Kommunism i Sverige

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

I Sverige har det länge funnits partier och andra organisationer som kallat sig kommunistiska. De mest betydande representanterna för svensk kommunism idag är Kommunistiska Partiet och SKP. Även vissa framträdande medlemmar av vänsterpartiet (tidigare vänsterpartiet kommunisterna) har under senare år sagt sig vara kommunister.

Innehåll

De första åren

Den första kommunistiska riksdagsgruppen i Andra kammaren 1922. Sittande till vänster: Karl Kilbom.

År 1917 splittrades det svenska Socialdemokratiska arbetarepartiet då vänsteroppositionen inom partiet uteslöts. Vänstern, som leddes av Zeth Höglund bildade ett nytt parti som till en början gick under vänstersocialistisk beteckning och 1921 bytte namn till Sverges Kommunistiska Parti, sektion av Kommunistiska Internationalen.

Höglund hade mycket goda kontakter med Lenin och bolsjevikerna i Ryssland. Några andra viktig tidiga partimedlemmar var Fredrik Ström, Karl Kilbom, Otto Grimlund, Ture Nerman, Kata Dalström och Carl Lindhagen

Lenin dog 1924 och senare samma år blev Zeth Höglund utslängd ur SKP på order av Komintern efter en dispyt med Zinovjev. Fram till 1926 drev Höglund ett eget kommunistparti tillsammans med Fredrik Ström, som sedan gick in i SAP.

Karl Kilbom ersatte Höglund som ny ledare för SKP.

1930-talet: Kilbomare och Sillénare

Under slutet av 1920-talet utvecklades en strid inom det svenska kommunistpartiet mellan de gamla ledarna runt Kilbom och den nya oppositionen runt Hugo Sillén. Detta var ett resultat av utvecklingen i Sovjetunionen och stalinismens framväxt. Kilbom började bli kritisk mot Stalin medan Hugo Sillén representerade de Moskvatrogna.

1929 splittrades partiet och Sverige hade nu två SKP, som för enkelhetens skull kallades efter respektive ledare; Sillénarna som var det officiella kommunistpartiet, och Kilbomarna som det självständiga kommunistpartiet.

Kilbomarna

Kilboms SKP var under många år det största av de två partierna. 1934 bytte partiet namn till Socialistiska partiet efter att ha gått samman med Albin Ströms vänstersocialister i Göteborg. Partiet växte och fick bra valresultat, men under 30-talets andra hälft utbröt en intern strid om ledarskapet mellan Kilbom och Nils Flyg. Flyg tog över partiet och kastade ut Kilbom. När andra världskriget bröt ut 1939 tog SP under Flygs ledning ställning för HitlersTyskland i kriget mot Stalins Sovjet. Men det var först efter Flygs död 1943 som partiet utvecklades till ett klart nationalsocialistiskt (nazistiskt) parti. Då bytte partiet namn till Svenska socialistiska partiet med Agaton Blom som ny partiledare.

Det deltog i valet 1940 och valet 1944 med endast blygsamma framgångar. Antalet medlemmar under krigsåren var förmodligen mindre än tusen stycken. 1948 upplöstes partiet.

Sillénarna

Vid partisprängningen 1929 såg läget dåligt ut för Silléns SKP. De flesta av partiets medlemmar hade gått med Kilbom. Men Sillénarna hade Moskvas stöd och kunde således hävda sig som det officiella SKP. Sillén ersattes snart som partiledare av Sven Linderot.

Under Spanska inbördeskriget reste många partimedlemmar ner för att slåss mot fascismen och man lyckades också värva många nya medlemmar under den perioden. Efter Kilbompartiets upplösning i slutet av 1930-talet var SKP ensamt som svenskt kommunistparti.

1940-talet: Förföljelser av kommunister i Sverige under andra världskriget

Huvudartikel: Förföljelser av kommunister i Sverige under andra världskriget

Under andra världskriget övervakades och internerades många med påstådda kommunistiska sympatier av den svenska staten. Förföljelserna utfördes av försvarsmakten, säkerhetstjänsten och Svenska polisen och bestod i olagliga razzior, interneringar och 5 dödsfall vid Mordbrandsattentatet mot Norrskensflamman.

1950-talet: McCarthyism och rysskräck

1953 bryter sej en grupp kring Set Persson ut ur SKP och bildar så småningom Sveriges Kommunistiska Arbetarförbund. Det kom sej av att SKP programmatiskt slopat den revolutionära teorin till förmån för en reformistisk väg till socialismen.

1950-talet präglas av McCarthyism och rysskräck och kommunisterna backar. Se vidare; Enbomaffären.

1960-talet: SKP blir VPK

1964 tog C.-H. Hermansson över som partiledare för SKP efter Hilding Hagberg. Hermansson inspirerades av den reformistiska eurokommunismen och under hans ledarskap utvecklade partiet en mjukare framtoning i förhållande till Sovjetunionen. 1967 bytte partiet namn från SKP till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK).

Vänsteroppositionen inom SKP bröt sej ur och bildade eget 1967. Man kallade sej då för Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (KFML).

På 1960-talet uppstod också en trotskistisk rörelse i Sverige, främst representerad av Socialistiska partiet, eller Kommunistiska Arbetarförbundet, som dom kallade sej då.

1970-talet: r-arna bildas

KFML bestod till största delen av akademiker och redan 1970 bröt sej en minoritet av medlemmarna ut, då dom tyckte att akademikerna förde en småborgerlig och reformistisk politik. Denna gruppering kallade sej för Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna) - KFML(r) och hade en mer proletär bas. Ledare för r-arna var muraren Frank Baude. 1977 bildade KFML(r) parti och bytte således namn till Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna) - KPML(r).

1980-talet: högervindar

Dom revolutionära vindarna från 60- och 70-talen avtar under 1980-talet och alla vänsterrörelser backar kraftigt.

1990-talet: VPK slopar kommunismen

År 1990 byter VPK namn till det nuvarande Vänsterpartiet och tar bort begreppet kommunism från sitt partiprogram.

1998 avgår KPML(r):s Frank Baude från ordförandeposten. Ny partiledare blir Anders Carlsson.

2000-talet

2005 byter KPML(r) namn till Kommunistiska Partiet på sin fjortonde kongress, då man anser att det gamla namnet är obsolet eftersom övrig bokstavsvänster försvunnit. Kommunistiska Partiet ställer sej fortsatt utanför riksdagsvalet och erhåller i kommunalvalet 2006 9432 röster samt mandat på tre orter.


Personliga verktyg