Från Rilpedia

Spindel hänvisar hit. Andra betydelser av det ordet hittas på spindel (olika betydelser)

Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.

?Spindlar
Rosentarantella (Grammastola rosea) från Chile.
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Leddjur Arthropoda
Understam:	Palpkäkar Chelicerata
Klass:	Spindeldjur Arachnida
Ordning:	Spindlar Araneae
Vetenskapligt namn
§Araneae Auktor: Clerck, 1757
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Spindlar är ryggradslösa rovdjur med två kroppssegment, åtta ben, inga tuggande mundelar och inga vingar. De ses ofta, av misstag, som insekter av allmänheten, men är det inte. Spindlar hör till ordningen Araneae, en av flera inom den större klassen arachnider, en grupp som också innehåller skorpioner, gisselskorpioner, kvalster, fästingar och lockespindlar. Studiet av spindlar kallas araknologi.

Alla spindlar producerar silke, en tunn och stark proteinsträng från spinnvårtorna som oftast kan hittas i änden av bakkroppen. Flera arter använder silket för att fånga insekter i spindelnät, men det finns också många spindlar som jagar fritt utan hjälp av nät. Silket kan bland annat även användas som hjälp för att klättra, som material för bon, äggsäckar och för att vira in byten.

Samtliga ungefär 30 000 kända spindelarter, utom de i familjerna Uloboridae och Holarchaeidae samt underordningen Mesothelae (tillsammans ungefär 350 arter), kan injicera gift för att skydda sig själva eller för att döda och bryta ner byten. Men endast ungefär 200 arter har gift starkt nog för att skapa hälsoproblem för människor.^[1] Flera större arter har bett som kan vara tämligen smärtsamma men som inte orsakar långvariga problem för hälsan.

Spindlar kan hittas över nästan hela världen, från tropiska till arktiska områden och från vattenmiljöer till bergstoppar.

Innehåll 1 Anatomi 2 Spindeltråd 3 Fortplantning 4 Föda 5 Övrigt 6 Klassificering 7 Se även 8 Källor 9 Externa länkar

Anatomi

Spindlar, till skillnad från insekter, har bara två kroppssegment. Det främre är ett kombinerat huvud och överkropp (latin: cephalothorax). Vissa arter, som tarantlar, har kroppen täckt av hår som verkar starkt irriterande på rovdjur. Håren lossnar lätt, vissa arter kan till och med borsta av sig håren så att de snabbt skapar ett stickande moln mellan sig själva och ett hotande rovdjur. Alla spindlar har åtta ben (till skillnad från insekter som har sex). De har vanligen åtta punktögon, men det kan variera. Ögonen har linser och är inte sammansatta av mindre delar som insekternas fasettögon. Jagande arter har ofta två ögon som är större än de andra och centralt placerade på främre delen av huvudet. Andra arter har betydligt färre ögon, eller inga alls. Spindlar saknar luktsinne och har dålig hörsel, de har inte heller några antenner, till skillnad från insekter. De har inte något behov av det, eftersom deras egenskap att känna av vibrationer ger dem information om omgivningen.

Spindlars blod cirkulerar, men inte genom något bestämt blodomlopp, de saknar blodådror men allting hålls igång av ett hjärta. Detta kallas för ett öppet cirkulationssystem. Spindlarnas andningsorgan kallas boklungor och är små gångar med öppningar på undersidan av bakkroppen. I dem cirkulerar luft som syresätter blodet. Detta kan variera emellan underordningarna, underordningen Mygalomorpha spindlar har två stycken boklungor, medan spindlar i underordningen Araneomorpha har en boklunga och en trakéöppning.

Spindeltråd

De flesta spindelarter jagar genom att väva nät som små djur, ofta insekter, fastnar i. De vävs av spindeltråd, som utsöndras från speciella körtlar på undersidan av spindelns bakkropp. Spindeltråden består av långa, starka proteinkedjor. Alla spindlar producerar spindeltråd, även de som inte använder dem för att bygga fällor. Spindeltråden används även till att klä in väggarna i jordhålor, spinna in byten i kokonger och många andra saker. Små spindelarter, eller nykläckta spindlar, använder spindeltråden för att flyga. Spindeln spinner en lång och tunn tråd, låter den fångas av vinden och bärs iväg.

Fortplantning

Parningsritualen är ofta lång och invecklad, för att hannen ska kunna närma sig honan, utan att hon tror att han är ett byte. Det händer att hannen inte överlever parningen, utan blir dödad och uppäten av honan. Detta fenomen har fått ge namn åt "svarta änkan" igenom en missuppfattning gällande att spindeln alltid åt sin make, men detta är inte fallet. Alla spindelarter har problem med hur hannen och honan ska närma sig varandra, men det är för de flesta arter mindre vanligt att honan faktiskt äter hannen. Allt handlar om bemötandet, om han signalerar att han är en hane med parningsavsikter (genom att rycka på ett speciellt vis i nätet), så kommer hon antagligen låta honom närma sig henne. Många spindlar har mycket dålig syn och skulle inte känna igen en hane om det inte vore för rätt signaler. Men även efter ett lyckat välkomnande kan hanen sluta som ett extra energitillskott. Risken för detta är större om honan är hungrig. För att minska risken att sluta som en måltid har hanen ibland med sig en "present" till honan i form av en fluga eller annat byte. Parningsritualen är olika för olika arter. Salticidae (ordningen hoppspindlar) har mycket god syn och deras parningsriual har fått en visuell prägel där viftande med pedipalper och ben, trummande och annat förekommer.

Hannarna använder modifierade pedipalper som bärare för sädesvätskan. Laddningen kan gå till på olika sätt, rent fysiskt så skulle spindeln kunna föra sin pedipalp mot öppningen där spermierna tas men av vad man vet så sker inte detta hos någon spindelart. Pedipalpen laddas genom att spindeln lägger sig på rygg och spinner ett nät som han fyller med sperma, detta nät förs sedan till pedipalpen som då laddar med spermat från nätet. Innan han närmar sig honan flyttar han spermierna från könsorganen till hålrum i palperna. Under parningen flyttas de två pedipalperna omväxlande in och ur honans könsöppning.

Spindlar är äggläggande. Äggen läggs i så kallade äggsäckar, små bylten av silke fyllda med ägg. Vissa spindlar lämnar dessa åt sitt öde, andra bär omkring på säcken tills den kläcks. Ytterligare några arter bär omkring på de kläckta ungarna tills de är stora nog att klara sig själva och i vissa fall äter ungarna upp mamman.

Föda

Det stora flertalet spindlar livnär sig i huvudsak på insekter men större spindelarter kan även i vissa fall fånga småfåglar, mindre kräldjur och små gnagare. Det finns många olika varianter på hur spindlar fångar sitt byte. Det vanligaste är det klassiska spindelnätet, där spindeln ofta sitter i mitten av nätet och väntar. En variant är att spindeln har ett litet bo i utkanten av nätet, med en enstaka tråd som löper in och förmedlar vibrationer från eventuella sprattlande byten. Spindlar har en god förmåga att urskilja vibrationer från insekter från vibrationer med andra orsaker. När rätt vibrationer detekterats rusar spindeln ut till bytet och injicerar gift i bytet genom ett bett med giftkäkarna. När bytet blivit förlamat av giftet spinns det in i en kokong och lossas från nätet. En annan vanlig metod står jaktspindlarna för, de beter sig som ett vanligt rovdjur och springer ikapp och kastar sig över sitt byte. Vissa sorter bygger falluckor i marken, eller rör av silke som löper utmed marken. Mer ovanlig är varianten som lassospindeln har, den sitter högt upp i ett träd och spinner en stor klibbig droppe silke som den sätter på en lång stark tråd. Sedan svingar den droppen under sig i vida cirklar tills den träffar en flygande insekt. Om en spindel spinner nät kan man med säkerhet säga att denna spindel tillhör den araneomorpha undergruppen, inte just för att den bär egenskapen att kunna spinna nät utan av deras käkfunktion. Araneomorpha spindlar har käkar som rör sig i sidled och kan i ett nät klämma sina giftgaddar mot bytet och hålla det mellan sina käkar, detta är mygalomorpha- och liiphistida spindlar inkapabla att göra i och med att deras käkar slår nedåt mot bytet och är beroende av ett hårt underlag.

Matsmältningen sker både invärtes och utvärtes. Spindeln injicerar ett gift i sitt byte via kanaler som går i dess käkar. Giftet tjänar både till att döda eller förlama bytet, samt påbörjar matsmältningen. Spindeln suger sedan ut bytets smälta innanmäte. Spindlar kan bara äta flytande föda. Under måltiden är vanligen bytet inspunnet i en kokong.

Spindlar spelar en stor regulativ roll i naturen. På en hektar ängsmark kan spindlarna dagligen konsumera uppemot 100 kg insekter^{[källa behövs]}.

Övrigt

Spindlar fastnar i allmänhet inte i sina egna nät, men de är inte immuna mot klistret. Endast vissa trådar i näten är klibbiga, och spindlarna är försiktiga med att bara röra vid rätt trådar.

Spindlar kallas i norra Sverige dialektalt för "kangeroer". Jämför isländska könguló.

Klassificering

Systematik av Organismer, Domän: Eukaryota, Rike Djurriket Stam: Leddjur Understam: Palpkäkar, Klass: Spindeldjur , Ordning: Spindlar (Araneae)

---

Ordningen Araneae är vanligen indelad i två underordningar där klassificeringen bestäms av strukturen av dess cheliceréer, käkarna och antalet boklungor.

Indelas i 2 underordningar och familjer::

• 1. Underordning: Labidognatha eller Araneomorphae,"äkta" spindlar som har ett par boklungor och har chelicereér med gifttänder som fungerar roterande som låter spindeln att bita.

Innefattar ca 60 familjer:

Nätbyggare

• • Familj: Hjulspindlar (Araneidae) kallas ibland Argiopidae. Bygger hjulnät.
  • Familj: Klotspindlar (Theridiidae) stor familj, som bl.a. inkluderar den kända Svarta änkan. Några arter bygger inte nät.
  • Familj: Trattspindlar (Agelenidae) Bygger trattformiga nät. Många arter lever i grottor och trivs därför utmärkt i vår torra inomhusmiljö.
  • Familj: Grottspindlar (Pholcidae) Kommer ursprungligen också från grottor men påträffas oftare i källarförråd och trapphus.
  • Familj: Mattvävarspindlar (Linyphiidae) Bygger horisontella nät i vegetationen eller direkt på marken.

Aktiva jägare som inte bygger nät

• • Familj: Jaktspindlar (Oxyopidae) jagar byten bland bladen i träd och buskar.
  • Familj: Vargspindlar (Lycosidae) spindlar som jagar byten på marken.
  • Familj: Vandringsspindlar (Ctenidae) jagar på marken eller i lägre vegetation.
  • Familj: Hoppspindlar (Salticidae) dagaktiva spindlar med en utmärkt syn.

Passiva jägare som inte bygger nät

• • Familj: Krabbspindlar (Thomisiidae) inväntar byten på strategiskt valda platser.

• 2. Underordning: Mygalomorphae eller Orthognatha,"primitiva" spindlar, med 2 par boklungor.

Innefattar 15 familjer:

• • Familj: Fågelspindlar (Theraphosidae)
  • Familj: Minörspindlar (Ctenizidae)
  • Familj: Trattminörspindlar (Hexathelidae)

Se även Tabell över spindelfamiljer

Se även

• Imse vimse spindel

Källor

1. ↑ Diaz, James H. (2004). The global epidemiology, syndromic classification, management, and prevention of spider bites. American Journal of Tropical Medicine and Hygiene 71 (2): 239-250. 

• Artikeln är ursprungligen en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar

• The world spider catalog
• Alla dessa småkryp spindeldjur i ord och bild
• Glenns Spindlar Oversikt over mange skandinaviske edderkopparter. Rikt illustrert.

• Wikimedia Commons har media som rör Spindlar
  Bilder & media