Martin Heidegger

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Heideggers gravvård i Meßkirch

Martin Heidegger, född 26 september 1889 i Meßkirch i Baden, död 26 maj 1976 i Freiburg im Breisgau i Baden-Württemberg, var en tysk filosof (med dragning åt teologin).

Liv och verk

Föräldrarna var katoliker och Heidegger påbörjade också prästutbildning inom en Jesuitorden i Freiburg, vilken han dock lämnade efter två år. Intresset vändes istället mot matematiken och naturvetenskapen och slutligen mot filosofin, då särskilt Edmund Husserls fenomenologi. Heideggers doktorsavhandling i filosofi färdigställdes 1913 och efter disputationen började han två år senare föreläsa vid universitetet i Freiburg. När Husserl 1916 blev professor i Freiburg lärde de båda känna varandra. Heideggers magnum opus, Sein und Zeit (1927) (i svensk övers 1993: Varat och Tiden), dedicerades också till Husserl. År 1928 efterträdde Heidegger Husserl som professor i filosofi i Freiburg efter att ha undervisat i Marburg 1923 till 1928.

Heidegger gick med i nazistpartiet strax efter Hitlers maktövertagande 1933 och var medlem till Tysklands fall 1945. Mycket har skrivits om Heidegger och nazismen och hur detta växelverkat med hans filosofi, men ingen konsensus har nåtts och så kommer troligen inte heller ske. Såväl hans lärare, Edmund Husserl, som hans närstående elev, Hannah Arendt, var exempelvis av judisk börd. När han dog i sitt hem 1976 i Freiburg efterlämnade han en litterär kvarlåtenskap motsvarande cirka 60 volymer.

Filosofi

I Heideggers verk är neologismerna och de etymologiska utflykterna legio varför översättningar riskerar att göra det svårbegripliga ännu svårbegripligare. Med detta aber ur världen kan man se närmare på Heideggers kärnproblem och begreppsapparaten i hans tjänst. Problemet är ontologiskt: ”varat” – jämför Husserl för vilken problemet var epistemologiskt; angreppsättet är dock för båda fenomenologiskt. I boken Varat och tiden ställer så Heidegger ”Varafrågan”.

Varat

Varför är (grekiska: on) varat (tyska: das Sein), och inte intetheten (Nichtsheit)? Det är tingens grund och ursprung som söks. Vem som ställer frågan bör dock klargöras; det är Dasein (ibland Da-sein), till-varan (människan). Likaså bör hur vi frågar klargöras; det är orden och språket i vilka tingen blir och är. När vi söker artikulera varandet i fenomenet som vi känner och vet finns misslyckas vi, men vi måste fråga, härifrån stammar vår existens. Där existens ska förstås ex-istens, grekiska för ”att kliva ur”.

Vi har glömt att förundras över varat, vara-frågan (die Seinsfrage) framstår som tom eller nonsens. Härifrån utgår de etymolgiska utflykterna. Ett exempel blir hur grekerna kallade varat parousia, vilket översätts med substans men som Heidegger menar betyder ”hemort, hemmastaddhet, ... en fullständig närvaro eller därhet”, kort och gott tyskans Anwesen.

Varat och tiden

Huvudbegrepp från Varat och Tiden

Den följande framställningen centreras kring vissa nyckeltermer i hans filosofi, så som de kommer till uttryck i SuZ (Sein und Zeit). Heidegger är en civilisationskritiker och dessutom en synnerligen radikal sådan. All filosofi från Platon och framåt har tänkt i fel kategorier menar han. En radikal kulturkritik måste starta från tiden före Platon och nya termer måste skapas för att komma ifrån ”korrumperade” termer som människa, själ, och så vidare. Heidegger gör detta genom ett ”nyspråk”, som kan vara en stötesten för den oinvigde. Avsikten är att undersöka hur verkligheten egentligen ser ut men det centrala temat i SuZ är att bedriva filosofisk antropologi (från grekiskans antropos, människa), det vill säga att undersöka och förstå människans plats i världen.

Dasein

Heidegger kallar människan för ”Dasein” (”därvaron”, ”tillvaron”; hädanefter används ordet Tillvaron) och betonar att Tillvaron inte är ett ting eller som hos René Descartes, ett ”tänkande ting”. I stället kännetecknas Tillvarons vara av att Tillvaron existerar, vilket gör att hon kan förhålla sig till sig själv. Ett ting som vi ser på avstånd och utgör ett rent betraktande är ”förhanda” men ett ting kan också vara till hands, som ett bruksting, det är då tillhanda.

Existentialer

För att sammanfatta människans existens, använder sig Heidegger av termen ”existentialer”. Tillvarons i-världen-varo utgör en existential som Tillvaron inte kommer undan. Det finns många existentialer som vi alltid bär med oss. Exempel: omsorgen (Sorge), befintlighet, förståelse, skuld, vara-till-döden, och, som en underliggande existential finns, tiden – tidslighet.

Värld

”Da-sein” är ”där” (da) i varat, det som är, vilket gör att Tillvaron alltid har en utsiktspunkt varigenom Tillvaron riktar sig mot omvärlden. Tillvaron befinner sig alltid i en värld. Världen är aldrig ren natur, utan tolkas alltid som något, som en speciell värld. Detta gör att Heidegger kan tala om ”världens världslighet”. Vinden är inte ren natur utan vind i seglen, skogen är kulturskog, berget – ett stenbrott, floden – vattenkraft. Det finns modevärlden, schackvärlden, finansvärlden men också givetvis världar vi inte har något namn för. Heidegger kommer så in på världens donkaraktär. Tillvaron är en handlande varelse, en ”praxisvarelse”, som förstår saker genom att göra saker. Förstå blir i första hand att förstå-sig-på saker som är tillhanda. Detta gör Tillvaron via existentialen omsorg, som kanske hellre skulle benämnas ”sörjet”,^[1] för att betona det dagliga bestyret. Don och ”tyg” (Zeug) (jämför med verk-tyg), är normalt bruksting Tillvaron använder för att förstå sig på världen, men även solen till exempel kan vara ett tyg, då vi använder solen för att mäta tid eller använder solen för att bestämma position på havet. Tygen ingår i ett brukssammanhang. Donsammanhanget lyser fram redan från början i kringsynen och ”konstruerar” världen.

Befintlighet

Tillvarons i-världen-varo, innebär att hon alltid befinner sig ”där”. Befintlighet är en aspekt av Tillvarons existens, som innebär att vi är inkastade i ett sammanhang. Denna ”kastadhet” (Geworfenheit) utgör en passiv aspekt av människans vara men Tillvaron kan också agera aktivt utifrån sin situation och göra ”ut-kast”, till exempel spika upp en tavla. Denna befintlighetens dubbla aspekt kallar därför Heidegger för Tillvarons ”kastade-kastadhet”. Men det finns också en tredje aspekt av Tillvarons befintlighet, nämligen att hon är ”stämd”. Vi kan säga att en människa i en situation befinner sig väl, att hon hyser välbefinnande. Tillvaron har i sin förståelse av situationen en stämning (Stimmung).

Ångest

Alla känslostämningar är riktade mot något. En affekt kan handla om att vara rädd för en hund, en buse, att åka flygplan. Visserligen kan vi i vardagsspråket säga: ”Jag har ångest för tentan i morgon” men Heidegger menar att ångest är en föremålslös känsla. Om den är riktad, så är den riktad mot världen själv. Ångesten har inget objekt den fruktar för - utan det är för världen själv som Tillvaron ängslas. I ångesten uppenbaras att Tillvarons värld och betydelsesammanhang kan ersättas av en annan tolkning. Ur ångesten följer ett trängande behov att göra ett nytt utkast utifrån vilken världen kan förstås. Därmed kan Tillvaron ges en ny inriktning i sitt avtäckande av varat. Ångesten kan därför vara en ”befriande” stämning.

Fotnoter

1. ↑ Förslaget kommer från Mats Furberg; se hans bok Verstehen och förstå, Doxa, Karlshamn 1981 sidan 75, fotnot ett.

Källor

• SEIN UND ZEIT, Tübingen 1986 (1927) ISBN 3-484-70122-6
• Dahlbom, Bo, 1984: Heidegger - en traditionell filosof: Filosofisk tidskrift nr. 1
• Lübcke, Poul,1987: Heidegger: Filosofi som radikalt frågande: Vår tids filosofi, band 2 ISBN 91-37-09375-4
• Två andra skrifter som tilldragit sig mycket uppmärksamhet är
  • Brev om humanismen och
  • Identitet och differens.

Externa länkar

Tyskspråkiga Wikiquote har citat av eller om:

Martin Heidegger

(svenska) Heidegger, Komvux Gotlands distanskurs i filosofi

(tyska) Martin-Heidegger-Gesellschaft - Martin-Heidegger-sällskapets officiella webbplats

(tyska) Heidegger-Portal der Universitätsbibliothek Freiburg im Breisgau – omfångsrik förteckning över litteratur om och av Heidegger

(tyska) www.heidegger.org Martin Heidegger Website av Burghard Heidegger. Biografi, aktuellt, information om: Meßkircher-Martin-Heidegger-Stiftung, Martin-Heidegger-Gesellschaft e.V., Martin-Heidegger-Forschungsgruppe.

(tyska) Rafael Capurro: Heidegger

(engelska) W. J. Korab-Karpowicz: Martin Heidegger (1889-1976) på Internet Encyclopedia of Philosophy

• phainomena.de Heidegger-blogg