Lekeryds kyrka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Lekeryds kyrka är en kyrkobyggnad i Lekeryd, Lekeryds socken och församling, Tveta härad i Småland. Den ligger 8 km öster om Huskvarna och tillhör Växjö stift.

Innehåll

Kyrkobyggnad

Lekeryds kyrka (bild) är en romansk vitputsad kyrkobyggnad med 1 meter tjocka murar belägen i Lekeryds centrum. Den består av långhus täkt med sadeltak, kor och korabsid med arkadbågar i öster samt torn i väster.

När man kommer in i kyrkan via vapenhuset fångas blicken av altaruppsatsen i koret. Den är gjord av Johan Ullberg och visar hur Jesus sträcker fram kalken vid den första nattvarden. På evangeliesidan finns en predikstol med sitt ljudtak och på epistelsidan står en kororgel, medan huvudorgeln, ursprungligen byggd av Erik Nordström i Eksjö, står på läktaren i väster. På norra väggen hänger ett stort medeltida altarskåp och på södra det gamla triumfkrucifixet. Dopfunten, som är jämngammal med kyrkan står numera i koret.

Historik

Lekeryds stenkyrka härrör från 1100-talet. Den byggdes i romansk stil med långhus och ett lägre och smalare kor försett med en halvrund absid. Kyrkan saknade torn. Dopfunten är från kyrkans äldsta tid och likaså den järnbeslagna ekdörren som nu leder in i sakristian. Tyvärr är inte mycket känt om kyrkans historia under de första århundradena men under 1200-talet försågs den med ett triumfkrucifix och på 1400-talet skaffade man ett mariaskåp.

År 1527 återinvigdes kyrkan av biskop Hans Brask i Linköping; Lekeryd hörde på den tiden nämligen till Linköpings stift. Det fanns fem altaren: Högaltaret hade erhållit ett stort nordtyskt altarskåp. Övriga altaren var helgade åt Sankt Ciriacus, som var kyrkans skyddshelgon, jungfru Maria, Sankt Olof respektive den heliga Anna.

Under 1640-talet fick kyrkan en snidad predikstol. År 1758 installerades den första piporgeln, 1764 skänktes en altaruppsats, som ersatte altarskåpet, och 1782 tillkom takmålningar visande små änglar svävande på himlavalvet.

År 1877 rensades kyrkan på allt som påminde om den romersk-katolska tiden.

Åren 1922 och 1952 renoverades kyrkan, varvid sådant som gick att återställa restaurerades.

Inredning och inventarier

Orglar

Wisteniusorgeln

Nordströmorgeln

Disposition (troligen):

Manual C- f³ Pedal C-h° Koppel
Borduna 16’ Subbas 16’ Manual/pedal
Principal 8’ Violoncell 8’
Rörflöjt 8’ Basun 16’
Gamba 8’
Salicional 8’
Octava 4’
Flute octaviante 4’
Octava 2’
Trumpet 8’
  • 1914: Renovering av orgelbyggare Johannes Magnusson (1852-1923), Göteborg, som byter ut Gamba 8’ och Octava 2’ mot Voix céleste 8’ och Violin 8’. samt bygger in verket i ett crescendoskåp.
  • 1952: Om- & tillbyggnad av firma Nils Hammarberg, Göteborg, varvid orgeln erhåller ett nytt verk med slejflåda på en andra manual, pedalens tonomfång ökas till ettstruket d (d¹) genom tillbyggnad av en särskild pneumatisk väderlåda, vilken placeras under ordinarie manuallåda. Orgeln får ny registratur, delvis ny traktur och nytt spelbord.

Disposition:

Manual I C-f³ Manual II C-f³ Pedalverk C-d¹ Koppel
Principal 8' Gedakt 8’ (1952) Subbas 16’ I/P
Rörflöjt 8' Principal 4' (1952) Oktava 8’ II/P
Oktava 4’ Hålflöjt 4’ (1952) Kvintadena 4’ II/I
Kvinta 2 2/3’ (1952) Blockflöjt 2’ (1952)
Oktava 2’ (1952) Nasat 1 1/3’ (1952)
Mixtur III chor. 1’ (1952) Scharf II chor. ½’ (1952)
Trumpet 8’ Crescendosvällare

Kororgel

1987: Orgelbyggare Johannes Künckel levererar en mekanisk kororgel. Fasaden är ritad av Per Rudenstam.

Disposition:

Manual Pedalverk
Rörflöjt 8' Subbas 16’
Principal 4'
Täckflöjt 4'
Waldflöjt 2’ Koppel
Larigot 1 1/3’ Manual/pedal

Externa länkar och källor

Litteratur och källor

Personliga verktyg