Mångfotingar
Från Rilpedia
?Mångfotingar | |
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djurriket Animalia |
Stam: | Leddjur Anthropoda |
Understam: | Mångfotingar Myriapoda |
|
|
§Myriapoda Auktor: Latreille, 1802 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Mångfotingar (Myriapoda) är marklevande leddjur med långsträckt kropp och från 8 upp till 375 par ben. Dock kan mycket unga exemplar ha färre ben. De hittas främst under stenar och bråte på marken. Det finns omkring 15 000 arter av mångfotingar, varav cirka 11 000 är dubbelfotingar. I Sverige har 94 arter påträffats.
Namnet Myriapoda kommer från att de påstås ha myriad (10 000) ben. Närmast den summan av ben är Illacme plenipes som har 750 stycken. Mångfotingar har två stycken antenner och enkla ögon.
Systematik
Gruppen indelas i fyra klasser.
Namn | Vetenskapligt namn | Beskrivning |
---|---|---|
Dubbelfotingar | Diplopoda | Är vanligen mycket hårdhudade arter, som rullar ihop sig i spiralform när de oroas. De lever av multnande växtdelar. |
Enkelfotingar | Chilopoda | Är kvicka rovdjur med mjukare hudbeklädnad. De rullar inte ihop sig till spiraler. Mest känd är den bruna stenkryparen (Lithobius forficatus). |
Dvärgfotingar | Symphyla | Är små, vita djur, sällan mer än ett par millimeter långa. De lever bland annat av växtrötter och kan orsaka skador på odlingar. |
Fåfotingar | Pauropoda | Är mycket små, vita eller genomskinliga arter, som inte är fullt så långsträckta som andra mångfotingar. Gruppen är inte speciellt känd, även om ett 100-tal arter är beskrivna. |
Övrigt
- Enkelfotingar och Dubbelfotingar kallas i svensk folkmun ofta tusenfotingar.
- I många utomnordiska språk gäller namnet tusenfoting (eng. "Millipede") bara dubbelfotingarna, medan enkelfotingarna istället kallas hundrafotingar (eng. "Centipede").