Åbo
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Åbo (olika betydelser).
- Turku leder hit. För båten med detta namn, se Turku (robotbåt, 1985)
|
|||||||
| Åbo Turku |
|||||||
| Kommunkod | 853 | ||||||
| Län | Västra Finlands län | ||||||
| Landskap | Egentliga Finland | ||||||
| Läge - Latitud - Longitud |
60° 27′ 10″ N 22° 16′ 20″ E |
||||||
| Yta - totalt - land |
306,4 km2 243,4 km2 |
||||||
| Folkmängd - Totalt Befolkningstäthet - inv/km² |
175 286 718 inv/km2 |
||||||
| Språkfördelning - finska - svenska - övriga |
89,4 % 5,2 % 5,4 % |
||||||
| Webbplats | www.turku.fi | ||||||
| Politik | |||||||
| Stadsdirektör/Borgmästare | Mikko Pukkinen | ||||||
| Stadsfullmäktiges ordförande | Pekka Ruola (Saml) | ||||||
| Stadsstyrelsens ordförande | Jukka Mikkola (SDP) | ||||||
| Politisk fördelning |
(Platser: 67) - Saml: 19 - SDP: 15 - Gröna: 11 - Vf: 10 - SFP: 4 - C: 3 - Sannf: 1 - Blåvita: 1 |
||||||
| Administrativa data | |||||||
| Landskapsförbund | Egentliga Finland | ||||||
| Regioncentrum | Åbo | ||||||
| Härad | Åbo | ||||||
| Magistrat | Åbo | ||||||
| Skattebyrå | Åbo | ||||||
| Sjukvårdsdistrikt | Egentliga Finland | ||||||
| Försäkringskrets | Sydvästra Finland | ||||||
| Nödcentral | Åbo | ||||||
| Räddningsverk | Egentliga Finland | ||||||
| Miljöcentral | Sydvästra Finland | ||||||
| Arbetskrafts- och näringslivscentral | Egentliga Finland | ||||||
| EU-målområde | 2 | ||||||
Åbo (finska Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland. Åbo med sina ca 175 000 invånare är Finlands femte största stad och residensstad i Västra Finlands län. I hela stadsområdet bor över 300 000 personer, vilket gör det till Finlands tredje största stadsområde efter Helsingfors och Tammerfors. 5,2% av stadens invånare är svenskspråkiga. Stadens språkliga status är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk.
Åbo är Finlands äldsta stad. Man antar att staden grundades på 1200-talet. Åbo har en lång historia och var länge maktens centrum i Finland. Precis som många andra finska kuststäder har staden länge haft en stor andel finlandssvenska invånare. Åbo är också en stor hamnstad med bland annat färjeförbindelser till Mariehamn och Stockholm.
Innehåll |
Geografi
Åbo ligger vid kusten i sydvästra Finland vid Aura ås mynning. I väst och syd är Åbo omgivet av Åbolands skärgård som omfattar över 20 000 öar. Vintrar i Åbo är gentemot resten av Finland "milda" och somrarna varmare, vilket gör att sådana lövträdarter som annars är ovanliga i Finland växer här. Särskilt ön Runsala har stora ekskogar. Årsmedeltemperaturen är ca 6 °C och årsnederbörden är 700 mm. Ett bestående snötäcke brukar vanligtvis komma först vid nyår, och endast varannan jul är vit. Aura å brukar frysa så att man kan gå eller åka skidor på den, något som brukar vara uppskattat. Isen på ån släpper vanligtvis i månadsskiftet mars-april.
Åbos stadsdelar
Centrala Åbos rutnätsstruktur ritades av Carl Ludvig Engel, efter branden 1827. Rutnätsmönstret sammanfaller till stora delar med Åbos gamla stadsgräns. Det finns vissa parkområden på kullarna och vid floden.
Runt den centrala staden finns småhusområden, dessa härrör till stor del från 1900-talets början då de byggdes som arbetarkvarter (Portsa, Nummis, Raunistula). Nuförtiden är dessa områden dock populära och dyra bostadsområden. Småhusområdet mellan centrum och stadssjukhuset byggdes efter kriget med hjälp av i vänstaden Göteborg insamlade medel ("Göteborgshusen").
På 1970-talet byggdes stora förorter utanför småhusområdena. De största förorterna är Jäkärlä, Kråkkärret, Pansio och Runosbacken. På 1990-talet byggdes det i stället mer på Åbos öar (Hirvensalo), samt förtätning av staden.
Kakskerta var tidigare en egen kommun, men slogs 1968 samman med Åbo. Öarna Kakskerta och Satava är stadsdelar i Åbo. På Kakskerta ligger egendomen Brinkhall och bergen Kulho klint (fi. Linnavuori) och Nunneberget (fi. Nunnavuori). På Satava finns udden Erikvalla.
Bland övriga stadsdelar, bosättningsområden, byar och egendomar kan nämnas Bagarla (tidigare bosättning, numera industri, fi. Paakarla), Batterihagen (nära hamnen, fi. Patterinhaka), Beckholmen (på en halvö, fi. Pikisaari), Friskala, Hallis (fi. Halinen), Hammarbacka (fi. Vasaramäki), Ilpois (fi. Ilpoinen), Ispois (fi. Ispoinen), Kanalbanken (hamnområde, fi. Kanavaniemi), Katrinedal (naturpark, fi. Katariinanlaakso), Korpolaisbacken (fi. Korppolaismäki), Kråkkärret (fi. Varissuo), Kuppis (med järnvägsstation, fi. Kupittaa), Lillheikkilä (fi. Vähä-Heikkilä), Nummis (fi. Nummi), Nummisbacken (fi. Nummenmäki), Parkbacken (fi. Puistomäki), Patis (fi. Paattinen), Skansbacken (fi. Skanssinmäki), Storheikkilä (fi. Iso-Heikkilä), Vårdberget (berg och park, fi. Vartiovuori) och Österås (fi. Itäharju).
Här finns också fjärden Erstan (fi. Airisto), öarna Lilla Bocken (fi. Pikku-Pukki), Runsala (med naturpark, fi. Ruissalo), Stora Bocken (fi. Iso-Pukki), Vepsarn (fi. Vepsä), udden Kuva udde (fi. Kuuvannokka), fjärden Slottsfjärden (fi. Linnanaukko), fyrgrundet Notgrund (fi. Rajakari) samt grundet Järngrund (fi. Rautakari). Lemofjärden (fi. Lemunaukko) skiljer Åbo från S:t Karins.
Aura å
Ån flyter i öst-västlig riktning under ca en kilometer av sitt lopp genom staden. Den är i medeltal cirka 50 meter bred, i stadens centrum är den mellan 2,5 och 5 meter djup, men ovanför Åbo domkyrka blir ån märkbart grundare, med vid lågt vatten synliga grund. Vid Hallis fors fanns tidigare industri, numera tas vatten för stadens behov här.
Aura å delar Åbo i två delar. Staden grundades på östsidan (det vill säga sydsidan). Där finns domkyrkan, Åbo akademi, Gamla stortorget mm. Stadens historia har gett upphov till att östsidan kallas denna sida ån ("täl pual jokke"), medan sidan med dagens Salutorget är andra sidan ån ("tois pual jokke"), dessa namn är absoluta och beror inte på vilken sida man är på.
Man kan promenera längs kajen från Forum Marinum intill Åbo slott vid hamnen, förbi gästhamnen, längs kajen för förbindelse- och kryssningsbåtar, längs gågatan Västra strandgatan, som fungerar som vardagsrum för åboborna, och vidare längs en strandstig ända till Korois udde uppströms från centrum. Från Hallisforsen fortsätter gångstigen genom kulturlandskap delvis ett stycke från ån. Här finns "Kampiföri", en med handkraft driven färja, och på östra sidan ligger Kurala bybacke på bekvämt gångavstånd.
Det finns nio broar samt två färjor för lätt trafik över Aura å i Åbo. Sommartid trafikerar dessutom båten Pikkuföri ("lilla färjan") längs ån, beroende på vattenstånd upp till Aura- eller Dombron.
Vintertid är själva ån ett populärt promenadstråk, förutsatt att isarna är tillräckligt starka. Ordentliga isvintrar plogas också en skridskobana upp längs ån.
Runsala
Runsala, fi. Ruissalo, är en ö med naturpark i Åbo stad känd för sin natur, för villor från ryska tiden och för musikfestivalen Ruisrock. Ön nås lätt med buss, bil och cykel och lämpar sig väl för cykelutfärder och promenader. Också en liten båt trafikerar från Aura å till Runsala.
Naturen på Runsala är mycket speciell för finska förhållanden, med bland annat stora inslag av ek. Naturen presenteras i naturumet Tammenterho nära bron ut till ön. Här kan man också hyra cykel. I närheten ligger en naturpark med naturstigar. Längre ut på ön finns Åbo universitets biologiska trädgård.
Ön är ett populärt utflyktsmål. Allmänna badstränder finns i Folkparken nära fastlandet och längst ute på Saaronniemi udde, där det också finns en campingplats.
Historia
Huvudartikel Åbos historia
Åbo är en av Finlands sex medeltida städer. Staden grundades på 1200-talet, och byggandet av Åbo domkyrka och Åbo slott inleddes på 1280-talet. Åbo utgjorde administrativt och ekonomiskt centrum för Finland, med bland annat livlig handel med hansestäderna Reval, Danzig och Lübeck. Åbos finska namn Turku kommer från det fornryska ordet 'tǔrgǔ' som betyder torg.[1]
Hertig Johan och Katarina Jagellonica höll hov på Åbo slott 1562-1563. Mot slutet av 1500-talet var Åbo en av huvudskådeplatserna för striden mellan kung Sigismund och hertig Karl. Under 1600-talet grundades Åbo hovrätt och Kungliga Akademien i Åbo och stadens befolkning ökade betydligt, till omkring 6 000 personer.
Fram till år 1812 var Åbo huvudstad i Finland, som fram till år 1809 var en del av Sverige. Åren 1812-1819 flyttades huvudstaden närmare Ryssland, till Helsingfors. Tre fjärdedelar av Åbo förstördes vid Åbo brand år 1827.
Vapen
Åbo stads vapen återgår på ett medeltidssigill från 1309. Bokstaven A i gotisk form syftar på begynnelsebokstaven i stadens latinska namn Aboa. Liljan är sinnebild för jungfru Maria, åt vilken Åbo domkyrka är helgad. Hertigkronan kröner skölden eftersom Egentliga Finlands landskapsvapen fört hertigkrona sedan år 1557, efter att det dåtida Finland förlänats åt hertig Johan 1556.
Lokala dagstidningar
- Åbo Underrättelser (ÅU) (svenskspråkig), lokaltidning också för Åboland med en upplaga på cirka 7400 exemplar. Finlands äldsta dagstidning, grundad 1824.
- Turun Sanomat (TS) (finskspråkig), upplaga ca 110 000, främst i Egentliga Finland. Grundad 1904.
Demografi
| +Åbos befolkning | |
| År | Invånarantal |
|---|---|
| 1860 | 16 870 |
| 1870 | 19 617 |
| 1880 | 23 947 |
| 1890 | 30 096 |
| 1900 | 31 658 |
| 1910 | 41 993 |
| 1920 | 45 408 |
| 1930 | 53 681 |
| 1940 | 65 475 |
| 1950 | 100 514 |
| 1960 | 123 285 |
| 1970 | 155 069 |
| 1980 | 163 933 |
| 1990 | 159 539 |
| 2000 | 172 107 |
| 2005 | 174 824 |
| Källa: Finska Wikipedia, dvs: Angående åren 1860–1890 ”Turun kaupungin historia 1856–1917”. Från år 1900 och framåt: Åbo stads webbplats. | |
I början av 2005 bodde 174 824 personer i Åbo. Åbos befolkning växte fram till 1970-talet då den sakta började minska för att sedan 1990-talet börjat växa igen. Eftersom Åbo är en av Finlands största universitetsstäder flyttar många 18-30-åringar till staden. Under andra världskriget bodde det 12 000 fler kvinnor än män i staden.
Under 1870-talet var andelen finlandssvenskar nästan hälften av befolkningen. I början av 1900-talet hade andelen sjunkit till en fjärdedel och 1950 hade den sjunkit till ca 10 %. Sedan 1980-talet har andelen varit strax över fem procent. Det finns cirka 9 500 invånare av utländsk härkomst. Åbos största invandrargrupper kommer från: Ryssland, Estland, Irak, Iran, Sverige samt f.d. Jugoslavien.
Utbildning
Det första universitetet i Finland grundades av Per Brahe d.y. år 1640 under namnet Kungliga Akademien i Åbo (lat: Regia academia aboensis). Efter att huvudstaden hade flyttats till Helsingfors 1812 och Åbo brand 1827 flyttades även universitetet till Helsingfors, för att där uppstå som Kejserliga Alexandersuniversitetet, numera Helsingfors universitet. I Åbo finns idag tre universitet, det svenskspråkiga Åbo Akademi (grundat 1918) och de finskspråkiga Åbo universitet (grundat 1920) och Åbo handelshögskola (grundad 1950).
Kultur och sevärdheter
Museer
- Åbo domkyrka, Finlands nationalhelgedom, med litet museum
- Åbo slott, med delar från medeltiden och från hertig Johans tid; historiska museet
- Hantverksmuseet Klosterbacken, stadsdel från 1700-talet, där hantverkare erbjuds möjlighet att arbeta och förevisa gamla arbetsmetoder
- Forum Marinum med segelfartygen Suomen Joutsen och Sigyn, minfartyg, kanonbåt, gammal hamnbogserare samt Göran Schildts ketch Daphne och andra mindre båtar
- Biologiska museet, med dioramautställningar över finsk natur
- Kurala bybacke: husdjur, hem i 1950-talsstil, verkstad för experimentell arkeologi, temadagar kring gammalt lantbruk, hemhantverk och annat i anslutning till verksamheten
- Qwenselska gården, borgarhem från 1800-talet och apteksmuseum
- Ett hem, borgarhem från sekelskiftet 1900
- Aboa Vetus et Ars Nova i Rettigska palatset, två museum under samma tak: utgrävningar av medeltida Åbo och relaterade utställningar samt museum för nutidskonst
- Åbo konstmuseum, betydande samlingar av finsk nationalromantisk konst
- Väinö Aaltonens museum, växlande utställningar och olika evenemang
- Sibeliusmuseet, bland annat Jean Sibelius' instrumentsamling
Teatrar
- Turun Kaupunginteatteri (Åbo Stadsteater) (finskspråkig)
- Åbo Svenska Teater (ÅST) (svenskspråkig)
- Många mindre teatrar
- Sommarteatrarna på Samppalinna och Vårdberget
Festivaler och evenemang
- Medeltidsdagarna
- Down by the Laituri (DBTL, "Längs kajen"), musikfestival i kärncentrum
- Ruisrock, årlig rockfestival i Runsala folkpark sedan 1970
- Åbo musikfestspel
- Åbodagen med Heikinmarkkinat på Salutorget och marknad för traditionella produkter på Gamla Stortorget
- Strömmingsmarknad, skärgårdsbor och andra säljer fisk- och hantverksprodukter vid åstranden, numera också annan försäljning
- Julstaden Åbo, julfrid har utlyst i Åbo sedan lång tid och Åbo har nu utropat sig till julstad, med rätt digert program under advent och jul
Viktiga byggnader
- Brinkala, Juseliuska och Hjeltska huset vid Gamla Stortorget
- Kakolafängelset på berget Kakolabacken
- Åbo domkyrka, Mikaelskyrkan, Åbo ortodoxa kyrka, Åbo synagoga
- Åbo slott
- Åbo saluhall
- Åbo stadshus
- Åbohallen
- se även artiklar om byggnader i Åbo
Sport
- Fotboll: TPS och FC Inter Åbo, som spelar i Tipsligan.
- Ishockey: TPS som spelar i FM-ligan i ishockey.
- Handboll: HF ÅIFK och HC Fenix, som 2006/2007 spelade i FM-serien (högsta divisionen).
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Åbo
Externa länkar
- Åbo stad – officiell webbplats (Uppdaterad länk, 17 april 2007)
- Ångbåt fartyg Åbo-Nådendal s/s Ukkopekka
Referenser
- ↑ Gardberg, C. J.: Turun kaupungin historia 1100-luvun puolivälistä vuoteen 1366. Turun kaupungin historia 1. Turku 1971: 115 - 324
|
||||||||
|
|||||||||||||||||||
