin tid kontroversiella teologiska ställningstaganden. Han protesterade mot skolastikens teologi och den aristoteliska filosofins inflytande, mot påven och kyrkomötenas makt och att Bibeln inte var kyrkans enda auktoritet. Han instämde i Jan Hus påstående att Kristi kyrka sträcker sig utanför påvedömets domäner, således erkände han den ortodoxa kristenheten som kristen. Dessutom avskaffade han latinet som gudstjänstspråk och gifte sig 1525 med en f.d. nunna, Katharina von Bora med vilken han fick sex barn.

Under i stort sett hela sin livstid värnade Luther om judarna och deras frågor. Men under hans sista verksamma år svängde han och började istället föra en mycket hätsk retorik mot judar. Hans "Von den Juden und ihren Lügen" (Om judarna och deras lögner) har beskrivits av den brittiske historikern Paul Johnson som det första moderna antisemitiska dokumentet.

Luther dog 18 februari 1546 och begravdes i slotts- och universitetskyrkan i Wittenberg. Hans inflytande var inte slut i och med det. Han fortsatte att ha stor betydelse för teologins utveckling, tyska språket, folkbildning och samhällsliv.

Luthers lilla och stora katekes har varit viktiga instrument i äldre tiders kristendomsundervisning och används än idag utbrett i vissa evangelisk-lutherska kyrkosamfund såsom Missourisynoden och Wisconsinsynoden i USA. Dessutom har Luthers psalmer haft stor betydelse i de lutherska kyrkorna, och en del är fortfarande i bruk.

Se även

Externa länkar

(tyska)



Personliga verktyg