Kungliga biblioteket
Från Rilpedia
| Kungl. biblioteket | |
 Kungliga bibliotekets byggnad |
|
| Departement | Utbildningsdepartementet |
|---|---|
| Län | Stockholm |
| Kommun | Stockholm |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Organisationsnummer | 202100-1710 |
| Myndighetschef | Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie |
| Instruktion | SFS 2007:1066 |
| Webbplats | www.kb.se |
Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek.
Sedan 1661 har Sverige en lag om pliktleverans och sedan dess har KB samlat och bevarat allt som trycks i Sverige oavsett Kategori: böcker, tidningar, tidskrifter, handskrifter, affischer, kartor, vykort, noter, reklam, kataloger, verksamhetsberättelser med mera.
KB är också ett humanistiskt forskningsbibliotek med utländska samlingar bland annat inom arkeologi, historia, litteraturvetenskap och konstvetenskap. KB driver och utvecklar den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS. Den är fritt tillgänglig via Internet och innehåller drygt 5 miljoner titlar på 300 svenska bibliotek
KB ansvarar för informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Detta innebär bland annat att utverka centrala licensavtal åt forsknings- och högskolebibliotek för att öka tillgången till olika databaser.
KB köper in så kallad suecana, det vill säga litteratur om Sverige på främmande språk och verk av svenskar utgivna utomlands. Sedan mitten av 1990-talet samlar KB in disketter, cd-rom och andra elektroniska lagringsmedier samt e-böcker, e-tidskrifter, webbsidor och annat digitalt material. Vem som helst får använda KB:s tjänster. Man måste vara 18 år för att få beställa fram ur samlingarna. Den svenska samlingen får inte lånas hem utan måste läsas i någon av läsesalarna.
KB är beläget i Humlegården i centrala Stockholm. Den korrekta namnformen i skrift är ”Kungl. biblioteket”
Innehåll |
Historik
Grunden för det som idag kallas för Kungl. biblioteket har anor tillbaka till Gustav Vasas dagar. Kungen införskaffade böcker i bland annat historia, naturvetenskap, teologi och kartor. Samlingarna utökades av Erik XIV, Johan III och Karl IX och förvarades i Slottet Tre kronor. En del böcker köptes från utlandet och vissa beslagtogs från de svenska klostren i samband med reformationen. År 1620 skänkte Gustaf II Adolf bort delar av den kungliga boksamlingen och dessa kom att lägga grunden till Uppsala universitetsbibliotek.
Under det trettioåriga kriget utökades också samlingen med flera krigsbyten. Bland annat erövrades det biskopliga biblioteket i Würzburg år 1631, Olmutz-biblioteken 1642 och det kungliga biblioteket i Prag 1649. I samband med detta fördes den så kallade Djävulsbibeln, Codex Gigas från 1200-talet, till Stockholm. Stora delar av detta material tog drottning Kristina med sig till Rom när hon lämnade Sverige 1654. De kungliga samlingarna fortsatte dock att växa under Karl X Gustaf genom fler krigsbyten och inköp utomlands.
Genom 1661 års kansliordning blev det lag på att alla boktryckare i Sverige skulle skicka in två exemplar av varje skrift de tryckt, det ena exemplaret skulle tillfalla Riksarkivet och det andra KB. Bakom denna föreskrift låg snarare en stormaktens vilja till statlig kontroll och censur än omsorgen att förvärva den nyutkomna litteraturen för forskningsändamål.
Vid den stora slottsbranden 1697 gick stora delar av biblioteket förlorade i lågorna. 17 286 bokband och 1 103 handskrifter förlorades och bara 6 700 band och 283 handskrifter klarade sig. Därefter förvarades böckerna tidvis i olika adelspalats i Stockholm, först i greve Lillies hus vid dåvarande Norrmalmstorg 1697-1702, Bondeska palatset 1702-30 och i greve Per Brahes hus på Helgeandsholmen 1730-68. Inte förrän 1768 kunde samlingarna flytta in i nordöstra flygeln i det nybyggda slottet.
I sin nya boning växte samlingen ytterligare när Antiqvitetsarkivet upphörde 1780 och större delen av böckerna därifrån överfördes till Kungl. biblioteket. År 1792 skänkte Gustaf III sitt enskilda bibliotek om 14 500 verk och fyra år senare skänktes Gustaf IV Adolfs 7 500 verk vilket gjorde att KB hade omkring 40 000 verk år 1814.
Under 1800-talet tillkom ett flertal stora boksamlingar som antingen donerades eller inköptes. Det begränsade utrymmet på slottet gjorde att det krävdes ett nytt hem för det kungliga samlingarna och år 1877 kunde man flytta in i nybyggda, ändamålsenliga lokaler i Humlegården. 1887 började man införa elektrisk belysning, men en fullständigt elektrisk upplysning var inte genomförd förrän 1964.
Byggnaden
Från första början förvarades de kungliga boksamlingarna i slottet Tre Kronor som brann ner 1697. Vid årsskiftet 1877/78 flyttade KB in i sin nuvarande byggnad i Humlegården. Huset ritades av Gustaf Dahl och uppfördes i nydanande gjutjärnsteknik. De två flyglarna byggdes till 1926-27.
På försommaren 1997 återinvigdes KB efter en omfattande om- och tillbyggnad. Två stora underjordiska bergrumsmagasin rymmer nu större delen av bibliotekets samlingar, medan låntagare, övriga besökare och personal samsas om utrymmet i huvudbyggnaden.
I den nybyggda del som kallas Annexet finns hörsal, utställningssal och mikrofilmsläsesal. I mikrofilmsläsesalen finns alla svenska dagstidningar, liksom ett stort antal utländska tidningar, tillgängliga på mikrofilm.
Organisation
KB är en myndighet underställd Utbildningsdepartementet. Riksbibliotekarie sedan hösten 2003 är Gunnar Sahlin.
Digitalisering
KB arbetar aktivt med insamling och lagring av digitalt material. Sedan 1996 pågår projektet Kulturarw3 där alla svenska webbsidor på Internet samlas in och lagras. Materialet finns tillgängligt på särskilda visningsdatorer inom bibliotekets väggar. I dags arbetar man också med automatiserad insamling av elektroniska resurser, bland annat e-böcker och digitala tryckförlagor från tidnings- och tidskriftstryckerier. Det pågår också ett omfattande arbete med digitalisering av fysiskt material som riskerar att förstöras.
Externa länkar
Se även
- Svenska myndigheter
- Pliktexemplar
- Riksbibliotekarie
- Lista över svenska riksbibliotekarier
- Djävulsbibeln
Källor
- Nordisk Familjbok och ”Kungl. biblioteket, Sveriges nationalbibliotek”
