Tvestjärtar
Från Rilpedia
| ?Tvestjärtar | |
|---|---|
 arten Forficula auricularia
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Anthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Underklass: | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning: | Tvestjärtar Dermaptera |
|
|
|
| §Dermaptera Auktor: De Geer, 1773 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Tvestjärtar (Dermaptera) är en ordning i klassen insekter. Totalt har ungefär 1200 arter beskrivits. De finns framför allt i tropiska områden. Fyra av arterna finns representerade i Sverige, däribland liten tvestjärt och vanlig tvestjärt (Forficula auricularia).
Innehåll |
Kännetecken
Tvestjärtar har vingar och kan flyga, men vingarna är normalt gömda under dess framvingar som är små och förhårdnade. Det vetenskapliga namnet dermaptera (derma betyder hud, och ptera betyder vinge) kommer just av de förhårdnade läderartade framvingarna. De är allätare men äter i huvudsak vegetabilisk föda.
Tvestjärtar utmärks också av sin långsträckta, platta kroppsform, sina korta täckvingar, som i form och ställning påminner om en kortvingad skalbagges vingar, samt av den i form och storlek mycket växlande kitintången i bakkroppens spets.
Flygvingar finns hos en del arter, men saknas hos andra. Vingarna viks och läggs ihop på ett komplicerat sätt för att kunna döljas under de små täckvingarna. Hopläggningen sker med hjälp av tången. De yttersta spetsarna av flygvingarna når dock alltid fram bakom täckvingarnas kant och denna oskyddade del av flygvingarna är inte hinnartad som resten av vingarna, utan har en fastare hornartad konsistens, som påminner om täckvingarnas.
Levnadssätt
Den vanliga tvestjärten har ett någorlunda representativt levnadssätt för ordningen. På dagen döljer den sig under stenar och på liknande mörka och fuktiga platser, medan den på natten strövar omkring och ganska ofta kommer in i bostäder. Den lever av mjuka, saftiga frukter och andra växtdelar, särskilt sådana som är skadade, till exempel maskätna äpplen och päron.
Hanne och hona kan särskiljas genom formen på tången, vars skänklar hos honan är raka på insidan, så att kanterna i vila nästan berör varandra, medan de hos hannen är starkt bakåtböjda. Hos hannen växlar tångens längd mellan olika individer från 2,5 millimeter ända upp till 9 millimeter. Honan utför en sorts yngelvård genom att hon med sin kropp skyddar inte bara äggen, utan även de nykläckta ungarna, som ganska länge under uppväxten håller ihop i familjer.
Etymologi
På skånska kallas tvestjärtar ibland för örnastörtare och i Skaraborg benämns tvestjärtar ibland även som "rävsaxar". På Gotland kallas tvestjärten ibland för "öronkrycka".
Familjer
- dvärgtvestjärtar (Spongiphoridae eller Labiidae)
- hjärtfottvestjärtar (Forficulidae)
- skevtångtvestjärtar (Anisolabididae)
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
