Kurt Daluege
Från Rilpedia
Kurt Daluege | |
---|---|
Riksprotektor för Böhmen-Mähren (ställföreträdande) |
|
I tjänst 5 juni 1942 – 24 augusti 1943 |
|
Efterträdare | Wilhelm Frick |
|
|
Född | 15 september 1897 Kreuzburg, Oberschlesien |
Död | 23 oktober 1946 Prag, Tjeckoslovakien |
Politiskt parti | Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) |
Maka | Käthe Schwarz |
Kurt Max Franz Daluege, född 15 september 1897 i Kreuzburg, Oberschlesien, död 23 oktober[1] 1946 i Prag i dåvarande Tjeckoslovakien (avrättad), var en tysk nazistisk politiker och polischef, SS-Oberstgruppenführer (1942). Daluege var ställföreträdande riksprotektor för Böhmen-Mähren från 1942 till 1943.
Innehåll |
Biografi
Kurt Daluege var son till Paul Daluege och dennes hustru Laura, född Wecker.
Daluege blev 1914 medlem av den tyska ungdomsrörelsen Wandervogel, som bland annat betonade friluftsliv. 1916 tog han värvning i den tyska armén och stred på västfronten. Efter första världskrigets slut blev han ledare för en av många frikårer, Selbstschutzes Oberschlesien; senare var han medlem av Sturmabteilung Roßbach, som gjorde insatser i bland annat Lettland. 1922 anslöt han sig till det antisemitiska Deutschvölkischer Schutz- und Trutzbund. Mellan 1922 och 1924 studerade Daluege vid Berlins tekniska högskola och avlade där diplomingenjörsexamen.
Möte med Hitler och inträde i NSDAP
I början av 1923 träffade Daluege Adolf Hitler vid ett frikårsmöte och inträdde i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) med medlemsnummer 31 981. Den 8–9 november 1923 genomförde Hitler ölkällarkuppen i München, och Daluege var då stationerad i Berlin med cirka 30 man för att understödja kuppmakarna. Kuppförsöket misslyckades, och Hitler dömdes till fem års fängelse. NSDAP förbjöds. Hitler frisläpptes dock redan i december 1924 och nygrundade NSDAP, i vilket Daluege var delaktig. 1926 gifte sig Daluege med Käthe Schwarz (född 1901) och fick med henne tre barn – två söner (födda 1938 och 1940) och en dotter (född 1942). Paret hade även en adopterad son (född 1937).
Chef för Orpo
I mars 1926 grundade Daluege Berliner Sturmabteilung (SA). 1926-1928 var han ställföreträdande Gauleiter i Berlin. Efter att först ha varit aktiv i SA blev han i juli 1930 utnämnd till chef för SS i Berlin samtidigt som han blev medlem nr 1 119 i SS. Sommaren 1934 utnämndes han till SS-Obergruppenführer och ställföreträdare för Reichsführer-SS Heinrich Himmler. 1936 blev han chef för Orpo (ordningspolisen) i hela Tyskland, en position som i praktiken kom att bli mer eller mindre maktlös efter en omorganisation av hela polisväsendet i Tyskland.
Hösten 1941 besökte Daluege Ostland, de av Nazityskland ockuperade östliga territorierna som inkorporerade Estland, Lettland, Litauen och Vitryssland samt några andra mindre områden. Han hade personliga möten med Hans-Adolf Prützmann, Hinrich Lohse, Wilhelm Kube och Friedrich Jeckeln. Den 24 oktober 1941 utfärdade Daluege en order om att 50 000 judar skulle deporteras från Tyskland, Österrike och Böhmen och Mähren till områdena kring Riga och Minsk.[2] Tågtransporterna till öst skulle övervakas av Orpo, och logistiken på plats skulle ombesörjas av lokala representanter för Sicherheitsdienst.
Böhmen-Mähren
Den 29 april 1942 befordrades Daluege till SS-Oberstgruppenführer. Knappt en månad därefter, den 27 maj 1942, utsattes den ställföreträdande riksprotektorn i Böhmen-Mähren, Reinhard Heydrich, för ett attentat i Prag och avled den 4 juni av sina skador. Dagen därpå, 5 juni, utsågs Daluege till Heydrichs efterträdare. En av hans första åtgärder var att som vedergällning för mordet på Heydrich beordra förintandet av de tjeckiska byarna Lidice och Ležáky.
1943 drabbades Daluege av två hjärtinfarkter, och tvingades den 24 augusti samma år att pensionera sig ur tjänst. Efter krigsslutet infångades den försvagade Daluege av allierade trupper i Lübeck och hölls internerad i Mondorf-les-Bains i Luxemburg tillsammans med bland andra Hermann Göring, Wilhelm Keitel, Joachim von Ribbentrop och Julius Streicher. Daluege överlämnades i maj 1946 till tjeckoslovakiska myndigheter.
Rättegång och död
En tjeckisk folkdomstol ställde i Prag Daluege inför rätta som krigsförbrytare. Rättegången mot Daluege, som avhölls från 9 till 23 oktober, handlade främst om hans ansvar för skövlandet av de tjeckiska byarna Lidice och Ležáky i juni 1942 efter mordet på Reinhard Heydrich samt deportationen av riksprotektoratets judiska befolkning.
Domstolen dömde Daluege till döden och avrättade honom genom hängning i Pankrác-fängelset i Prag. Strax för avrättningen försökte Daluege att begå självmord genom att skära upp sina handleder. Tjeckerna hade tidigare samma år avrättat den sudettyske nazisten Karl Hermann Frank, med vilken Daluege hade samarbetat i Böhmen-Mähren. Daluege begravdes i en anonym grav på Ďáblice-kyrkogården i Prag.
Dalueges sista ord, omedelbart före avrättningen: "Ich sterbe nicht als Christ, sondern als Staatsverbrecher. Mein Werk als Chef der Orpo ist nicht anerkannt worden".
Bibliografi
- Daluege, Kurt, Nationalsozialistischer Kampf gegen das Verbrechertum. München: Eher 1936.
- Daluege, Kurt, Tag der deutschen Polizei 1934. München: Eher 1935.
Källor
- Bedürftig, Friedemann, Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz 2007. ISBN 978-91-88858-32-0
- Kristiansson, Sten, Världskriget i bild, vol. VII. 1955.
- Miller, Michael, Leaders of the SS & German Police, vol. I. San Jose, California: R. James Bender Publishing 2006. ISBN 9329700373
Fotnoter
- ↑ Det råder osäkerhet kring Kurt Dalueges dödsdatum. Vissa källor anger den 23 oktober, andra den 24 oktober. Enligt Deutsches Historisches Museum och Olokaustos.org verkställdes dödsstraffet den 23 oktober.
- ↑ Rättegången mot Adolf Eichmann. 17 maj 1961. (Webbåtkomst 2009-04-19.)
Se även
- För jämförelse av befälsgraderna i SS med motsvarande befälsgrader i Wehrmacht (försvarsmakten), se artikeln om Waffen-SS.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kurt Daluege
- Wikiquote har citat av eller om Kurt Daluege
Företrädare: Reinhard Heydrich |
Riksprotektor för Böhmen-Mähren (ställföreträdande) 1942–1943 |
Efterträdare: Wilhelm Frick |