Insekter

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Insecta)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Insekter
Plumpollen0060.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Arthropoda
Understam: Sexfotingar
Hexapoda
Klass: Insekter
Insecta
Vetenskapligt namn
§Insecta
Auktor: Linné, 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Insekter (Insecta) är en klass inom leddjuren och de är de artrikaste bland landdjuren.

Av jordens 1,5 miljoner kända djurarter är 1 miljon insekter. De flesta är bevingade, men det förekommer också primitiva vinglösa insekter (Apterygota). Insekterna är de artrikaste varelserna av alla här på jorden och har existerat i miljontals år. Det vetenskapliga namnet, Insecta, kommer från latin och betyder "insnörd". Vetenskapen som ägnar sig åt insekter kallas entomologi.

Innehåll

Överlevnad

Till skillnad från andra djur på jorden så har de haft lätt att anpassa; detta tack vare deras storlek, snabba fortplantningsförmåga och uppbyggnad.

Anatomi

Insekternas hud är täckt med ett mer eller mindre förhårdnat hudskelett som består av kitin. Kroppen är sammansatt av tre tydligt skilda avdelningar: huvud, mellankropp (thorax) och bakkropp (abdomen). Extremiteterna, som i antal aldrig överstiger tre par hos fullbildade insekter, men kan vara färre, genom att ett benpar förkrympt, sitter bara på mellankroppen. Sällan finns förkrympta extremiteter på bakkroppen.

Insektsplansch ur A history of the earth and animated nature (1848).

Huvudet, som består av flera sammanvuxna leder, bär antenner, munverktyg och ögon. Munverktygen utgörs av den opariga överläppen, ett par överkäkar, ett par underkäkar samt den av ett tredje par, i midlinjen sammanvuxna käkar bildade underläppen. Överläppen är ett litet kitinstycke, som upptill begränsar munöppningen och underläppens midstycke bär den så kallade tungan. Underkäkar och underläpp bär dessutom var sitt par trådlika och ledade bihang, som tjänstgör som känselorgan. Hos bitande insekter är det ofta lätt att urskilja alla mundelar medan mundelarna hos sugande insekter är mest sammanvuxna. Ögonen är antingen fasettögon eller punktögon. Ett flertal insekter har också en förlängd underkäke som kallas snabel men som inte har något med andning att göra utan används bara för att inta föda.

De flesta fullvuxna insekter är utrustade med ett eller två par vingar. De främre sitter alltid på andra leden av mellankroppen och de bakre på tredje leden. Ibland är ett eller bägge vingpar förkrympt och ibland finns inga vingar alls, till exempel hos arbetsmyror. Varje vinge består av två med varandra sammanvuxna kitinhinnor, som hålls utspända av förgrenade kitinlister.

Bakkroppen utgörs av mot varandra fritt rörliga leder som består av en ryggplåt och en bukplåt. Den tunna hud, som förenar dessa plåtar, bildar ett instjälpt veck. Denna anordning möjliggör pumpande andningsrörelser genom bakkroppens rytmiska förlängning och förkortning samt tillåter en stundom enorm utvidgning av bakkroppen vid upptagandet av en större mängd föda samt vid äggstockarnas ansvällning under mognaden av äggen. Bakkroppens sista leder bär ofta olika bihang, som ledade analspröt, griporgan, kopulationsorgan och äggläggningsrör. I baktarmens yttersta del finns ofta stinkkörtlar, ur vilka insekten till sitt försvar avsöndrar illaluktande och sveda orsakande vätskor.

Andningsorgan

Insekter nyttjar generellt inte aktiv anding[1]utan låter luften gå in och ut passivt genom öppningar på kroppen. Det finns olika andningssytem bland insekter. Ett kallas för trakéer och består av rörfomriga gångar som fylls med luft. Ett annat systemet kallas för boklungor och består av ihåliga blodfyllda lameller som ligger parallellt, som sidorna i en bok. Mellan dessa lameller finns luft så att gasutbytet kan ske mellan luften och blodet. Merparten av insekterna har muskler som kan stänga andningshålen för att minska luftinflödet. Som beskrivet ovan kan vissa insekter utvidga bakkroppen för att öka lufttillflödet i kroppen. Hos vissa i vattenlevande insektlarver saknas andhål, och i detta fall finns ofta blad- eller trådlika så kallade trakégälar på bakkroppens sidor, genom vilka det i vattnet lösta syret kan upptas genom diffusion.

Eftersom insekter inte har ett aktivt andningsorgan har de inte heller någon näsa.

Till följd av andningsorganens vidsträckta utbredning i alla delar av kroppen är utvecklade anordningar för blodcirkulationen onödiga. Blodkärlssystemet utgörs bara av ett enda, längs kroppens ryggsida genom muskelknippen fäst i flera kamrar avdelad, pulserande ryggkärl, som driver den färglösa blodvätskan framåt, till närheten av huvudet. Där hör blodbanorna upp och blodet sprider sig fritt i mellanrummen mellan kroppens organ.

I nära samband med andningsorganen står ett för insekterna särskild organ, den så kallade fettkroppen. Den består av massvis samlade fettceller, mellan vilka ytterst talrika och fina trakégrenar intränga. Fettkroppen tjänstgör huvudsaklig som näringsmagasin.

Nervsystemet

Insekternas nervsystem (A - termit, B - dykare, C - fluga), 1 - övre svalgganglion, 2 - undre svalgganglion, 3 - nervknut

Nervsystemet utgörs, som hos andra leddjur, av en bukgangliekedja samt en i huvudet belägen nervsvalgring, bestående av ett övre och ett undre svalgganglion, båda förenade med en kort nervsträng (kommissur) på vardera sidan om svalget. Bukgangliekedjan består av ett antal (högst 11) med dubbla nervsträngar förenade nervknutar. Av dessa är dock hos fullbildade insekter flera sammansmälta med varandra, och hos en del arter är de till och med förenade till en enda i mellankroppen belägen gangliemassa, till exempel hos flugorna. Utom nämnda nervsystem finns hos insekterna ett annat, det så kallade sympatiska nervsystemet, som utgörs av smärre, pariga eller opariga ganglier, förenade med längsgående nervsträngar och stående i samband med dels övre svalggangliet, dels med bukgangliekedjan.

Sinnesorgan

Av insekternas sinnesorgan ha de två slagen ögon ovan omnämnts. Hörsel låter sig påvisas hos många insekter. Det finns till exempel om trumhinnor erinrande inrättningar hos vissa insekter, bland annat på vardera sidan om första bakkroppsleden hos gräshoppor, i övre delen av de främsta skenbenen hos vårtbitare och syrsor, men likheten med de högre djurens hörselorgan är bara ytlig. Detsamma kan sägas om antennerna, som också blivit ansedda för att delvis vara hörselorgan. Det ser snarare ut, som om hela kroppsytan skulle hos insekterna vara ljuduppfångande och genom sina vibrationer påverka de i huden i borst, stift eller i andra bildningar ändande nerverna. Som speciella känselorgan är palper och antenner att anse, och de senare är med ganska stor visshet även säte för luktsinnet.

Fortplantningsorgan

De flesta insekter har inre befruktning, men det finns även de insekter som har yttre befruktning.

Anatomisk bild

A- Huvud, B- Mellankropp, C- Bakkropp

1. antenner
2. undre punktöga (ocelli)
3. övre punktöga (ocelli)
4. fasettöga
5. hjärna (Cerebral ganglia)
6. prothorax
7. dorsalkärl
8. trakéer
9. mesothorax
10. metathorax
11. främre vinge
12. bakre vinge
13. mellanbuk
14. dorsalkärl (aorta)
15. äggstockar
16. bakre buk (epigaster)

17. anus
18. äggledare
19. nervsträng
20. malpighiska kärl
21. tarsaldynor
22. klor
23. tars
24. tibia
25. lår (femur)
26. lår-ring
27. förmage
28. thoraxganglioner
29. insektsben (coxa)
30. salivkörtlar
31. subesofagusganglioner
32. käkdelar

Levnadsområde

Med undantag av oceaner finns insekter i nästan alla regioner på jorden. De flesta finns i regioner med tropiskt klimat. Högt specialiserade arter lever även i Antarktis och på höga bergskedjor. Några insekter har med människans hjälp spridits till världens alla hörn.

Förhållande till människor

Många insekter betraktas som skadedjur av människor, därbland vanligen parasiter (myggor, löss, vägglöss), sjukdomsbärare (flugor, myggor), strukturförstörare (parasiter) och insekter som förstör jordbruksproduktion (gräshoppor).

Evolution

En utförlig beskrivning finns i engelska artikeln Insect evolution.

Det råder delade meningar om exakt hur insekterna är släkt med kräftdjur och landlevande leddjur som mångfotingar, skorpioner och spindlar. De äldsta kända insektsfossilen är omkring 400 miljoner år gamla, från tidsperioden devon, men möjligen utvecklades de första insikterna redan under silur. Flygförmågan utvecklades tidigt och gjorde insekterna framgångsrika. Under slutet av karbon och början av perm fanns storvuxna trollslände-liknande former med vingspann på upp till 70 centimeter. Att de blev så stora kan ha berott på högre syrekoncentration i jordens atmosfär och på frånvaron av flygande ryggradsdjur. Tidsperioden perm (från 270 till 252 miljoner år sedan) var en storhetstid för insekter, men många grupper dog ut under övergången till trias. Steklarna uppstod under trias och bland dem utvecklades de första samhällsbyggande insekterna under krita. De har fortsatt att utvecklas tillsammans (samevolution) med blomväxterna. Många nutida insekter har utvecklats under tertiär och kvartär. Man hittar dem ofta välbevarade i bärnsten. Studiet av insektsfossil kallas paleoentomologi.

Systematik

Underklass: Apterygota (omstridd, se även fjällborstsvansar)

Ordningar

Underklass: Pterygota (Bevingade insekter)

Ordningar
Ordningar
Polyneoptera
Orthopteroidea
Dictyoptera
Paraneoptera
Ordningar
Neuropteroidea
Mecopteroidea
Amphiesmenoptera
Osäker systematik

Anm: En grupp kallas parafyletisk om den inte innehåller alla ättlingar till sin närmaste gemensamma stamfader.

För den nyupptäckta ordningen Mantophasmatodea har föreslagits det svenska namnet gladiatorer. Ingen praxis har dock ännu uppnåtts. Det finns ett par olika svenska namn som används för Mantophasmatodea. Det ena är rovsyrsor[2] och det andra är gladiatorer som är en förkortad form av gladiatorrätvingar[3][4].

Se även

Referenser

Noter

  1. ↑ Tom Turpin, Agricultural Communication Coulms 23 januari 2003
  2. ↑ Nationalencyklopedin uppslagsord Mantophasmatodea, läst 21 augusti 2008
  3. ↑ Forskning och framsteg 8/03 sid 20-23, läst 21 augusti 2008
  4. ↑ Nationalencyklopedin, sökning på gladiatorrätvingar 21 augusti 2008

Källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Insekter, 1904–1926 (Not).

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Insekter


  • Wiktionary small.svg Se även ordet "insekt" på svenskspråkiga Wiktionary.

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Insekter"
Personliga verktyg