Kroatiska

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Kroatiska (hrvatski) är ett sydslaviskt språk som är nära besläktat med bosniskan och serbiskan och ingår i den sydvästslaviska språkstammen. Det sorterades förr in under det kontroversiella samlingsnamnet "serbokroatiska" som avskaffades officiellt 1991 då både länderna och språken separerade. Kroatiska är idag officiellt språk i Kroatien, Bosnien-Hercegovina, den autonoma provinsen Vojvodina i Serbien, Burgenland i Österrike, Molise i Italien och senast även i Montenegro.

Språkfamilj

Kroatiskan ingår tillsammans med bosniskan och serbiskan, som språket är nära besläktade med, och slovenskan i den sydvästslaviska språkstammen. Den utgör tillsammans med den sydöstslaviska språkstammen, bestående av bulgariska och makedonska, de sydslaviska språken.

Alfabetet

Huvudartikel: Kroatiska alfabetet

Kroatiskan använde sig först av glagolitiska alfabetet och sedan det kyrilliska (det så kallade bosnisk kyrilliska alfabetet), för att sist över gå helt till latinsk skrift, dock utan några modifieringar som gällde generellt för hela språket. Lingvisten och språkreformatorn Ljudevit Gaj skapade 1830 det kroatiska alfabetet som består latinska bokstäver efter tjeckisk modell. Gaj uppfann och införde även bokstäverna Dž, Nj och Lj som är såkallade digrafer som ska betraktas som en bokstav och ska alltid skrivas tillsammans. Ganska snart infördes även bokstaven Đ (utt. dje) till alfabetet.

Kroatiskan tillämpar helt fonetisk skrift, följer fonologin och stavar alla ord precis som de uttalas. Detta var en standardisering som den serbiske språkreformatorn Vuk Karadžić under 1800-talet genomdrev i Serbien och som anammades även i Kroatien.

Text på serbiska skrivs med det kroatiska alfabetet, enligt ovannämnd modell, när man vill använda ett latinskt alfabet istället för det kyrilliska serbiska alfabetet.

Standardspråk och dialekter

Det kroatiska standardspråket fastställdes under 1800-talet. Man valde då att anta den štokaviska dialekten med underdialekten ijekaviska.

Det kroatiska skriftspråket går huvudsakligen tillbaka på den sydslaviska dialekten štokaviska, som talas av stora delar av Kroatiens befolkning och som även legat till grund för det bosniska och det serbiska skriftspråket. Inom det kroatiska språkområdet talas emellertid även kajkaviska och čakaviska, som är två dialekter som båda satt tydliga spår i dagens kroatiska standardspråk.

I Dalmatien, Istrien och längs den kroatiska kusten talas dialekter som bär likheter med italienskan i uttal och satsmelodi. Även en del lånord från italienskan förekommer. Detta är ett arv från det venetianska inflytandet vid Adriatiska havet. Andra delar av Kroatien och de kroatbebodda områdena i Bosnien-Hercegovina (det såkallade Herceg-Bosna) har i sin tur påverkats av andra språk. Norra Kroatien och Slavonien har påverkats av bland annat tyskan, ungerskan och serbiskan. Även några få turkiska lånord finns i kroatiskan men är mera förekommande i Bosnien-Hercegovina.

Burgenlandkroaterna, den kroatisktalande minoriteten i Burgenland, använder sedan 1800-talet ett delvis annorlunda kroatiskt skrift- och talspråk kallat burgenlandkroatiska. Burgenlandkroatiska är baserad på den čakaviska dialekten medan molisekroaterna i Molise i Italien använder det traditionella kroatiska alfabetet.

Under de 82 år (1918-1990) som Kroatien tillhörde Jugoslavien agerade man på politisk nivå för att minimera skillnaderna mellan kroatiskan, bosniskan och serbiskan. Ett konstruerat namn för dessa tre språk, serbokroatiska eller kroatoserbiska, användes flitigt. Versionen kroatoserbiska användes i delrepubliken Kroatien. Förutom alfabetet skiljer sig kroatiskan från och serbiskan i ordförråd, grammatik och prosodi (satsmelodi) och från bosniskan främst i ordförråd och prosodi.

Bašćanska ploča är en av de äldsta bevarade skrifterna på kroatiska med det glagolitiska alfabetet och daterar tillbaka till år 1000-talet.

Grammatik

Kroatiskans morfologi består bland annat av dess, liksom de flesta övriga slaviska språk, rika böjningssystem. Pronomen, substantiv, adjektiv och en del av den numerära deklinationen byter ändelse genom kasusböjning medan verben konjungerar efter person och tempus.

Substantiv har tre grammatiska genus (maskulinum, femininum och neutrum).

Verb delas in i två bredare grupper och har sju tempus. Kroatiskan använder infinitiv i mycket högre grad än serbiskan^{[källa behövs]}.

Kroatiskan saknar likt serbiskan både bestämd och obestämd artikel.

Kasus

Kroatiskan använder sig av följande sju kasus:

• Nominativ
• Genetiv
• Dativ
• Ackusativ
• Vokativ
• Lokativ
• Instrumentalis

Språkträd

• Indoeuropeiska språk
  • Slaviska språk
    • Sydslaviska språk
      • Sydvästslaviska språk
        • Serbokroatiska
          • Kroatiska

Externa länkar

• Svensk-kroatiskt lexikon på internet
• Språkkurser i kroatiska på nätet

Wikipedia har en upplaga på Kroatiska.

Kroatienportalen — samlingssidan för artiklar om Kroatien på svenskspråkiga Wikipedia.