Från Rilpedia

Anna själv tredje (tyska Anna selbdritt, av selb-, själv, dritt, den tredje) är namnet på en vanlig gestaltning av jungfru Marias moder Anna, där denna återges med Maria och Jesusbarnet i en gemensam bild.

Sankta Anna var enligt det apokryfiska Jakobs protevangelium namngiven som Marias moder och blev ett populärt helgon under 1300-talet. 1425 blev hennes helgondag allmän i danska kyrkor. Hennes högtidsdag inföll den 9 december.

En träskulptur av bilden Anna själv tredje från 1400-talets senare hälft finns i Sankt Olofs kyrka i Skåne. En liknande träskulptur från 1520 finns i Enångers gamla kyrka. Där bär Anna hustrudok och haklin, medan Maria har utslaget hår som tecken på sin jungfrulighet och bärande himladrottningens krona. Detsamma gäller altarskåpet från 1491 i Lena kyrka, Uppland, där Anna själv tredje är centralmotivet, omgiven av musikaliska änglar och flankerad av helgon på altarskåpets dörrar.

I Slaka kyrka, Östergötland, finns en träskulptur av Anna själv tredje från 1400-talets sista fjärdedel. I Östraby kyrka i Skåne och i Värmdö kyrka i Uppland finns också "Anna själv tredje" skulpturer. Dessa är från 1400-talet.Det ser man på att personerna avbildas sittande. På äldre skulpturer var personerna oftast stående.

Begreppet "själv tredje" åsyftar en huvudperson som ingår i en grupp vars totala antal nämns. S:t Anna-motivet har alltså tre personer med Anna själv som huvudperson. Detta begrepp var ofta förekommande under medeltiden. Som ett exempel på begreppet kan nämnas Malmös senmedeltida räkenskapsbok där "Rasmus timmerman själv andra" omtalas, det vill säga Rasmus och att han hade med sig en medhjälpare.

Galleri

Teckningsskissen i galleriet anses vara ett förarbete till målningen gjord cirka tio år tidigare.

Skulptur i Enångers gamla kyrka

Altarskåpet i Lena kyrka, 1491

Anna själv tredje, skiss av Leonardo da Vinci (cirka 1499). National Gallery, London.