Stövsländor
Från Rilpedia
| ?Stövsländor | |
|---|---|
 stövslända av okänd art
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Arthropoda |
| Understam: | Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Underklass: | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning: | Stövsländor Psocoptera |
|
|
|
| §Psocoptera Auktor: ?, ? |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Stövsländor (Psocoptera) är en ordning i klassen insekter. Ungefär 2 700 arter är kända. Dessa djur livnär sig av svampdelar, spor, lav, grönalger och liknande. Därför hittas de ofta på växter, under bark, på döda träd, i fågelbon eller i byggnader. Några arter har förmåga att uppta vätska i form av vattenånga.
Stövsländor når vanligtvis en kroppslängd mellan 0,7 och 10 millimeter. Den största arten är Thyrsophorus metallicus. Kännetecknande är vingarnas uppbyggnad. Den bakre delen av de största vingarna är krokformig böjd. Hos honorna finns vingarna ofta bara rudimentär eller saknas helt.
Innehåll |
Systematik
Stövsländor skiljas i tre grupper som visar olikheter i antennernas antal och extremiteternas uppbyggnad.
Trogiomorpha
Dessa djur har långa antenner med 22 till 50 segment. Deras extremiteter består av tre segment och de bakre extremiteterna är tjockare. Arter av denna djurgrupp hittas ofta i hus.
Troctomorpha
Antennerna av dessa djur har bara 15 till 17 segment. Extremiteterna har två eller tre segment. En känd art i djurgruppen är boklusen (Atropos pulsatorius).
Psocomorpha
De flesta europeiska arter ingår i djurgruppen Psocomorpha. Deras antenner består alltid av 13 segment och deras extremiteter av två eller tre segment.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
