Pierre Bourdieu
Från Rilpedia
Pierre Bourdieu (Pierre-Félix Bourdieu), född 1 augusti 1930 i Denguin, Pyrénées-Atlantiques, Frankrike, död 23 januari 2002 i Paris, Frankrike, var en fransk sociolog, kulturantropolog, medieteoretiker och -forskare samt författare. Sedan 1982 var han innehavare av den prestigefyllda sociologiprofessuren vid Collège de France, som han övertog efter Raymond Aron. Bourdieu är känd för sina teorier om kulturellt kapital. Till hans mest kända arbeten hör La distinction från 1979.
Innehåll |
Biografi
Bourdieu föddes i byn Denguin, där hans far var brevbärare. Bourdieu studerade filosofi i Paris vid högskolan École Normale Supérieure, där han var klasskamrat med Jacques Derrida. Han arbetade sedan som lärare ett år och tog sedan värvning i armén. Bourdieu ligger begravd på Cimetière du Père-Lachaise, Paris.
Teorier och begrepp
Några av de mest centrala begreppen i Bourdieus teoretiska ramverk är fält, habitus, symboliskt kapital och reflexivitet.
Fält
Bourdieu undviker att tala som samhället utan pratar om det sociala rummet eller fält, kodade med specifika regler och värderingar. Med fält menar Bourdieu en del av det sociala rummet inom vilket det är möjligt att urskilja agenters sociala position. Positionen skapas genom interaktion mellan särskilda normer rådande inom fältet, agentens habitus och agentens sociala, ekonomiska och kulturella kapital. Fält interagerar med varandra och är hierarkiskt ordnade.
Med andra ord: Ett socialt fält är en grupp av människor som förenas där genom ett gemensamt intresse, en gemensam ekonomisk status eller kulturell status.[källa behövs]
Habitus
Det sociala rummet är konstruerat på det sådant vis att agenterna (individerna, grupperna) är positionerade inom det efter deras ställning i förhållande till olika differentieringsprinciper som tillsammans bildar agentens habitus. Habitus omvandlar egenskaperna i en specifik position till en enhetlig livsstil som innefattar specifika tillgångar och praktiker och produceras utifrån individers sociala klasser, och är ett inlärt, internaliserat, samhälleligt fenomen. Individens habitus beror på den miljö vars kultur denne internaliserat, detta internaliserade tänkande medför att specifikt handlande. Habitus skapar i sin tur olika livsstilsval vilket leder till reproduktion av kulturella praktiker som språkkapital, utbildningskapital, livsstilar och smaker förmedlat vidare till den sociala reproduktionen.[källa behövs]
Kapital
Kulturellt kapital innefattar kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den så kallade finkulturen eller ”god smak”. Kultur är fin- eller högkultur beroende på exklusiviteten. Med ekonomiskt kapital avses materiella tillgångar och kännedom om ekonomins spelregler samt socialt kapital som avser släktband, vänskapsförbindelse och kontakter med gamla skolkamrater. En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillskrivs värde. Bourdieu menar dock att det är det ekonomiska respektive det kulturella kapitalet som är mest verksamt i de utvecklade samhällena.
Det sociala rummet av positioner
Bourdieus begrepp "det sociala rummet av positioner" motsvarar en analys av klass som man hittar hos andra sociologer. Han utgick från Max Webers idéer om klass och status, men menade att klass och status är olika aspekter av samma form av stratifiering. För att förstå social klass som fenomen måste vi studera båda dessa principer, vilket Bourdieu gjorde genom att koppla samman individers kombinationer av kapital, för att sedan kunna placera in deras position i det sociala rummet. Detta rum är ett mångdimensionellt geometriskt rum där kapitalvolym och kapitalstruktur är de centrala dimensionerna, men det finns även en tredje dimension som motsvarar tid, för att kunna påvisa social mobilitet i rummet. Kapitalvolym är den mängd av olika sorters kapital som finns, och strukturen är den fördelning av kapital som finns mellan olika fraktioner i rummet.[1] Det finns tre huvudklasser; den dominerade underklassen, medelklassen och den dominerande överklassen. Den sistnämnda delas in i två fraktioner baserat på deras huvudtillgång av olika kapital, nämligen den ekonomiska fraktionen och den kulturella fraktionen.
Rummet av livsstilar
"Rummet av livsstilar" är ett begrepp Boudieu använde för att beskriva ett rum av symboliska egenskaper och tillgångar, knutet till specifika grupper i detta rum. Det placeras ovanpå det sociala rummet av positioner och möjliggör att se hur olika sorters preferenser samspelar med olika gruppers placeringar. Bestämda sorters fritidsvanor, konsumtionsvanor och värderingar kan samspela för en placeringar och därmed påvisa bestämda livsstilstecken. Genom denna modell kan man enkelt sätta denna livsstil i samband med gruppernas olika bakgrunder i objektiva existensbetingelser och därmed olika förvärvade habitus. Lärare och kontorspersonal som befinner sig i det nedre vänstra hörnet har mer kulturellt kapital än exempelvis det nedre högra hörnet med jordbrukare och hantverkare, men ändå mycket lägre än eliten, bestående av högskolelärare och konstnärer, som befinner sig i det övre vänstra hörnet. Liknande fördelning ser vi mellan det övre högra hörnet, bestående av exempelvis chefer och finansanställa, som har mindre kulturellt kapital men desto mer ekonomiskt kapital.
Smak
"Smak" är ett uttryck för olika sociala gruppers livsstilar, då dessa speglar en position i en kollektiv livsstil som ger uttryck för olika tillgångar av olika kapital. Detta kan man se uttryckas tydligt genom smakförändringars korrelation till social mobilitet.[2] Bourdieu intresserade sig för hur det kom sig att vissa grupper i det kapitalistiska klasssamhället förblev på sina positioner i hierarkin. Han utvecklade teorin om samhällets reproduktion, där exempelvis eliten förblev på sina positioner i ett socialt fält på grund av att de utvecklade ett habitus. Detta habitus är det överförda/reproducerade kapitalet (ekonomiska, symboliska, kulturella, sociala) som individerna tillskansat sig i dialog med makten för ge upphov till meningsfulla praktiker och uppfattningar om dessa.[1]Klassposition bestäms alltså utifrån mängden kapital. Utbildningssystemet är i det hela centralt för att dessa reproduktionsmönster skulle kunna kvarstå, men även tankar, idéer och värderingar som individerna internaliserat tidigt under uppväxten.[2]
Verk
- Les héritiers: les étudiants et la culture (1964)
- Esquisse d'une théorie de la pratique, précédé de trois études d'ethnologie kabyle (1972)
- Outline of a Theory of Practice Cambridge (1977)
- Distinktionen (La distinction) (1979)
- Praktiskt förnuft (Le Sens pratique), Minuit (1980)
- "The Logic of Practice" (1990)
- Om televisionen (Sur la télévision) (1996)
- Homo Academicus (Homo Academicus)(1996)
- Ce que parler veut dire : L'économie* "Contre-Feux" (1998)
- Den manliga dominansen "La domination masculine" (1998)
- "Science de la science et réflexivité" (2002)
Referenser
Externa länkar
- HyperBourdieu@WorldCatalogue
- ”Bourdieu avläste det moderna livets hierarkier”, av Bo Isenberg (Svenska Dagbladet, 22 februari, 2002 [1]
