Diskett
Från Rilpedia
2. diskettens mittparti som diskettstationen griper tag i för att få disketten att rotera inne i skyddshöljet
3. skjutbar skyddande lucka framför öppningarna på vardera sidan där diskettstationens läs- och skrivarmar förs intill diskettens båda ytor
4. skyddshölje av styv plast
5. mjuk skyddsduk mellan skyddshöljet och disketten
6. disketten själv består av en böjlig, tunn plastskiva med en tunn film av magnetiserbart material på båda ytorna
7. data lagras på disketten i koncentriska spår i sektorer på vardera av diskettens två ytor. På 1 440 kibibyte disketter finns två ytor, 80 spår, nio sektorer och 1 024 byte per sektor, alltså 2 x 80 x 9 x 1 024 byte = 1 440 x 1 024 byte = 1 440 kibibyte = 1 474 560 byte.
Diskett (synonymer flexskiva, floppy, floppydisk) är en böjlig, magnetisk skiva i ett skyddande hölje, som används för att lagra filer för användning med hjälp av en dator. Den lanserades kommersiellt 1971 av IBM och förblev ett ledande lagringsmedium fram till omkring år 2000. Disketter förekommer fortfarande, men har i stor utsträckning ersatts av bland annat optiska lagringsmedel och USB-minnen. Att bifoga dokument till e-mail är också vanligt förekommande.
Innehåll |
Historik
Ursprungligen utvecklades disketten för att IBM behövde ett medium för att lagra mikroprogram i sina stordatorer. Utvecklingsarbetet påbörjades i slutet av 1960-talet och efter intern användning lanserades disketten kommersiellt 1971.
De första disketterna har en storlek av 8" (åtta tum, 200 mm). Dessa användes bland annat till äldre CP/M-system men blev senare ovanliga när det kom 5¼"-disketter (fem och en fjärdedels tum, 130 mm) som från början rymde 180 kilobyte. De senare HD-formaten rymde från 360 upp till 1,2 MB. Dessa disketter hade ett böjligt skyddshölje. År 1984 introducerades 3½"-disketter (tre och en halv tum, 90 mm) med hårt skyddshölje, som rymde 360, senare 720 kilobyte (så kallad DD-diskett) och år 1987 1 440 kilobyte (1,44 MB, så kallad HD-diskett). Det har även förekommit 3½"-disketter som rymt 2,8 megabyte eller 120 megabyte, som dock aldrig blivit särskilt vanliga.
De 3½"-disketter som formaterades för Macintosh eller Amiga rymde i början 400 KiB men senare 800 KiB (DD-disketter) respektive 880 KiB. För Macintosh fanns även HD-disketter rymmandes 1,44 Mb.
Idag är 3½"-disketter med utrymmet 1440 kilobyte vanligast. Deras utrymme anges ofta som "1,44 megabyte" med megabyte i ad hoc-betydelsen att 1 megabyte = 1000 kilobyte. På så vis ges en inexakt angivelse av utrymmet och konventionellt är 1 440 kilobyte ungefär 1,47 megabyte eller ungefär 1,41 mebibyte.
Flera försök till att marknadsföra en ersättare till den åldrade lagringsmetoden. Disketter används allt mindre eftersom det numera ofta är möjligt att skicka filer över Internet, lokala nätverk, fickminnen eller hårddiskar med USB eller Firewire istället och använder cd- och dvd-skivor för permanent lagring. Disketter är i jämförelse med cd- eller dvd-skivor långsamma och har mycket mindre lagringskapacitet och tar lättare skada vid ovarsam hantering.
Format
Vissa format blev mer spridda och på så sätt den dominerande standard som resten av marknaden ofta rättat sig efter.
8"
8"-disketten presenterades 1969 men blev inte tillgänglig offentligt förrän 1971, dessa ersatte de gamla hålkorten och kunde lagra mera data. De första disketterna kunde endast skrivas till en gång och kunde därefter endast läsas, dessa rymde 256 B.
Senare utökades utrymmet, och man kunde även radera diskettens innehåll och ersätta med ny data. De sista disketterna i detta format hade så mycket som 1,2MB lagringskapacitet.
5¼"
Dessa disketter togs fram 1978 som ersättare till den föråldrade 8"-standarden från 1969, förutom storleken både fysiskt och psykiskt, samt vissa utökningar såsom skrivskydd var dessa disketter i stor sett identiska till utseendet.
Dessa disketter användes i IBM PC och dess kloner, i Apple II, Apple Lisa och Ericsson Step One. Till en början rymdes 180 KB på en 5,25"-diskett, senare kom 360 KB och mot slutet fanns 1,2 MB.
När Apple lanserade sin Macintosh 128k valde man att slopa 5,25"-disketterna för den nyare, smidigare 3,5"-standaren, dock fanns 5,25"-standarden kvar i PC-datorer (fräst för bakåtkompabilitetens skull) som komplement till 3,5"-diskettenheterna fram till 1991.
Diskettenheterna för dessa disketter har oftast en speciell vridknapp som man vrider på när man satt in disketten i enheten. Denna fäller upp den roterande plattan mot diskettens centrum samt fäller ned läsarmarna för läsning av skivans innehåll. På de nyare 3,5"-disketterna sker detta automatiskt och dessa har istället en knapp endast för utmatning av disketten.
3½"
Dessa disketter togs fram 1983 och rymde till en början 360 KB, de användes i Macintosh 128k och dess efterträdare, i Commodore 64 samt i PC-datorer som tillval från år 1985, efter 1991 försvann de större 5,25"-disketterna helt och hållet och 3,5-tum blev standard i alla datorer. Under 1986 fanns 720 KB disketter att tillgå, och senare under 1987 fanns även 1,44 MB. Det fanns även 2,88 MB-disketter, men dessa slog aldrig riktigt igenom.
2"
Disketter i storleken 2" användes under en tid av Sony och Canon till en serie elektroniska (ej digitala) kameror under namnet Mavica respektive Ion och Xapshot.
Ersättare
LS-120
LS-120 eller SuperDisk är disketter som till formatet liknar vanliga 3½" disketter, men är avsedda att användas i en speciell station, med laser som hjälp att styra läs- och skrivhuvudet. Stationen kan också läsa och skriva normala disketter. LS120-disketternas kapacitet är 120 MB.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Zipdisketter
Zip-disketter är en typ av disketter med hårt hölje utvecklade av Iomega. Denna typ av disketter är tjockare än vanliga 3½", men annars i samma storlek. Första versionen rymde 100 Mb, senare kom varianter som rymde 250 Mb och 750 Mb. Samtliga varianter bygger på magnetisk lagring av data, med teknik liknande den i hårddiskar.
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
CD-skivor
I medlet av 1990-talet hade operativsystem och de flesta tillämpningsprogram blivit så stora att installation med hjälp av disketter var otympligt, samtidigt som de flesta datorer hade fått CD-läsare. Då CD-stationer som även kan skriva blev allmänna kring år 2000 ersatte CD-skivorna rätt snabbt disketterna också som arkiv- och transportmedium.
USB-minnen
Då USB-minnen blev vanliga hade disketten redan mer eller mindre spelat ut sin roll, men USB-minnen ersatte disketten också som medium för att ta med sig några mindre filer.
Diskettstationer
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Diskett
