Dravidiska språk

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Holiya)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
De dravidiska språkens utbredning.

Dravidiska språk är en språkfamilj som omfattar omkring 26 språk som huvudsakligen talas i södra Indien och i Sri Lanka, samt i vissa områden i Pakistan, Nepal, Bangladesh och östra och centrala Indien, och även i delar av Afghanistan och Iran. Dessutom talas dravidiska språk av utvandrade grupper i andra länder som Storbritannien, USA, Kanada, Malaysia och Singapore.

Dravidiska språk talas av över 200 miljoner människor. De förefaller inte ha någon släktskap med andra kända språkfamiljer. Vissa forskare räknar in de dravidiska språken i en större elamo-dravidisk språkfamilj, som inkluderar den forntida elamitiskan i nuvarande sydvästra Iran. Denna teori har dock inte stöd av de flesta forskare.[1]

Innehåll

Historia

De dravidiska språkens ursprung, liksom deras senare utveckling och perioden då de skildes åt, är oklara. Denna situation blir inte bättre av bristen på jämförande språkforskning om de dravidiska språken. Det har gjorts försök att koppla språkfamiljen till elamitiskan, japanskan, baskiskan, koreanskan, sumeriskan, australiska språk och Induskulturens okända språk, alla utan större framgång. Teorin att de dravidiska språken visar likheter med uraliska språk[2], är populär bland dravidiska lingvister och har fått stöd av ett antal forskare, däribland Robert Caldwell,[3] Thomas Burrow,[4] Kamil Zvelebil,[5] och Michail Andronov[6] Denna teori har dock förkastats av specialister på uraliska språk,[7] och har på senare tid även kritiserats av andra dravidiska lingvister.[8]

Protodravidiskan tros ha delats upp i proto-norddravidiska, proto-centraldravidiska, proto-sydcentraldravidiska och proto-syddravidiska omkring 500 f.Kr., men vissa forskare har framfört att graden av skillnad mellan de olika undergrupperna tyder på att uppdelningen skedde tidigare.

Existensen av en dravidisk språkfamilj föreslogs första gången 1816 av Alexander D. Campbell i Grammar of the Teloogoo Language, där han och Francis W. Ellis hävdade att tamil och telugu härstammade från ett gemensamt, ickeindoeuropeiskt språk. Det var dock inte förrän 1856 som Robert Caldwell publicerade sin Comparative grammar of the Dravidian or South-Indian family of languages, som utvidgade den dravidiska språkfamiljens utbredning avsevärt och etablerade den som en av de större språkfamiljerna i världen. Caldwell myntade termen "Dravidian" ("dravidisk") från sanskritordet drāvida, som användes om språken i södra Indien i en text från 600-talet.[1] Ordet förekommer i Manus lagbok.[9] Publiceringen av den dravidiska etymologiska ordboken [10] av T. Burrow och M. B. Emeneau var en betydande händelse i dravidisk språkforskning.[1]

Litteraturspråk och övriga

De dravidiska språken kan delas i två grupper:

Till draviderna hör slutligen även brahuifolket i Baluchistan. De största av dessa språk äger särskilda alfabet, uppkomna genom större eller mindre förändringar av det ursprungliga sanskritalfabetet, och den inhemska litteraturen är, i synnerhet i de tre förstnämnda språken, både gammal, självständig och rikhaltig. Den tidigaste dravidiska litteraturen finns i tamil och telugu samt sträcker sig i det förra upp till 900-talet, i det senare till 1100-talet e.Kr. Det är anmärkningsvärt att den klassiska litteraturen på tamil är långt mer fri från sanskritord än senare tidens skriftspråk, fastän den religiösa litteraturen städse hämtat största delen av sitt ordförråd från brahmanernas heliga språk.[9]

Grammatik

Andra känneteckande drag för de dravidiska språken är att

  1. de är agglutinerande
  2. de har inklusivt och exklusivt vi[1]
  3. de saknar grammatiskt genus hos nomen. I tredje personens pronomen och i verbet finns dock genusbeteckning.
  4. kasusbeteckningen sker genom mer eller mindre självständiga postpositioner, vilka alltid är lika och i pluralis följer efter den konstanta pluraländelsen
  5. adjektivet är fullkomligt oböjligt
  6. den negativa formen av verbet bildas genom infix av en oföränderlig nekande partikel mellan verbalstammen och personändelserna;
  7. satsfogningen sker i allmänhet inte genom konjunktioner, utan endast genom särskilda så kallade gerundivformer av de beroende satsernas verb.[9]

Fonologi

Dravidiska språk kännetecknas av att de inte skiljer mellan aspirerade och oaspirerade klusiler (vilket indoeuropeiska språk i Indien vanligen gör). Vissa dravidiska språk (särskilt malayalam, kannada och telugu) har stora mängder lånord från sanskrit och andra indoeuropeiska språk, där stavningen visar skillnader mellan tonande och tonlösa samt aspirerade och oaspirerade konsonanter. Dessa ord uttalas ändå enligt andra fonologiska och fonotaktiska regler på dravidiska språk. Skillnaden mellan tonlös och tonande konsonant är allofonisk och aspiration av klusiler saknas i allmänhet, oavsett hur ordet stavas. Detta är inte ett allmngiltigt fenomen och undviks oftast i formella sammanhang, särskilt när man reciterar text.

Dravidiska språk kännetecknas också av en tredelad distinktion mellan dentala, alveolara och retroflexa artikulationssställen samt av stora antal likvidor.

Ord som börjar på vokaler

Ett stort antal ord börjar och slutar på vokaler, vilket gynnar språkens agglutinerande karaktär.

Sanskritinflytande

Av de dravidiska skriftspråken är kannada, malayalam och telugu relativt mer influerade av sanskrit.

Dravidiskt språkträd

Inklusive de större dialekterna i dravidaspråken

Referenser

Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 Dravidian languages i engelskspråkiga Wikipedia 4 september 2006
  2. Tyler, Stephen (1968), "Dravidian and Uralian: the lexical evidence". Language 44:4. 798-812, refererad i Dravidian languages i engelskspråkiga Wikipedia 4 september 2006
  3. Webb, Edward (1860), "Evidences of the Scythian Affinities of the Dravidian Languages, Condensed and Arranged from Rev. R. Caldwell's Comparative Dravidian Grammar", Journal of the American Oriental Society Vol. 7. 271-298, refererad i Dravidian languages i engelskspråkiga Wikipedia 4 september 2006
  4. Burrow, T. (1944) "Dravidian Studies IV: The Body in Dravidian and Uralian". Bulletin of the School of Oriental and African Studies 11:2. 328-356, refererad i Dravidian languages i engelskspråkiga Wikipedia 4 september 2006
  5. Zvelebil, Kamal (2006). Dravidian Languages. In Encyclopædia Britannica (DVD edition),Dravidian languages i engelskspråkiga Wikipedia 4 september 2006
  6. Andronov, Mikhail S. (1971), "Comparative Studies on the Nature of Dravidian-Uralian Parallels: A Peep into the Prehistory of Language Families". Proceedings of the Second International Conference of Tamil Studies Madras. 267-277, Dravidian languages i engelskspråkiga Wikipedia 4 september 2006
  7. Zvelebil, Kamal (1970), Comparative Dravidian Phonology Mouton, The Hauge. på s. 22 innehåller en bibliografi över artiklar som argumenterar för och emot teorin.
  8. Krishnamurti, Bhadriraju (2003) The Dravidian Languages Cambridge University Press, Cambridge. ISBN 0-521-77111-0 sidan 43, Dravidian languages i engelskspråkiga Wikipedia 4 september 2006
  9. 9,0 9,1 9,2 Dravida i Nordisk familjebok, Uggleupplagan, 1907
  10. Dravidian etymological dictionary

Källor

  • Dravidian languages i engelskspråkiga Wikipedia 4 september 2006, där följande anges som referenser:
    • The Dravidian Languages / by Bhadriraju Krishnamurti / Cambridge University Press, 2003. ISBN 0-521-77111-0
    • A comparative grammar of the Dravidian or South-Indian family of languages / by Robert Caldwell. 3rd ed. rev. and edited / by J.L. Wyatt, T. Ramakrishna Pillai. New Delhi : Asian Educational Services, 1998. ISBN 81-206-0117-3
    • A grammar of the Teloogoo language, commonly termed the Gentoo, peculiar to the Hindoos inhabiting the northeastern provinces of the Indian peninsula / by A.D. Campbell. 3d ed. Madras, Printed at the Hindu Press, 1849
  • Dravida i Nordisk familjebok, Uggleupplagan, 1907
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Språkfamiljer och språkgrupper
Afroasiatiska: Semitiska | Altaiska: Manchu-tungusspråk Mongolspråk Turkspråk | Austroasiatiska | Austronesiska | Dravidiska | Indianspråk: Eskimåisk-aleutiska Na-dene | Indoeuropeiska: Albanska Baltiska Germanska Grekiska Indoiranska Italiska Keltiska Romanska Slaviska | Isolat | Kaukasiska | Khoisanspråk | Niger-Kongospråk: Bantuspråk Mandespråk | Nilo-sahariska | Sinotibetanska: Kinesiska | Tai-Kadaispråk | Uraliska: Finsk-ugriska | Utdöda
Personliga verktyg